STOCKHOLM (A/F) den 13 februari 2002
Sammanfattning
Drygt en tredjedel av larmoperatörerna p å SOS Alarm har n ågon form av sjukv årdsutbildning, enligt en ny rapport fr ån Socialstyrelsen.

Bakgrund
Under de senaste decennierna har ambulanssjukv ården utvecklats fr ån att vara en ren transportorganisation till en kvalificerad sjukv årdsverksamhet. Socialstyrelsen gav 1997 ut en rapport som beskrev larmoperatörernas sjukv årdsuppgifter. Med detta som bakgrund har det aktuella läget inom larmfunktionens ambulanssjukv ård med speciell inriktning p å kompetensbehov nu inventerats.

EMS (emergency medical services) eller EMD (emergency medical dispatching) har utvecklats inom tv å olika omr åden, nämligen räddningstjänsten och sjukv ården. I Sverige har vi ett system som härrör fr ån räddningstjänsten. SOS Alarm bedriver idag ambulansalarmering och dirigering p å uppdrag av Sveriges landsting och regioner. Idag har cirka 35 procent av landets 570 SOS-operatörer n ågon form av sjukv årdsutbildning. Operatörerna använder beslutsstödet "Svenskt Index för Akutmedicinsk Larmmottagning".

Syfte
Syftet med projektet var att undersöka vilken medicinsk kompetens som man anser kan behövas vid ambulansalarmering.

Metod
Samtliga tillgängliga landstingsavtal om ambulansalarmering har studerats vad gäller ställda krav p å medicinsk kompetens och tillg ång till högre medicinsk kompetens.

Samtliga avslutade anmälningsfall rörande ambulansalarmering till Socialstyrelsen, HSAN (Hälso- och sjukv årdens ansvarsnämnd ) och alla landets patientnämnder registrerades och sammanställdes vad gällde personalgrupp, orsak till anmälan, larmoperatörens handlande och p åföljd.

En enkät skickades till fem olika grupper med insyn i, erfarenhet av och möjlighet att p åverka ambulansalarmeringen. Etthundranittiosex enkäter sändes till tv å landstingspolitiker (n=42) och en landstingstjänsteman (n=24) per landsting, till samtliga ambulansöverläkare (n=41) och samtliga verksamhetschefer inom akutsjukv ården i Sverige (n=70) och till samtliga medicinskt ledningsansvariga läkare (MLA) inom SOS Alarm (n=19). Svarsfrekvensen var 81 procent.

Resultat
Man kan konstatera att f å landsting/regioner ställer klart definierade krav p å den medicinska kompetensen i ambulansalarmeringen eller p å tillg ång till högre medicinsk kompetens.

I den här undersökningen nämns i nära hälften av anmälningsfallen andrahandsuppgifter som en försv årande omständighet vid i telefonbedömning. Bristfällig intervju ans ågs vara en avgörande orsak i de fem fall där p åföljd utdelats av HSAN. Intervjuteknik anses som viktigast i en till larmoperatörsutbildning.

En majoritet av enkätdeltagarna är eniga om vilken medicinsk kompetens som kan behövas vid bedömning och prioritering av ambulansbehov. Hela 71 Procent anser att det bör vara sjuksköterskekompetens. Erfarenhet fr ån ambulanssjukv ård och akutmottagning som viktigast.

Diskussion
När man studerar ärendena med anmälningsfall visar det sig att det skulle vara bra om allmänheten visste vad som händer när man ringer 112 efter ambulans. Det skulle underlätta betydligt för larmoperatörerna om de hjälpsökande vet att de kommer att f å m ånga fr ågor och att operatören helst vill tala direkt med den sjuke.

Grundutbildning till sjuksköterska anses inte tillräcklig för att man ska kunna arbeta med att bedöma och prioritera ambulansbehov per telefon. Specialiserad utbildning och l ång erfarenhet av sjukv ård är av stor betydelse. I framtiden kan en särskild utbildning för sjuksköterskor som bedriver sjukv ård per telefon komma att behövas.

Studien har ocks å visat att det ibland kan behövas fler redovisade detaljer när man utreder anmälningsfall. Det skulle även vara bra med en standardiserad terminologi för forskningens skull. Vidare efterlyses ytterligare forskning inom omr ådet ambulansalarmering och ambulanssjukv ård. Det finns ännu relativt f å studier inom ämnet jämfört med andra medicinska omr åden.

Peter Jonasson

Fotnot: Kontaktperson: Louise Stensnäs, e-post louise.stensnas@sos.se 54 sidor. Pris: 68 kr. Beställs fr ån webbutiken eller Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se , ange artikelnummer 2002-110-2.