Problemen med nuvarande larmsystem är många. Det saknas tydligt angivna mål och den sjukvårdsrelaterade verksamheten är dåligt definierad. Brist på specialkunskaper och mångfaldiga arbetsuppgifter ställer mycket stora krav på SOS-operatören. Parallella och samtidiga arbetsmoment förekommer, liksom starkt ojämn belastning. Förhållanden då stressen kan öka och säkerheten i de medicinska bedömningarna och åtgärderna äventyras.

De medicinska kraven och ansvarsförhållanden är i många fall inte klart uttalade. Ansvarsförhållandena för medicinska frågor är oklara eller ibland helt oreglerade. Endast en (1) sjukvårdshuvudman har utfärdat skriftliga instruktioner för prioritering och rådgivning. Dokumentationen av larm och vidtagna åtgärder är bristfällig från medicinsk synpunkt och organiserad uppföljning av enskilda ärenden saknas helt.

Inga krav har ställts på medicinska detaljuppgifter vid enskild ambulanstransport och kunskaperna är otillräckliga om vilka uppgifter som är viktigast för handläggning av ärendena. Det ställs inga krav på medicinska kunskaper vid anställning. Central utbildningsplan och definierad målbeskrivning för internutbildningens långsiktiga inriktning saknas. Allmänt accepterade och etablerade metoder för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling saknas, men håller på att utvecklas inom SOS-Alarm.

Förslag till förändringar 
Alarmeringsfunktionen bör alltid ingå som en naturlig del i ambulanssjukvården. Larmfunktionen och ambulansdirigeringen bör skötas separat från andra funktioner av personal med sjukvårdskompetens och med goda möjligheter till samverkan.
Skriftliga anvisningar och instruktioner om handläggning av olika larm måste finnas och larmoperatörer skall alltid omedelbart kunna rådfråga högre medicinsk kompetens (läkare eller sjuksköterskor med specialistkunskaper inom området).
Det medicinska innehållet i larmcentralens verksamhet är sådant att en läkare med medicinskt ledningsansvar måste finnas. Lämpligen läkare med kunskap och erfarenhet från larmfunktion och ambulanssjukvård.

Den medicinska kompetensen vid prioritering/utlarmning behöver förbättras och måste anpassas till de nya krav som ställs. Tydliga mål krävs liksom klara och entydiga instruktioner i enlighet med avtal med respektive sjukvårdshuvudman. Dessutom krävs ett symtombaserat beslutsstödssystem.
Det bör klarläggas vilken information, uttryckt som minsta mängd av data, s k "minimum data set", som är nödvändig för informationsöverföring och dokumentation i samband med utlarmning av ambulans. Flera SOS-centraler har idag hjälpmedel för kontinuerlig positions- och statusangivelse av ambulanser, exempelvis s k GPS-system i kombination med digitala kartor. Ändrat "kulturmönster" behövs beträffande sjukvårdsärendena. Man bör arbeta för ett nära Och positivt samarbete mellan ambulans och mottagande sjukhus. Målet är att alarmeringsfunktionen och ambulanssjukvården integreras inbördes och hänger samman med övrig sjukvård.

Informationskedjan bör utvecklas parallellt med vårdkedjan. Relevanta data, insamlade av larmoperatören, bör sammanställas med undersökningsresultat, mätvärden, bedömningar och behandlingar gjorda av ambulanssjukvårdare (eller sjukvårdsgrupp) och överföras automatiskt till sjukhus och /eller medicinsk rådgivare. Direkt koppling behövs till ambulansverksamhetens administrativa datasystem. Den primära bedömningen om ett inkommande samtal från en hjälpsökande skall hanteras som ett ambulansärende eller inte, innebär att operatören gör en medicinsk bedömning. Beslutet måste dokumenteras. Att dokumentera prioriteringar och medicinska råd enligt speciellt utarbetad modell är betydelsefullt. Detta möjliggör kvalitetsuppföljning av larmoperatörens sätt att lösa sjukvårdsuppgifterna.
Larmcentralens uppgifter bör tillsammans med ambulansjournalen vara en del av patientens journal. För att kvalitén skall kunna utvecklas måste ambulanspersonalen rapportera tillbaka till larmcentralen.

Kvalitetssäkringen och lagstiftningen kring den, kräver att mål för larmverksamheten inom ambulanssjukvården definieras av den huvudman som upphandlar tjänsten.

Kenneth Karlsson