VÄXJÖ (A/F) Onsdag 26 mars
I Växjö har man jobbat med kompetensutveckling av ambulanssjukv ården i flera år.
En certifikatsutbildning av ambulanssjukv årdarna ing år bland annat som en del i Växjö-modellen, som utvecklingsprogrammet kallas. Och första veckan i juni är det dags: D å f år 21 ambulanssjukv årdare i Växjö sina certifikat, efter ett års högskolestudier p å deltid vid V årdhögskolan.
Därmed f år de bland annat behörighet att administrera vissa läkemedel enligt socialstyrelsens föreskrifter om läkemedelshantering i ambulanssjukv ården.

Av länets cirka 40 ambulanssjukv årdare, är drygt tio stycken legitimerade sjuksköterskor.
- De flesta är undersköterskor eller motsvarande med m ånga års yrkeserfarenhet, berättar ambulanschefen, Jörgen Tagesson. Personalen har haft delegering för administrering av vissa läkemedel, och i regel har telefonordination av jourhavande läkare p å akutmottagningen ocks å krävts i varje enskilt fall.

När socialstyrelsen s å ändrade förutsättningarna för läkemedelshantering inom ambulanssjukv ården, arbetade man fram en utbildningsmodell för att komplettera kunskaperna i farmakologi och sjukdomslära hos personalen. Tjugoen stycken nappade p å erbjudandet, som startade i augusti förra året.
Det rör sig om personal fr ån Centrallasarettets upptagningsomr åde, dvs Växjö, Tingsryd och Lenhovda.
- Ingen har tvingats, utan det är helt och h ållet frivilligt, framh åller Jörgen Tagesson.

Täcker upp kunskapsbrister
Berit Carlsson är en av de 21 ambulanssjukv årdarna vid Centrallasarettet i Växjö, som f år sitt certifikat i juni i år. Hon är undersköterska med 20 veckors p åbyggnadsutbildning och har femton års yrkeserfarenhet som ambulanssjukv årdare bakom sig.
Sedan i höstas har hon g ått 10-poängskursen i farmakologi med sjukdomslära vid v årdhögskolan i Växjö och är mer än nöjd med utbildningen.
- Det här är en jättebra utbildning som täcker upp precis det vi saknat i sjukv årdskunskaper, säger hon.

Uppslutningen är praktiskt taget hundraprocentig, med undantag för n ågra f å som anser sig vara för gamla för att sätta sig p å skolbänken igen.
- Personalomsättningen är inte direkt hög, säger Berit Carlsson. Har man börjat jobba här och trivs, s å slutar man inte. Jag anställdes till exempel näst sist och d å har jag änd å jobbat här i femton år!

Tv å inriktningar med vardera tre niv åer
Växjö-modellen innebär följande:
Tv å kompetensutvecklingsvägar skapas. En medicinsk och en teknisk väg där respektive inriktning har tre niv åer - I, II och III.

Medicinsk Niv å:

• Niv å I: Omv årdnadskunskaper och inga eller f å medicinska delegeringar.
• Niv å II: Kompetens och läkemedelsdelegeringar i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter 1995:8.
• Niv å III: Sjuksköterskeutbildning + akuterfarenhet/prehospital vidareutbildning.

• Niv å 1: Ej utryckningsbehörighet. Upplärningsskede.
• Niv å II: Utryckningsbehörighet. Basala kunskaper om räddnings-, kart- och kommunikationsutrustning.
• Niv å III: Specialkunskaper bl.a. om räddnings-, kart- och kommunikationsutrustning.

Icke legitimerad ambulanspersonal ska kunna bli Certifierad ambulanssjukv årdare. Detta förutsätter medicinsk kompetensniv å II samt teknisk kompetensniv å III.

Legitimerad ambulanspersonal ska kunna bli ambulanssjuksköterska, vilket förutsätter medicinsk kompetensniv å III (under utarbetande) och teknisk kompetensniv å II. Den speciella medicinska utbildningen planeras just nu och kommer bland annat att beröra behandlingsprinciper dels vid prehospitalt omhändertagande, dels vid interhospital transport av sv årt sjuka patienter.

Del av sjuksköterskeutbildningen
Medicinsk kompetensniv å II, uppn år man allts å genom att g å den 10-poängskurs i farmakologi med sjukdomslära som är en del av den ordinarie sjuksköterskeutbildningen. Kursen inneh åller ämnen som allmän farmakologi inklusive läkemedelshantering och journalföring, farmakologiska uppslagsverk, läkemedelsräkning, sjukdomslära inklusive anatomi/fysiologi och farmakologi samt kliniska studier. För att bli certifierad ambulanssjukv årdare krävs dessutom teknisk kompetensniv å III, som best år av ett antal temaomr åden: Kommunikations- och kartsystem, information fr ån och erfarenhetsutbyte med SOS ALarm, Räddningstjänsten och Polisen, ledningsambulansfunktionen i teori och praktik samt körutbildning (teori och praktiska körövningar). Deltagarna i undervisningen har beviljats studieledighet enligt ett visst schema.
- Det har vi gjort dels för att kompensera inkomstbortfall i form av uteblivna ob-tillägg och s å vidare, dels s å att vi har kunnat täcka upp med vikarier, berättar Jörgen Tagesson.

Utnyttja kompetensen p å bästa sätt
Första veckan i juni blir allts å den första "kullen" certifierade ambulanssjukv årdare klar.
- Det ser vi alla fram emot och kommer först ås att utnyttja all tillgänglig kompetens p å bästa sätt. M ålet är att ambulansbesättningen ska best å av personal med medicinsk kompetensniv å III och teknisk kompetensniv å III. Som lägsta krav har vi satt niv å II vad gäller b åde den medicinska och den tekniska kompetensen. Det innebär att vi har hittat en modell där vi genom olika kombinationer alltid har en garanterad hög niv å i ambulansen, b åde vad gäller medicinsk och teknisk kompetens, menar Jörgen Tagesson.
Vid nyrekrytering kommer man i första hand att anställa personer med sjuksköterskeutbildning, där vidareutbildning med akutmedicinsk inriktning är en merit.