VÄRMLAND (AMI/A/F) den 1 januari 2003
I Arbetsmiljöinspektionens uppdrag för åren 2000-2003 betonas att tillsynsinsatserna bland annat skall inriktas mot företagens systematiska arbetsmiljöarbete (SAM). Systematiskt arbetsmiljöarbete g år i korthet ut p å att undersöka, åtgärda och följa upp verksamheten p å ett s ådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs.

Under hösten 2002 kontrollerade Arbetsmiljöinspektionen i Örebro hur Länsverksamhet Ambulans, Landstinget i Värmland (LiV), arbetade med SAM. Samtliga ambulansstationer besöktes, även de som är utlagda p å entreprenad, samt ambulansledningen. En rad brister p åvisades vid dessa inspektioner.

Arbetsmiljöinspektionens inspektionsmeddelanden har sammanställts i den ordning inspektionerna genomfördes och resultatet, som är av allmänintresse i och med att det kan ge vägledning för hur ambulanssjukv ården generellt kan genomföra systematiskt arbetsmiljöarbete, presenteras här nedan.

Peter Jonasson

Fotnot: Vill Du veta mer om arbetsmiljöfr ågor? Se Arbetsmiljöverkets hemsida p å Internet. Adressen är https://www.av.se

RESULTAT AV INSPEKTION

LIKENÄS

Riskbedömning, tillbud och avvikelser
P å ambulansstationen i Likenäs genomförs regelbundna arbetsplatsträffar där de flesta fr ågor diskuteras, s å även arbetsmiljöfr ågor. De risker som finns är kända men n ågon systematisk riskbedömning är inte gjord. Inträffade tillbud och avvikelser ger ett bra underlag i det förebyggande arbetet mot risker och brister p å arbetsplatsen. En sammanställning över de rapporterade tillbuden och avvikelserna saknades dock vid besöket.

Krav
Ni ska utveckla rutiner för att regelbundet undersöka arbetsmiljön och bedöma riskerna. Riskbedömningen ska vara skriftlig. Rutinerna ska säkerställa att personalen f år information om inträffade tillbud, vilka åtgärder som vidtagits i förebyggande syfte och att risker som kvarst år kan diskuteras och bearbetas. Se 8 § Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Ni ska även göra en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet. Se 9 § AFS 2001:1.

Ambulansexpeditionen
Dataarbetsplatsen är inte rätt ergonomiskt utformad.

Krav
Ni ska vidta nödvändiga åtgärder som leder till att bildskärm och tangentbord kan användas s å att en bekväm och lämplig arbetsställning erh ålls för de som delar arbetsplats. Dataarbetsplatsen ska kunna ställas in individuellt efter den anställdes behov. Se 4 § Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1998:5) om arbete vid bildskärm.

Om kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker till för att ordna en bra utformad dataarbetsplats ska företagshälsov ården anlitas. Se 12 § AFS 2001:1.

FILIPSTAD

Smittrisker
I ambulansarbetet finns risken för smitta i olika former. Landstinget i Värmland har en central policy med rutiner för hur man ska skydda sig mot smitta. P å ambulansstationen i Filipstad r åder osäkerhet om hur man ska agera efter det att man blivit exponerad för smitta. Osäkerhet r åder ocks å om när och hur man f år vaccin mot hepatit.

Krav
Ni ska ta fram instruktioner för hur de anställda ska agera efter befarad smitta. Instruktionerna ska avse alla smittrisker och vara lätt tillgängliga för alla anställda, vikarier inkluderade. Se 4 och 9 §§ Arbetarskyddsstyrelsens (ASS) föreskrifter (AFS 1991:2) om smittfarligt arbete.

Ni ska även informera era anställda om vilken policy Ni har för vaccinering mot aktuella smittor. Se 9 § AFS 1991:2 och 7 § ASS föreskrifter (AFS 1986:23) om skydd mot blodsmitta.

Arbetsmiljöinspektionen kan inte ställa krav p å särskild immunprofylax men den policy som gäller för Er verksamhet ska berörd personal f å ta del av.

Halk- och snubbelrisk i samband med utryckning.
Ambulansgaraget ligger cirka 35 meter fr ån huvudbyggnaden där personalutrymmen och jourrum är belägna. Vid br ådskande larm m åste personalen snabbt ta sig ner via tv å halvtrappor, 20 trappsteg med steghöjd 16 cm. Utanför ytterdörren p å väg mot ambulansgaraget finns ett varuintag med lastkaj, ett steg med steghöjd 27,5 cm. I v åg med lastkajen finns en varuhiss. Varuhissens ytskikt är mycket halkigt vid v åt väderlek och/eller nysnö. Tillbud och olycksfall har inträffat. Det finns risk för feltramp med anledning av olika steghöjd ute och inne, samt risk för halkolyckor p å grund av varuhissens ytskikt.

Krav
Ni ska utforma vägen till ambulansgaraget s å att risken för halka och snedtramp kraftigt motverkas. Se 9 § ASS föreskrifter (AFS 2000:42) om arbetsplatsens utformning och 2 § ASS föreskrifter ( AFS 1981:14) om skydd mot skada genom fall.

Ambulansgarage och tvätthall
Efter avslutat uppdrag skall ambulansen städas och iordningställas inför nästa tur. Tiden för denna procedur varierar beroende p å hur mycket utrustning man använt och hur nedsmutsad ambulansen blivit. Vid upprepade tillfällen har besättningen larmats ut innan de hunnit upp till huvudbyggnaden. Eftersom det inte finns tillg ång till toalett i garaget innebär det att personalen utsätts för onödig stress d å närmaste toalett ligger i huvudbyggnaden tv å halvtrappor upp.

I garaget har tv å arbetsmiljöproblem tidigare konstaterats. D ålig ventilation och onödigt tröttande hantering av tvättslangarna vid tvättning av ambulanserna. Ventilationen har genom olika åtgärder förbättrats. Kvar finns den belastande hanteringen av tvättslangarna.

Krav
Ni ska se till att det finns toalett i ambulansgaraget. Se 2 kap 8 § arbetsmiljölagen.

Ni ska se till att hanteringen av tvättslangen/slangarna förenklas s å att onödigt tröttande arbetsmoment kan undvikas. Se 3 § ASS föreskrifter (AFS 1998:1) om belastningsergonomi.

Övrigt

Trapphuset
Kvälls- och nattetid släcks trapphusbelysningen. Det innebär att personalen m åste vara noga med att trycka p å belysningsknappen innan de g år ner. Ni bör överväga möjligheten att koppla belysningen i trapphuset till larmet för att förhindra att personalen hamnar i en situation med mörkt trapphus vid utryckning.

Tvätthall
I tvätthallen finns en elinstallation med märkning "Livsfara"! Enligt personal som sköter lokalerna finns ingen fara med vatten p å elanläggningen. Oro bland ambulanspersonalen finns dock. Arbetsmiljöverket har lämnat fr ågan vidare till Elsäkerhetsverket för bedömning.

SÄFFLE

Utryckningsvägar/ambulanszon
Det finns skyltningar kring ambulansgaraget om ambulanszon som är tänkt att freda utryckande ambulans. Denna skyltning åsidosattes vid inspektionen av annan yrkestrafik, anställda vid sjukhuset och privatpersoner. Vid utryckning ska ambulansen direkt efter utfart fr ån garaget köra runt gaveln p å ambulansstationen. Här finns en uppenbar risk att det dyker upp oväntade hinder för den utryckande personalen. Ett onödigt hinder utgör hanteringen av landstingets leasingbilar, cirka tio stycken. Avhämtning och lämning av leasingbilar sker vid ovannämnda husgavel och m ånga g ånger blir utryckningsvägen helt eller delvis blockerad. Ytterligare hindrande moment vid ambulansutryckning kan vara allt fr ån cyklande barn till obekanta vägarbeten inom sjukhusomr ådet. Det behövs en samlad riskbedömning av hur landstingets olika verksamheter, kommunens verksamheter och varutransporter p åverkar ambulanspersonalens möjlighet till en säker utryckning inom sjukhusomr ådet. Förutom risk för olycksfall är de m ånga hindrande momenten en onödig irritationskälla som ger upphov till stress.

Krav
Ni ska göra en riskinventering av ambulanspersonalens arbetsmiljö beträffande utryckning fr ån ambulansgaraget till allmän väg. Inventeringen ska resultera i en skriftlig riskbedömning. Ni ska omedelbart, eller s å snart det är praktiskt möjligt, genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga olycksfall och ohälsa i arbetet. Se 8 och 10 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Ni ska upprätta rutiner som säkerställer att ambulanspersonalen blir uppdaterade p å händelser som kan p åverka utryckningskörningen. Se 7 § AFS 2001:1.

Ovannämnda riskbedömning, vidtagna åtgärder och införda rutiner ska regelbundet följas upp. Det ska klarläggas vem som ansvarar för detta. Se 11 § AFS 2001:1.

Lokaler
Lokalerna är inte helt ändam ålsenliga. De är bland annat genomg ångsrum för andra verksamheter som ocks å använder garaget. Jourrummen är lyhörda och de som behöver sova blir störda av flera samverkande faktorer. Vid inspektionen kunde konstateras att avhämtning, lämning och tvättning av leasingbilarna genererar s å m ånga störande ljud att det är olämpligt ur arbetsmiljösynpunkt att ha denna verksamhet i och intill ambulanslokalerna. Ambulansgaraget/tvätthallen räcker inte till för de verksamheter som bedrivs där. Förutom ambulansen används lokalerna som förr åd och tvätthall åt andra verksamheter. Tvätthallen klarar inte av att leda bort all fukt. Vid inspektionen fanns det gott om dubbelfotingar, djur som trivs i fuktig miljö. Djuren fanns ocks å inne i ett s.k. rent förr åd.

Min bedömning är att lokalerna inte är byggda och dimensionerade för mer än ambulanssjukv årdens verksamhet.

Övriga brister som p åpekats men inte åtgärdats är:
- ett jourrum saknar värme.
- ur kallvattenkranen (dricksvattnet) kommer varmvatten.

Krav
Ni ska redovisa vilka åtgärder Ni kommer att vidta med anledning av de ovan angivna bristerna. En tidplan ska bifogas åtgärdsplanen. Se 10 § AFS 2001:1.

KRISTINEHAMN

Riskbedömning, tillbud och avvikelser
P å ambulansstationen i Kristinehamn genomförs regelbundna arbetsplatsträffar där de flesta fr ågor diskuteras, s å även arbetsmiljöfr ågor. Arbetsmiljöfr ågorna har dock ingen särskild punkt p å dagordningen och min bedömning är att dessa fr ågor av den anledningen inte kommer upp i den omfattning som är önskvärt för att förebygga ohälsa och olycksfall. De risker som finns är kända men n ågon systematisk riskbedömning är inte gjord.

Vid inspektionen visade Ni att rapporter om avvikelser, tillbud och olycksfall rapporteras av den som drabbats och att det finns bra blanketter för detta. Inträffade tillbud och avvikelser ger ett bra underlag i det förebyggande arbetet mot risker och brister p å arbetsplatsen. Det saknas dock forum för diskussion och information om hur man kan förebygga det inträffade. En sammanställning över de rapporterade tillbuden och avvikelserna saknades vid besöket.

Krav
Ni ska utveckla rutiner för att regelbundet undersöka arbetsmiljön och bedöma riskerna. Riskbedömningen ska vara skriftlig. Rutinerna ska säkerställa att personalen f år information om inträffade tillbud, vilka åtgärder som vidtagits i förebyggande syfte och att risker som kvarst år kan diskuteras och bearbetas.

Ni ska även göra en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet.

Se 8 och 9 §§ Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Smittrisker
I ambulansarbetet finns risken för smitta av olika former. Landstinget i Värmland har en central policy med rutiner för hur man ska skydda sig mot smitta. P å ambulansstationen i Kristinehamn r åder osäkerhet om hur man ska agera efter det att man blivit exponerad för smitta. Osäkerhet r åder ocks å om när och hur man f år vaccin mot hepatit.

Krav
Ni ska ta fram instruktioner för hur de anställda ska agera efter befarad smitta. Instruktionerna ska avse alla smittrisker och vara lätt tillgängliga för alla anställda, vikarier inkluderade. Se 4 och 9 §§ Arbetarskyddsstyrelsens (ASS) föreskrifter (AFS 1991:2) om smittfarligt arbete.

Ni ska även informera era anställda om vilken policy Ni har för vaccinering mot aktuella smittor.

Se 9 § AFS 1991:2 och 7 § AFS 1986:23 om skydd mot blodsmitta.

Arbetsmiljöinspektionen kan inte ställa krav p å särskild immunprofylax men den policy som gäller för Er verksamhet ska berörd personal f å ta del av.

MUNKFORS (Klarälvdalens räddningstjänst)

Uppgiftsfördelning
Vid inspektionen fanns ingen skriftlig uppgiftsfördelning av arbetsmiljöfr ågorna mellan styrelsen för Räddningstjänstförbundet och ambulanschefen. Det är oklart vem som ansvarar för vad. Det ska klart framg å vems ansvar det är att verka för att risker i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppn ås.

Krav
Ni skall skriftligen dokumentera hur olika arbetsuppgifter av betydelse för arbetsmiljön är fördelade. Det skall tydligt anges vilka befogenheter och resurser som medföljer, samt när och hur returnering av fördelade arbetsmiljö-arbetsuppgifter skall ske. Se 6 och 7§§ Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Riskbedömning, tillbud och avvikelser
P å ambulansstationen i Munkfors genomförs regelbundna arbetsplatsträffar där de flesta fr ågor diskuteras, s å även arbetsmiljöfr ågor. Arbetsmiljöfr ågorna har dock ingen särskild punkt p å dagordningen och min bedömning är att dessa fr ågor av den anledningen inte kommer upp i den omfattning som är önskvärt för att förebygga ohälsa och olycksfall. De risker som finns är kända men n ågon systematisk riskbedömning är inte gjord. Vid inspektionen visade Ni att rapporter om avvikelser, tillbud och olycksfall rapporteras av den som drabbats och att det finns bra blanketter för detta. Inträffade tillbud och avvikelser ger ett bra underlag i det förebyggande arbetet mot risker och brister p å arbetsplatsen. Det saknas dock forum för diskussion och information om hur man kan förebygga det inträffade. En sammanställning över de rapporterade tillbuden och avvikelserna saknades vid besöket.

Krav
Ni ska utveckla rutiner för att regelbundet undersöka arbetsmiljön och bedöma riskerna. Riskbedömningen ska vara skriftlig. Rutinerna ska säkerställa att personalen f år information om inträffade tillbud, vilka åtgärder som vidtagits i förebyggande syfte och att risker som kvarst år kan diskuteras och bearbetas. Ni ska även göra en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet. Se 8 och 9 §§ AFS 2001:1.

Belastningsergonomi
En av de största riskerna att skadas i ambulansarbetet är den vars orsak finns i tunga lyft med sneda och vridna moment. Det ing år i ambulansarbetets natur att det inte alltid g år att lyfta och förflytta p å det mest skonsamma sättet för personalen. N ågon regelbunden diskussion och återkommande träning i lyft och förflyttningsteknik förekommer inte.

Krav
Ni ska upprätta rutiner som säkerställer att Er personal f år tillräckliga kunskaper om
- lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser
- vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuellhantering medför samt
- tidiga tecken p å överbelastning av leder och muskler

Se 6 § Arbetarskyddsstyrelsens (ASS) föreskrifter (AFS 1998:1) om belastningsergonomi och 1 § ASS föreskrifter (AFS 200:1) om manuell hantering, se särskilt punkterna 1.4 och 1.5 i bilagan.

Krav om företagshälsov ård
För att kunna uppfylla kraven i punkterna ovan bedömer Arbetsmiljöinspektionen att Ni behöver anlita en oberoende expertresurs inom omr ådet arbetsmiljö, d.v.s. företagshälsov ård, eftersom det i Er verksamhet inte finns tillräcklig kompetens för dessa fr ågor. Se 12 § AFS 2001:1.

ARVIKA (Räddningstjänsten Arvika)

Riskbedömning
P å ambulansstationen i Arvika genomförs regelbundna arbetsplatsträffar där de flesta fr ågor diskuteras, s å även arbetsmiljöfr ågor. Vid inspektionen visade Ni att rapporter om avvikelser, tillbud och olycksfall rapporteras av den som drabbats och att det finns bra blanketter för detta. Inträffade tillbud och avvikelser ger ett bra underlag i det förebyggande arbetet mot risker och brister p å arbetsplatsen.

De risker som finns är kända men n ågon systematisk riskbedömning är inte gjord. D å ambulansarbetet m ånga g ånger innebär allvarliga risker är det viktigt att identifiera riskkällorna och göra en bedömning av riskerna för att p å ett systematiskt sätt kunna förebygga ohälsa och olycksfall. Vid inspektionen diskuterade vi risken att drabbas av fysisk överbelastning. Tidigare har ni haft regelbundna utbildningar och instruktioner om lyft- och förflyttningsteknik. Dessa har av olika skäl inte genomförts senare år. Risken för fysisk överbelastning bör ing å i den totala riskbedömningen varför inget separat krav ställs om fortlöpande instruktioner och utbildningar.

Krav
Ni ska utveckla rutiner för att regelbundet undersöka arbetsmiljön och bedöma riskerna. Riskbedömningen ska vara skriftlig. I riskbedömningen ska anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Ni ska omedelbart eller s å snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. åtgärder som inte genomförs omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen ska anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Se 8 och 10 §§ Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

TORSBY

Vi gjorde en inspektion vid ambulansen 1999-06-08. I Ert svar till oss, Er beteckning 174-99, redogjorde Ni för hur Ni skulle komma till rätta med p åpekade brister. En ordentlig riskinventering med bedömning av riskerna och användande av åtgärdsplaner saknas fortfarande. Vissa personalutrymmen och ögonspolning är inte åtgärdade p å ett bra sätt.

Riskbedömning, tillbud och avvikelser
P å ambulansstationen i Torsby genomförs regelbundna arbetsplatsträffar där de flesta fr ågor diskuteras, s å även arbetsmiljöfr ågor. Arbetsmiljöfr ågorna återkommer dock inte regelbundet och n ågon ordentlig riskinventering är inte gjord. Till exempel har Ni flera g ånger diskuterat riskerna vid utryckning fr ån ambulansgaraget, men dessa diskussioner har inte lett till n ågon åtgärd. Vid inspektionen visade Ni att rapporter om avvikelser, tillbud och olycksfall rapporteras av den som drabbats och att det finns bra blanketter för detta. Inträffade tillbud och avvikelser ger ett bra underlag i det förebyggande arbetet mot risker och brister p å arbetsplatsen. Det saknas dock forum för diskussion och information om hur man kan förebygga det inträffade. En sammanställning över de rapporterade tillbuden och avvikelserna saknades vid besöket.

Krav
Ni ska utveckla rutiner för att regelbundet undersöka arbetsmiljön och bedöma riskerna. Riskbedömningen ska vara skriftlig. Den ovan nämnda risken med utryckningskörning inom eget omr åde ut till allmän väg ska ing å i Er inventering och bedömning. De rutiner som tas fram ska säkerställa att personalen f år information om inträffade tillbud, vilka åtgärder som vidtagits i förebyggande syfte och att risker som kvarst år kan diskuteras och bearbetas. Se 8 § Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Ni ska även göra en skriftlig sammanställning av ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud som inträffat i arbetet. Se 9 § AFS 2001:1.

Smittrisker
I ambulansarbetet finns risken för smitta av olika typ. Landstinget i Värmland har en central policy med rutiner för hur man ska skydda sig mot smitta. P å ambulansstationen i Torsby r åder osäkerhet om hur man ska agera efter det att man blivit exponerad för smitta. Osäkerhet r åder ocks å om när och hur man f år vaccin mot hepatit, stelkramp, influensa mm.

Krav
Ni ska ta fram instruktioner för hur de anställda ska agera efter befarad smitta. Instruktionerna ska avse alla smittrisker och vara lätt tillgängliga för alla anställda, vikarier inkluderade. Se 4 och 9 §§ Arbetarskyddsstyrelsens (ASS) föreskrifter (AFS 1991:2) om smittfarligt arbete.

Ni ska även informera Era anställda om vilken policy Ni har för vaccinering mot aktuella smittor. Se 9 § AFS 1991:2 och 7 § AFS 1986:23 om skydd mot blodsmitta.

Arbetsmiljöinspektionen kan inte ställa krav p å särskild immunprofylax men den policy som gäller för Er verksamhet ska berörd personal f å ta del av.

Krisstöd vid traumatiska händelser
Arbete p åg år centralt med att förbättra krisstödet vid traumatiska händelser. Vid inspektionen kom det fram, att det för Er personal, saknas rutiner när krisstöd ska ges och hur uppföljning ska ske. M ånga g ånger f år man hjälp av POSUM-gruppen när de stöttar övriga inblandade. Min bedömning är att ambulansarbetet är av s ådan karaktär att det genast ska utarbetas en plan där det framg år vilket krisstöd Er egen personal kan f å.

Krav
Ni ska upprätta en beredskap och rutiner för när och hur krisstöd ska ges. Det ska säkerställas att alla arbetstagare känner till hur detta arbete är organiserat. De ska fortlöpande h ållas väl förtrogna med de rutiner som gäller. Se 5 och 7 §§ ASS föreskrift (AFS 1999:7) om första hjälpen och krisstöd.

Lokaler
Personalutrymmen som kök, mat- och pausrum, jourrum och ambulanschefens arbetsrum har flyttats till en barack som ligger nära ambulansgaraget. Vid inspektionen kunde konstateras att baracken är mycket lyhörd och vanlig vardaglig verksamhet uppfattas som störande buller. Särskilt irriterande blir detta för de som nyttjar jourrummen. Lyhördheten inskränker personalens möjligheter till den vila och återhämtning som de ska kunna f å. Flytt till nya lokaler löste s ålunda inte de brister som togs upp vid förra inspektionen vad gäller lyhördheten. Enligt uppgift är baracken kall och dragig och det är sv årt att h ålla värmen vintertid.

I Ert svar angavs att Ni installerat ögonspolning med tempererat vatten i ambulansgaraget, s å har inte skett. Det finns enbart kallt vatten.

För övrigt har ambulansgaraget blivit utrustat med omklädningsrum, dusch och toalett och det bedöms fungera bra.

Mycket har blivit bättre sedan förra inspektionen men min bedömning är att baracken utifr ån nuvarande standard, endast kan vara en temporär lösning och borde efter tre år ha f ått en annan utformning.

Krav
Ni ska redovisa vilka åtgärder Ni tänker vidta för att f å en godtagbar standard p å personalutrymmena. Se 10 § AFS 2001:1.

Ni ska se till att anordningen för ögonspolning har tempererat vatten. Se 9 § AFS 1999:7.

KARLSTAD

Lokaler
Vid inspektionen uppgav Ni att Ni eventuellt ska flytta fr ån lokalerna p å "Gamla flygfältet". Förra ambulansstationen revs p å grund av mögel som var s å omfattande, att det gav stora allergiska besvär. Era nuvarande lokaler ger ocks å besvär, som ögonirritation, torra slemhinnor och nästäppa. Dessa symtom p åminner om de som förra lokalerna genererade. Oro finns att besvären ska drabba flera och att de drabbade ska försämras. De jourrum som ligger längst bort fr ån garagehallen genererar flest besvär. För att minska personalens exponering för allergiframkallande ämnena har Ni skaffat baracker som kan användas av de som har besvär av lokalerna.

Förutom allergiframkallande ämnen är de jourrum som används i huvudbyggnaden mycket lyhörda. Rummen har inte tillräcklig ljudisolering i förh ållande till den aktivitet som finns dygnet runt. Dusch och toalett finns i korridoren och användning av dessa faciliteter ger upphov till störande buller.

Ovanst ående brister är inte acceptabla. D å Ni har eventuella planer p å att flytta fr ån lokalerna vill jag ta del av dessa i form av skriftliga beslut om åtgärd. Skulle det inte bli n ågon flyttning eller om den dröjer vill jag diskutera konkreta åtgärder för sanering av allergiframkallande ämnen, förbättrad ventilation och åtgärder för bättre ljudisolering av jourrummen.

Krav
Ni ska skriftligen redovisa Era planer för flyttning av ambulansverksamheten i Karlstad. I planen ska anges när åtgärderna ska vara genomförda och var i Er organisation ansvaret finns för att planerna ska genomföras. Se 9 och 10 §§ Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Riskbedömning
Ni har p åbörjat en riskinventering, men eftersom Ni inte har gjort den fullt ut, föresl år jag att Ni själva bearbetar och åtgärdar de fr ågor och brister som kom upp. Följande diskuterades:
- möjligheten att p åverka arbetssituationen
- acceptabel inskolningstid
- risker med "slimmad organisation"
- möjlighet till anpassat arbete
- ensamarbete vid tvättning av ambulans
- risk för ögonskada ­ frätande ämnen och främmande förem ål.
- rutiner kring besiktning av utrustning.

Krav
Ni ska utveckla rutiner för att regelbundet undersöka arbetsmiljön och bedöma riskerna. Riskbedömningen ska vara skriftlig. I riskbedömningen ska anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Ni ska omedelbart eller s å snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Se 8 § AFS 2001:1

åtgärder som inte genomförs omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen ska anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Genomförda åtgärder ska kontrolleras. Se 10 § AFS 2001:1.

HAGFORS

Riskbedömning
P å ambulansstationen i Hagfors genomförs regelbundna arbetsplatsträffar där de flesta fr ågor diskuteras, s å även arbetsmiljöfr ågor i bland. De risker som finns är kända men n ågon systematisk riskbedömning är inte gjord. D å ambulansarbetet m ånga g ånger innebär allvarliga risker är det viktigt att identifiera riskkällorna och göra en bedömning av riskerna för att p å ett systematiskt sätt kunna förebygga ohälsa och olycksfall. Vid inspektionen diskuterade vi avvikelser, tillbud och olycksfall. Ni uppgav att avvikelser och tillbud inte alltid skrivs. Min bedömning är att inträffade tillbud och avvikelser ger ett bra underlag i det förebyggande arbetet mot risker och brister p å arbetsplatsen.

Vid inspektionen diskuterade vi ett antal risker och behov om arbetsmiljöförbättrande åtgärder. D å Ni inte gjort n ågon skriftlig riskbedömning föresl år jag att dessa fr ågor kommer in i Ert systematiska arbetsmiljöarbete. Det gäller bl.a. avlastande samtal, förbättrade tillbudsrapportering, d ålig belysning vid parkeringen, d ålig standard p å utryckningsvägen inom sjukhusomr ådet m.m.

Krav
Ni ska utveckla rutiner för att regelbundet undersöka arbetsmiljön och bedöma riskerna. Riskbedömningen ska vara skriftlig. I riskbedömningen ska anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Ni ska omedelbart eller s å snart det är praktiskt möjligt genomföra de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Se 8 § Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

åtgärder som inte genomförs omedelbart ska föras in i en skriftlig handlingsplan. I planen ska anges när åtgärderna ska vara genomförda och vem som ska se till att de genomförs. Se 10 § AFS 2001:1.

SUNNE

Innan Länsverksam Ambulans infördes, organiserades ambulansen i Sunne av v årdcentralen. Ambulanspersonalen använder fortfarande v årdcentralens lokaler dagtid och en hel del arbetsuppgifter utförs fortfarande för v årdcentralens räkning. För att klargöra vilka dessa är och förhindra onödiga missförst ånd har en arbetsbeskrivning tagits fram.

Vid inspektionen kom det fram att avsaknad av egna lokaler skapar problem. Lokalerna är inte utformade efter ambulanspersonalens behov. Det saknas tillg ång till rum för avskildhet och vila. S ådana utrymmen behövs och är viktiga vid en dygnet runt verksamhet som bygger p å jour- och beredskap. Personalen kan arbeta stor del av natten för att sedan g å p å tjänstgöringsschema som börjar kl. 08.00.

Det utrymme som används till ambulansexpedition är litet och det g år inte att arbeta p å ett ergonomiskt riktigt sätt. D å det i ambulanspersonalens arbetsmiljö ing år lyft och förflyttningar, som inte alltid kan göras p å ett ergonomiskt riktigt sätt, är det viktigt att den miljö man kan p åverka är utformad p å ett sätt som förhindrar belastningsskador.

Ambulansgaraget är en egen byggnad, som ligger intill v årdcentralen. Garaget saknar toalett, tillräckliga förr åd och omklädningsutrymme. Omklädningsrum med klädsk åp, dusch och toalett finns i v årdcentralens källare. Detta innebär att personalen inte har dessa funktioner lätt tillgängliga när v årdcentralen är stängd och larmad.

P å grund av för lite förr ådsutrymme blandas i dag ämnen och förem ål p å ett s ådant sätt att de kan förorsaka skada genom brand eller explosion. Oljor och gasflaskor fanns vid inspektionen p å samma ställe.

Verksamheten hyr övernattningslägenheter, som fungerar bra vid sovande beredskap, men de kan inte användas till ambulansexpedition eller till övriga personalutrymmen som normalt krävs för att f å en bra fungerande verksamhet.

Brist p å lokaler skapar en oacceptabel arbetsmiljö för Er ambulanspersonal i Sunne.

Krav
Ni ska se till att ambulanspersonalen f år tillfredsställande arbetslokaler och personalutrymme vid ambulansstationen i Sunne. Se 10 § Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete och avsnittet om personalutrymmen i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:42) om arbetsplatsens utformning. åtgärder som inte kan göras omedelbart ska tidplaneras.

åRJÄNG

Arbetsmiljöinspektionen kan konstatera att det inte bedrivs n ågot systematiskt arbetsmiljöarbete i verksamheten vid ambulansstationen. N ågon egentlig undersökning av arbetsmiljöförh ållandena och bedömning av risker har inte gjorts. Det är av stor vikt att arbetsgivaren, skyddsombuden och arbetstagarna avgör tillsammans hur man ska arbeta med SAM. Det är även viktigt att de som ska delta i arbetsmiljöarbetet har tillräckligt med tid avsatt för uppgifterna och ocks å att de f år nödvändig information.

Ambulanschefen som har viss tid avsatt till administrativt arbete inklusive chefsarbete arbetar oftast full tid som ambulanssjukv årdare. Detta innebär att det inte finns tid till att följa upp medarbetarnas arbetsmiljö.

Nedan ges n ågra exempel p å vad som omg ående bör undersökas, åtgärdas och följas upp:
- Avsaknad av tid och forum för att diskutera verksamhetsfr ågor och arbetsmiljöfr ågor.

- Personalen beskriver att flera f år torra slemhinnor som ger obehag fr ån ögon, näsa och hals när man sovit i jourrummen, "man känner sig ständigt förkyld" och man vet inte vart man kan vända sig för att f å problemet undersökt och åtgärdat.

- Vid rundvandring kunde konstateras att omklädningsutrymmena inte räcker till och att de inte är utrustade enligt de krav som ställs utifr ån Er verksamhet, med skilda sk åp för privata kläder och arbetskläder, tillg ång till toalett och dusch.

Min bedömning är att personalens behov av information om verksamheten s åväl som om deras egen arbetsmiljö samt brist p å konkreta arbetsmiljöförbättrande åtgärder leder till onödig stress för Er personal.

Vid samtal med ambulanschefen och verksamhetscheferna ska ett arbetsmiljöarbete startas upp under november. Med anledning av detta önskar Arbetsmiljöinspektionen en muntlig redovisning av hur Ni tänker inordna SAM-fr ågorna i Er verksamhet.

Krav
Ni ska undersöka risken för ohälsa vad gäller symtomen med torra slemhinnor. I detta arbete ska Ni ta hjälp av Er företagshälsov ård, som även ska ta fram en åtgärdsplan utifr ån undersökningens resultat. Se 8, 10 och 12 §§ Arbetsmiljöverkets (AV) föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Ni ska ordna omklädningsrum med skilda förvaringsplatser för privata kläder och arbetskläder. I direkt anslutning till omklädningsrummen ska det finnas toalett och dusch. Se 96, 99, 102 och 105 §§ i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 2000:42) om arbetsplatsens utformning. Omklädningsrummen ska vara skilda för män och kvinnor. Se 98 § AFS 2000:42.

AMBULANSLEDNINGEN, LANDSTINGSHUSET KARLSTAD

Organisation
Verksamheten leds av tv å länsverksamhetschefer. Varje ambulansstation har en ambulanschef som är direkt underställd länsverksamhetscheferna.

Ambulanschefernas tjänstgöringsgrad som chefer, varierar fr ån 100% (en station) till 25%. Den resterande tiden upp till full tjänstgöring, tjänstgör de som ambulanspersonal.

Styrdokument
Det finns styrdokument för verksamheten som reglerar arbetsuppgifterna mellan länsverksamhetscheferna och ambulanscheferna. Här beskrivs ocks å hur arbetsmiljöarbetet skall skötas.

Dessa dokument är: Uppdrag ambulanschef, bilaga 2:1, och Ambulanschefens arbetsmiljö- och miljöansvar, bilaga 2:2. Dessa dokument följs inte och styr följaktligen inte heller arbetsmiljöarbetet i enlighet med kraven i SAM.

Obalans mellan krav och förväntningar
Det r åder obalans mellan krav och förväntningar p å vad ambulanscheferna förväntas hinna med. Styrdokumenten ställer stora krav p å ambulanscheferna. De chefer som ocks å arbetar som ambulanspersonal kan hamna i en rollkonflikt mellan sina uppgifter som chef å ena sidan och som arbetskamrat å andra sidan. Av obalansen mellan ledningens krav och förväntningar p å vad ambulanscheferna förväntas hinna med, kan stress uppst å som p å sikt kan leda till ohälsa.

Den tid som finns för ledarskapet används till stor del för gemensamma möten i ambulansens ledningsgrupp medan det konkreta ledarskapsutövandet och arbetsmiljöfr ågorna f år lite utrymme.

Arbetsmiljöinspektionen bedömer att en bidragande orsak till att SAM inte är inordnad i verksamhetens styrning och uppföljning är ambulanschefernas brist p å resurser vad gäller tid, ekonomi och kunskaper.

Oklart ansvar
En effekt av att man inte arbetar med arbetsmiljöfr ågorna enligt styrdokumenten blir en osäkerhet i organisationen om vem som ansvarar för vad, hur problem skall lösas och av vem.

Detta gäller särskilt fr ågor om arbetslokaler. Man vet inte vem som driver fr ågorna och var i organisationen lokalfr ågor skall lösas. Det finns inte heller n ågra skriftliga handlingsplaner som kan klargöra det hela.

Riktlinjer
De anställda är väl medvetna om de risker de utsätts för som ambulanspersonal. De saknar dock ledningens uttalade stöd samt riktlinjer för hur riskfyllda arbetssituationer skall hanteras. Det kan vara rutiner avseende stöd och hjälp i krissituationer, hur man skall förebygga hot och v åld, hur man skall förebygga belastningsskador, rutiner för vaccineringar, rutiner kring utbildning i ny teknisk utrustning, hur företagshälsov ården f år nyttjas etc.

Detaljstyrning
Om rutiner och riktlinjer saknas, är bristfälligt diskuterade och förankrade eller aldrig följs upp eller efterfr ågas, uppst år osäkerhet och irritation bland de anställda om hur, och av vem problem och sv årlösta situationer skall lösas. Konsekvensen av osäkerheten blir att verksamhetsansvariga chefer g år in och detaljstyr p å underliggande niv å.

Ambulanscheferna behöver en tydligare struktur för vem som ansvarar för genomförande av åtgärder. Det behövs ocks å mer resurser för ledarskapsarbete avseende tid och kunskap.

Sammanfattning
Vid besök p å (landstingets) samtliga nio ambulansstationer kan Arbetsmiljöinspektionen konstatera att SAM inte är inordnad i verksamhetens styrning och uppföljning.

Krav om riskidentifiering, bedömning och handlingsplan har tidigare ställts till de olika ambulansstationerna. Det är viktigt att Ni i Er organisation diskuterar fram rutiner för hur de olika fr ågorna i respektive handlingsplaner skall hanteras.

För att SAM skall f å genomslagskraft i hela organisationen är det viktigt att de anställda f år möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet och att de regler som finns om arbetsmiljön används i arbetet.

Krav
Ni skall se till att ambulanscheferna har s ådana kunskaper om arbetsmiljön och arbetsmiljöns inverkan p å personalen att de kan genomföra de arbetsuppgifter som preciseras i bifogade uppgiftsfördelning, bilaga 2:1 och 2:2. Se 6 och 7 §§ Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Ni skall se till att de som f år uppgifter i arbetsmiljöarbete har praktisk och ekonomisk möjlighet att utföra tilldelade uppgifter. De skall därför f å tid och ekonomiska resurser som svarar mot uppgifterna. Ni skall ge övrig personal information om uppgiftsfördelningen. Se 3, 6 och 7 §§ AFS 2001:1.

Ni skall se till att det finns rutiner som säkerställer att SAM följs upp minst en g ång om året. Se 11 § AFS 2001:1.

Ni skall undersöka vilka risker i Er verksamhet som behöver gemensamma riktlinjer för förebyggande åtgärder s åväl som efterhjälpande åtgärder. Se 5, 7 och 8 §§ AFS 2001:1.

Om kompetensen inom den egna verksamheten inte räcker till för att åtgärda ovanst ående skall företagshälsov ården anlitas. Ni skall även klargöra vilka rutiner som gäller i allmänhet för att nyttja företagshälsov ården. Se 12 § AFS 2001:1.

Svar
Ni skall redovisa till Arbetsmiljöverket, Arbetsmiljöinspektionen i Örebro, vilka åtgärder Ni vidtagit med anledning av ovanst ående krav.