<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>

Norska sjuksköterskor till storms mot otillräckliga kompetenskrav - ser svenska föreskrifter som ett föredöme

Bristen på övergripande föreskrifter för den norska ambulanstjänsten går inte längre att negligera. Skillnaden på det prehospitala omhändertagandet av patienter i olika delar av landet är nu så stora att det börjar bli pinsamt.
Det menar norska sjuksköterskeförbundet (NFS), som i sin facktidskrift "Sykepleien" går till storms mot ansvariga myndigheters hantering av den norska ambulanssjukvården.
- Kravet på likvärdigt utbud är centralt i norsk hälso- och sjukvård. Detta bör också gälla de prehospitala insatserna, dundrar NFS i sin ledare.

Droppen som fick bägaren att rinna över för sjuksköterskefacket är ett förslag på yrkesutbildning till ambulanssjukvårdare, som ska berättiga till ett slags certifikat, eller yrkesbevis: "Faglært ambulansepersonell".

Något som sjuksköterskorna definitivt gör tummen ner inför:

- En ambulans har idag mycket gemensamt med en avancerad behandlingsenhet, bortsett från en sak - nämligen kravet på yrkeskompetens. Vi menar att det är mycket betänkligt att bedriva en så omfattande akutmedicinsk behandling utan att ställa krav på utbildning och erfarenhet.
Den nu föreslagna läroplanen är inte tillräckligt avancerad för att nå upp till de nivåkrav på yrkeskompetens som ställs på akutmedicinska insatser utanför sjukhus, skriver NFS.

Direkt efter grundskolan
Den föreslagna läroplanen är utarbetad inom ramen för "Lov om fagopplærning i arbeidslivet" (Lag om yrkesutbildning i arbetslivet) och går i korthet ut på följande:

Efter avslutad grundskola ska eleven (då 16 år gammal) genomgå en ettårig grundkurs i hälso- och sociala frågor. Efter godkänt prov, går eleven vidare till en ettårig teorikurs i ambulanssjukvård - kurs I. Även här måste eleven genomgå ett prov och därefter kan han/hon söka praktik i ambulanssjukvården.

Praktikplatsen måste vara godkänd som utbildningsplats och eleven ska här delges den utbildning och handledning som läroplanen föreskriver. Praktiken sträcker sig över en två-årsperiod och avslutas med ett prov, som består av en yrkesteoretisk och en praktisk del.
Efter avslutat och godkänt slutprov får eleven sitt yrkesbevis som "Faglært ambulansepersonell". Först därefter kan han eller hon söka och få fast anställning i ambulanssjukvården.

Befintlig ambulanspersonal med minst 5 års yrkeserfarenhet, ska kunna tentera på den yrkesteoretiska delen (inklusive grundkursen) och erhålla yrkesbeviset efter godkänt slutprov.
Den som behöver komplettera bristande yrkesteoretiska kunskaper kan beredas plats som privatist på den ettåriga yrkesteoretiska kursen.

Ilskna reaktioner
Reaktionerna inför sjuksköterskornas negativa hållning har inte låtit vänta på sig.

- Till grund för den föreslagna läroplanen ligger noggranna studier av andra länders utbildningar. När den blir godkänd kommer vi att få en enhetlig nationell utbildning i klass med de internationellt bästa modeller som finns, nämligen de i England och USA. Det är beklagligt att sjuksköterskorna lägger ner så stora resurser på att stoppa den föreslagna utbildningen. Sjuksköterskeförbundet borde ha insett att utförandet av ambulanstjänsten (som också inbegriper prehospital akutmedicin) kräver en egen fackutbildning och att införande av en enhetlig nationell utbildning är ett viktigt bidrag för att säkra kvaliteten i sjukvårdstjänsterna till befolkningen. Man hade önskat och förväntat sig att sjuksköterskeförbundet skulle stödja en sådan utbildning inom ambulanssjukvården, skriver Terje Pareliussen, utbildningsansvarig, i den norska tidningen "Ambulanseforum".

"Ambulanseforum", den välkända tidskriften för norsk ambulans- och räddningstjänst, kommenterar sjuksköterskefackets utfall på följande vis:

- Vi är eniga med alla som tycker att ambulanspersonalen ska ha den bästa utbildningen, erfarenheten och kompetensen. Det har landets ambulanspersonal själv envist hävdat under många år. Men vi kan inte utan vidare acceptera att den enda lösningen skulle vara att ersätta ambulanspersonalen med sjuksköterskor. Vi är mycket större anhängare av att arbete i ambulanssjukvården utvecklas till ett eget fack. Ambulansfacket innehåller fler komponenter än de rent sjukvårdsmässiga. Ambulanspersonalens vardag kräver också andra färdigheter och kunskaper på hög nivå, skriver man i sin ledare.

Sverige långt före
Men sjuksköterskorna står på sig. De är starkt kritiska till hur norska myndigheter ser på ambulanssjukvården. Behandlingen som ges på många platser i landet baserar sig på delegering från ansvarig läkare. Ett förfarande som är olagligt, menar sjuksköterskefacket:

Den typ av delegeringar det här gäller får endast ges till legitimerad hälso- sjukvårdspersonal. I juridisk mening betraktas inte ambulanspersonal som hälso- och sjukvårdspersonal och därför använder sig ansvariga ambulansläkare av den så kallade nödvärnsrätten i Läkarlagen för att sanktionera medicinska delegeringar till ambulanspersonal.
Ett otillfredsställande förfaringssätt, menar sjuksköterskefacket och hänvisar till de nya svenska föreskrifterna från socialstyrelsen som en garant för att upprätthålla en god kvalitet på ambulanssjukvården.

- Huvudsyftet med de svenska föreskrifterna är att få en likvärdig praxis för hela den svenska ambulanssjukvården när det gäller vilken typ av medicinsk behandling som kan ges patienterna av ambulanspersonal. Innan föreskrifterna kom till stånd, var situationen i Sverige mycket lik den vi ser i Norge idag; stora skillnader i hur avancerad patientbehandling utförs. De svenska föreskrifterna fastställer att det är läkare och sjuksköterskor som skall värdera, och i förekommande fall ge läkemedel till patienterna.

"Sykepleien" hänvisar vidare till att alltfler sjuksköterskor kommer att anställas inom ambulanssjukvården i Sverige. Här görs till och med ambulanssjukvårdaretjänster om till tjänster för ambulanssjuksköterskor, framhåller man och drar därav följande slutsatser:

- Med den utvecklingen blir den svenska ambulanssjukvården ständigt mer och mer avancerad när det gäller medicinskt omhändertagande av patienter. Samtidigt får man legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal på plats i ambulanssjukvården.

åsa Möller

Källa: "Ambulanseforum"

<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>
[Hem]  [Ledare]  [Nyheter]  [Reportage]  [Forskning]  [Artiklar]  [Insändare]  [Notisen]  [Redaktion]