STOCKHOLM (A/F) den 18 oktober -97
Den historiskt första SHSTF-konferensen om prehospital akutsjukv ård som avhölls i Stockholm ig år, präglades av samförst ånd och framtidstro, men även en stor otillfredsställdes för att sjuksköterskor fortfarande är anställda som ambulanssjukv årdare. SHSTF:s ordförande Eva Fernvall Markstedt framförde att det kan bero p å att arbetsgivarna inte vill göra sig oväns med SKAF eller att det kanske beror p å en överenskommelse mellan ambulanssjukv årdare och ambulansöverläkare.

V årdförbundet SHSTF markerade vid g årdagens konferens i Stockholm att sjuksköterskans roll i prehospital v ård har kommit för att stanna och även utvecklas väsentligt i framtidens sjukv ård. Ordförande Eva Fernvall Markstedt inledde konferensen med att beskriva den snabba och m ånga g ånger tysta utveckling ambulanssjukv ården genomg ått.
- Idag har fler och fler studier gett oss kunskapen om hur viktig en tidig och rätt insats är. Mycket talar för sjuksköterska i ambulanssjukv ård och det är förv ånande att vi inte har fler i v åra ambulanser, säger Eva Fernvall.

Sjuksköterskor i ambulanssjukv ården är alldeles för ofta anställda som ambulanssjukv årdare. Vid en kontroll med landets sjukv årdshuvudmän framkom att 10 stycken huvudmän tillämpar denna formen av anställningsavtal. Eva Fernvall finner detta helt oacceptabelt.
- Vill arbetsgivarna inte göra sig till ovän med SKAF (Svenska kommunalarbetareförbundet) eller finns det överenskommelser mellan ambulanssjukv årdarna och ambulansläkarna, fr ågade Eva Fernvall.

Socialstyrelsens representant Louise Stensnäs berättade om den ständiga ström av fr ågor om ambulanssjukv ården, som kommit till myndigheten de senaste åren. Det finns en stor oro hos verksamma ambulanssjukv årdare och sjuksköterskorna har m ånga g ånger sv årt att hävda sin yrkeskompetens. En ständigt återkommande fr åga är om det är bättre med sjuksköterskan?
- Socialstyrelsens uppfattning är att personal med olika kompetens är nödvändigt, förklarar Louise Stensnäs.

Fr ågor om varför ambulanssjukv årdare inte kan f å legitimation återkommer ständigt. Det förekommer ocks å fr ågor om det finns möjlighet att ambulanssjukv årdare efter högskolekurser i farmakologi skulle kunna f å formell rättighet att hantera läkemedel.
- Den av regeringen tillsatta behörighetskommiten avvisar tydligt att undersköterskor och ambulanssjukv årdare skulle kunna erh ålla legitimation och Socialstyrelsen är negativ till ett högskoleprov som skulle kunna ge ambulanssjukv årdare formell rätt att hantera läkemedel, säger Louise Stensnäs.

En central aspekt när sjuksköterskor anställs i ambulans är utbildningsbehovet. Socialstyrelsen har med sin kompetensbeskrivning för ambulanssjuksköterskor gett vägledning om vad en ambulanssjuksköterska förväntas kunna. Det är uppenbart att det finns ett enormt utbildningsbehov. V årdhögskolan i Bor ås är Sveriges första v årdhögskola som kan erbjuda en 40 poängs specialistutbildning i ambulanssjukv ård. Utbildningen följer exakt samma mönster som de övriga specialistutbildningarna inom anestesi, intensivv ård, operation och akutsjukv ård.
- Samtliga akutsjukv årdsinriktade specialistutbildningar har gemensam plattform om 20 poäng och m ålet är att även magisterexamen skall komma att ing å, säger högskoleadjunt Birgitta Sundström.

Sjukv årdshuvudmän som har sv årt att genomföra m ålet minst en sjuksköterska i varje ambulans kan f å vägledning av ambulanssjukv ården i Västmanland. Här bedrivs en verksamhet som redan uppfyller kravet p å minst en sjuksköterska i varje ambulans som används för medicinsk kvalificerade uppgifter. Läkemedelsdelegering till icke legitimerad ambulanspersonal är här försvinnande liten. Endast inhalationsterapi vid astma är delegerad.
- Anledningen till att vi har kvar n ågon läkemedelsdelegering till ambulanssjukv årdare är i m ångt och mycket beroende av en uppgörelse vi gjorde i samband med organisationsförändringen, säger ambulansöverläkare Björn Ahlstedt.

Efter föreläsningarna genomfördes ett grupparbete där fr ågor som utbildning, kompetens och delegering diskuterades. Sammanställning av gruppdiskussionerna skedde sedan tillsammans med föreläsarna. Ett problemomr åde är för de sjuksköterskor som har m ång årig yrkesverksamhet inom ambulanssjukv ården och önskar f å en formell ambulanssköterskekompetens. Här verkar det inte finnas n ågra genvägar utan i varje fall 20 poäng av specialistutbildning m åste genomg ås under förutsättning att vederbörande har n ågon annan form av specialistutbildning.
- Saknas specialistutbildning m åste hela 40 poängsutbildningen genomg ås. Sjuksköterskor som har gymnasieskolans 20 veckors kurs kan inte heller tillgodoräkna sig denna utbildning, meddelade högskoleadjunt Birgitta Sundström

Diskussioner och åsikter genomfördes p å en samförst åndsniv å som är sällsynt i ambulanssammanhang. I och för sig ganska förväntat med tanke p å att deltagarna utgjordes till stor del av en grupp som är p å stor frammarsch inom svensk ambulanssjukv ård. Flisa:s ordförande Bror G årdelöf tog tillfället i akt och meddelade att det g år ett rykte om att han skulle vara emot sjuksköterska i ambulans. Han dementerade detta rykte å det skarpaste och förklarade att hans m ål var minst tv å sjuksköterskor i varje ambulans. Dock kommer det att ta ganska l ång tid innan b åda har den kompetensen, p åpekade han.