VÄXJÖ (A/F) Torsd 20 mars 1997
En larmoperatör vid SOS-Alarm i Växjö har f ått en eriran av Hälso- och
Sjukv årdens Ansvarsnämnd (HSAN) för att inte ha larmat ambulans till en
hjälpbehövande i Kalmar.
I stället för att larma ut ambulans, föreslog larmoperatören taxi.
Det rör sig om en 63- årig kvinna i Kalmar, som halkade p å en isfläck
utanför sin arbetsplats och föll mot trottoarkanten. Hon reste sig upp
efter fallet och gick tillbaka till sitt hem, ca 700 m fr ån platsen. Väl
hemma, upptäckte hon blod p å kläderna som kom fr ån pannan. Senare visade
det sig att hon även hade ett armledsbrott.
Gick själv till v årdcentralen
Kvinnan slog 90000 och begärde ambulans. Larmoperatören bedömde skadan
som mindre allvarlig och uppmanade kvinnan att ta taxi till sin
v årdcentral. Hon blev vidarekopplad till taxi, men vägrade beställa
n ågon. I stället ringde hon 90000 igen, varvid en diskussion om taxi
kontra ambulansfärd uppstod mellan henne och operatören. Slutligen gick
operatören med p å att larma ambulans, men kvinnan sade d å nej till
detta, utan promenerade i stället själv till v årdcentralen.
Sjukv årdspersonalen där blev upprörd över hur kvinnan hade behandlats
och ordnade ambulanstransport till sjukhuset.
En anhörig till kvinnan anmälde saken till HSAN, som nu givit
larmoperatören en erinran för att ha brustit i kontakten med den
nödställda.
Litet väl h årt
Rent praktiskt kommer ansvarsnämndens fällning inte att innebära n ågon
förändring i arbetssituationen för larmoperatören ifr åga.
- Ansvarsnämnden har sin tolkning och den f år man respektera. Jag har
själv lyssnat igenom bandupptagningen och tycker kanske att
ansvarsnämndens utslag är litet väl h årt, även om en erinran ju är den
svagaste p åföljden, säger Styrbjörn Östberg, chefsöverläkare vid
akutmottagningen p å Centralsjukhuset i Växjö, tillika tillsynsläkare för
SOS Alarm i Växjö.
Satsar p å medicinsk kompetens
Bertil Axelsson, som är platschef vid SOS Alarm i Växjö, beklagar det
inträffade.
- Samtidigt visar det hur sv årt det är för larmoperatörerna i vissa
lägen att konstatera behovet av ambulans, säger han och hänvisar till de
kompetenshöjande åtgärder som sedan länge är planerade för
larmpersonalen i Växjö.
Dels startar man en basal sjukv årdsutbildning för samtliga
SOS-operatörer till hösten och dels kommer man att införa medicinskt
index som hjälpmedel vid larmsamtal. Utbildningen, som omfattar 40 + 8 timmar, best år av basal HLR, medicinsk
vidareutbildning samt katastrofmedicin. Den medicinska vidareutbildningen rör bland annat andnings- och
cirkulationsorganen, hjärt-lungräddning per telefon, traumatologi, första hjälpen- åtgärder och psykiska reaktioner.
Dessutom kommer man vid nyrekrytering att ge företräde åt sökande med
dokumenterad medicinsk kompetens (obs - tillämpas redan). Införande av
satellitpositionering planeras ocks å under v åren -97.
åsa Möller