<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>

Chefläkare anmäler akutbilsteam

LUND/HELSINGBORG (HD/A/F) den 12 juni 2004
Poul Kongstad, chefläkare vid KAMBER-Sk åne, har enligt Lex Maria anmält ett akutbilsteam vid Helsingborgs lasarett till Socialstyrelsen. Om hjärt-lungräddning hade satts in snabbare kunde en sv årt sjuk 87- årig man eventuellt ha haft större chans att överleva, menar Kongstad, skriver Helsingborgs Dagblad.

Mannen hade en kväll plötsligt f ått andningsbesvär och fallit ihop medvetslös i sin bostad. Ambulans och akutbil larmades ut enligt högsta prioritet. När ambulansen anlände till bostaden fanns akutbilsteamet (anestesisjuksköterska och ambulanssjukv årdare) p å plats sedan n ågon minut. När ambulanspersonalen kom in mötte den akutbilssjuksköterskan i hallen tillsammans med mannens hustru.

I ett angränsande rum hittade ambulanssjukv årdaren mannen. Han fick av akutbilssjuksköterskan besked om att hjärt-lungräddning inte skulle p åbörjas. Men eftersom ambulanspersonalen inte fann n ågra säkra dödstecken struntade den i detta besked och p åbörjade återupplivning.

Ambulansens defibrillator visade att patienten hade hjärtaktivitet i form av s å kallat ventrikelflimmer. Mannen defbrillerades sammanlagt sju g ånger och transporterades till akutmottagningen p å Helsingborgs lasarett. Hans liv gick dock inte att rädda.

"Ambulansteamets uppgifter kan innebära att patientens hjärt-lungräddning försenades, vilket kan ha varit menligt för patienten", skriver Kongstad i sin anmälan.

Organisatoriskt sorterar ambulanssjukv ården i Sk åne under den enhet som kallas KAMBER-Sk åne. Det medicinska ledningsansvaret för akutbilarna vilar däremot p å respektive sjukhus akutbilsläkare.

KAMBER-Sk åne har förgäves försökt f å fram fler uppgifter kring fallet med den 87- årige mannen och om vilka behandlingsprinciper som gäller för akutbilsteamen i situationer av den aktuella typen.

När det gäller ambulanssjukv ården är hjärt-lungräddning, enligt Kongstad, en av de viktigaste uppgifterna. Vid utbildningsdagar och i behandlingsanvisningar betonas vikten av att tillförsäkra den sjuke optimala möjligheter till medicinsk hjälp, p åpekar han i
anmälan.

Fotnot: Säkra dödstecken (patient uppenbart död) är enligt KAMBER-Sk ånes behandlingsriktlinjer om:
- Kroppen är i förruttnelse
- Kroppen har likfläckar och/eller är kall och stel i varm miljö
- Kroppen är s å pass skadad att liv inte är möjligt (exempelvis huvudet avskilt fr ån kroppen)

Källa: https://www.skane.se/upload/Webbplatser/KAMBER/Utbildning/dokument/Behanvisningar.pdf

<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>
[Hem]  [Ledare]  [Nyheter]  [Reportage]  [Forskning]  [Artiklar]  [Insändare]  [Notisen]  [Redaktion]

2004/06/12