DANMARK (A/F) den 18 september -97
Falcks ambulansverksamhet i Danmark utsattes för svidande kritik i g årdagens danska TV-dokumentär, "�När nöden är som störst"�. Företaget som utför mer än 95% av all dansk ambulanstransport utpekades som en bromskloss när det gäller inrättande av nationella larmcentraler med sjukv årdspersonal. Det avslöjades ocks å att företaget utfärdat skriftliga riktlinjer om att konkurrentföretag inte fick larmas, även om de var närmare den nödställde än Falcks egna resurser.

I Danmark tar polisen via 41 st s k 112 larmcentraler emot alla former av nödanrop. Poliserna intervjuar och avslutar samtalen. I de fall poliserna bedömer att ambulans krävs, ringer de över en begäran om hjälp till Falcks egna larmcentraler. Det finns inga krav p å hur samarbetet skall ske mellan de enheter som deltager i räddningsarbetet. Inte ens krav p å gemensam radiokommunikation finns, vilket innebär att det endast är Falcks som vet var deras ambulanser finns. Bristen p å krav leder till att det inte finns n ågon garanti att närmaste hjälp larmas.

Falcks, som utför mer än 95% av alla ambulanstransporter i Danmark, är sedan 1993 ocks å etablerade i Sverige och utför ambulansverksamhet i begränsade delar av Sk åne och fr ån årsskiftet 97-98 även i nästan hela Östergötland. Företaget ser alarmeringsfunktionen som central för verksamheten och skulle aldrig kunna tänka sig att denna utförs av vare sig samhället eller annan tredje part.
- När vi tecknar kontrakt med ett AMT (motsvarar Lansting i Sverige), förbinder vi oss att h ålla överenskomna insatstider och därför är det helt avgörande nödvändigt för oss att ocks å helt disponera och dirigera resurserna, säger Ole P Kristensen, direktör Falcks Redningskorps A/S.

Trots eller tack vare sin förkrossande monopolsituation drar sig inte Falcks för att strunta i att larma närmaste ambulans, om denna r åkar komma fr ån en av de ytterst f å konkurrenter som finns i Danmark. I TV-dokumentären konfronterades Ole P Kristensen med skriftliga dokument - som utfärdats inom koncernen "� där det klart framg år att konkurrenter inte skall larmas. I ett av dokumenten stod "Larmcentralerna skall s åledes inte använda Reko" (konkurrerande företag). Kristensen konstaterade krystat att uppgifterna var korrekta och berodde p å kommunikationsproblem. En och halv vecka efter intervju med ansvarig p å AMT:et var kommunikationsproblemen lösta och Falcks skulle numera larma konkurrenten om de var närmast.

Falcks officiella policy är att närmaste ambulans alltid skall larmas. Trots detta har man t ex i Roskilde "� där kommunen st år för ambulans i den norra delen och Falcks i den södra "� 1996 utfärdat riktlinjer för Falcks larmcentral, som säger att den kommunala ambulansverksamheten inte skall användas. När Falcks centrala ledning fick kännedom om riktlinjerna modifierades dessa om.
- Dokumenten ger uttryck för en felaktig h ållning som är i strid med v år policy och s å fort de kom till v år kännedom blev de omarbetade, säger Ole P Kristensen

I praktiken fungerar det änd å s å att Falcks larmar sina resurser och kommunen sina. N ågon garanti för att närmaste ambulans larmas är därmed omöjlig att ge. Ambulansverksamhet i Danmark st år medicinsk sett l ångt ifr ån b åde Sverige och Norge. Det enda och centrala kvalitetsm ålet är snabba insatstider. N ågon garanti för snabba insatstider finns inte heller eftersom det är Falcks själva som helt och h ållet st år för dokumentationen och uppföljningen av insatstiderna.
- V årt kvalitetsm ål för ambulansverksamheten är insatstiderna generellt, säger Lars Oppenhagen, kontorchef Ringköping AMT.

I Folketinget togs 1991 initiativ för en nationell ambulanslag som skulle inkludera en översyn av alarmeringsfunktionen. Fortfarande har ingen ambulanslag kommit och därför fortsätter systemet med att polisen tar hand om larmsamtalet och Falks st år för dirigeringen. Bristen p å lagstiftning har ocks å inneburit att kvalitetsm ålet för dansk ambulansverksamhet uteslutande stannar vid bra genomsnittliga insatstider.
- Vi är det enda landet i hela Europa som saknar avancerad prehospital akutsjukv ård, inte ens i det tidigare östblocket har man denna bristen, säger Carsten Kock-Jensen, överläkare ålborgs sjukhus.