LUND (A/F) den 13 november 2001
P å uppdrag av Region Sk ånes revisorer har konsultföretaget Right Sinova genomfört en granskning av den upphandlade ambulanssjukv ården i Region Sk åne. Granskningen omfattar den styrning och uppföljning som skall säkerställa att regionen f år den verksamhet man avtalat om. Utredarna konstaterar att det sker ett aktivt och ambitiöst arbete fr ån ambulanssjukv årdsledningens sida med att leda och följa upp ambulanssjukv ården och dess utveckling. Trots detta förekommer en bristande systematik i uppföljningen av de krav som är ställda i avtalen med ambulansentreprenörerna. Här finns t.ex. vissa krav som inte följs alls.

Granskningen har skett genom intervjuer och studier av tillgänglig dokumentation.

Utredarnas rapport fr ån granskningen ger en redovisning av ställda krav, metoder för uppföljning samt m åluppfyllelse inom följande omr åden:
· Ambulanssjukv årdens utveckling
· Kvalitetsstyrning
· Insatstider och dirigering
· Kompetens och utbildning
· Krav p å fordon och utrustning
· Ledningsansvar och medicinska krav

Utifr ån den genomförda granskningen och ovanst ående beskrivning drar utredarna följande slutsatser:

· Vi konstaterar att det sker ett aktivt och ambitiöst arbete fr ån ambulanssjukv årdsledningens sida med att leda och följa upp ambulanssjukv ården och dess utveckling.

· Det förekommer en omfattande dialog, nära samarbete och ett gemensamt utvecklingsarbete mellan entreprenörer och ambulanssjukv årdsledning i den riktning som avtalet anger.

· Ambulanssjukv årdsledningens uppföljning av entreprenörernas verksamhet är till stor del kvalitativ och inte kvantitativ och görs oftast i dialogform med entreprenörerna

· Vi konstaterar trots den ambitiösa ansatsen en bristande systematik i uppföljningen av de krav som är ställda i avtalen med ambulansentreprenörerna. Här finns t.ex. vissa krav som inte följs alls.

· Alla krav som ställs bör följas upp om de skall vara verkningsfulla. Krav som inte mäts och följs upp kommer inte i ett längre perspektiv heller att uppfattas som viktiga i verksamheten.

· Det är v år uppfattning att fler tydliga mätbara kvantitativa m ål skulle underlätta uppföljningen för ambulanssjukv årdsledningen, samtidigt som de skulle kunna tjäna som sporre för entreprenörernas egen utveckling.

· Otydligheter i ansvarsfördelningen och gränssnittet mellan entreprenörer och Region Sk åne komplicerar uppföljningsarbetet.

· Ambulanssjukv årdsledningen tar stor aktiv del i ledningen av entreprenörernas verksamhet. I flera fr ågor styr Region Sk åne verksamheten och dess utveckling genom detaljerade anvisningar. Det blir d å sv årt att göra entreprenörerna ensamt ansvariga för resultatet. Detta präglar i sin tur naturligtvis ocks å uppläggningen av uppföljningen. En förklaring till detta kan vara den överg ångsprocess fr ån eget driftsledningsansvar till beställaransvar som ambulanssjukv årdsledningen befinner sig i.

· Ju mer kunnig man som upphandlare är om detaljer i den verksamhet man skall upphandla, desto större är risken att man vill ställa detaljerade krav om hur verksamheten skall bedrivas snarare än att sätta upp funktionella krav och m ål för den funktion man vill upphandla.

· Vi ser en risk för att detaljregleringen av hur verksamheten skall bedrivas, kan medföra att entreprenörernas initiativkraft hämmas och att utvecklingstakten därmed blir l ångsammare.

· Vissa avvikelser fr ån avtalens krav har inte tydligt reglerats ­ Kravspecifikationen för ambulanser i avtalet och upphandlingsunderlaget var inte relevant utifr ån den funktion man ville upphandla. De avsteg som gjorts har därför sannolikt varit motiverade men de borde ha reglerats p å ett tydligare sätt.

· Det politiskt fastställda 90%-m ålet för insatstider och befolkningens trygghet tolkas av ambulanssjukv årdsledningen och entreprenörer p å ett sätt som inte st år i överensstämmelse med hur det uttryckts i avtalstexten. V år uppfattning är därför att definitionen av 90%-m ålet och de garantier som är kopplade till detta bör tas upp till förnyad diskussion. Möjligen är det lämpligt att ange tv å olika niv åer för m ålet p å insatstider och anpassa uppföljningen till detta.

· Vi kan konstatera att akutmottagningarna p å Sk ånes sjukhus har en positiv syn p å hur ambulanssjukv ården praktiskt fungerar. Man har inte noterat n ågon större förändring jämfört med tiden före upphandlingen och upplever inte heller n ågra direkta kvalitetsbrister i verksamheten.

· Man upplever sig dock st å l ångt fr ån den centrala ambulanssjukv årdsledningen och känner sig inte delaktig i den utvecklingsprocess som p åg år. Mer av samverkan genom t.ex.
gemensamma utbildningsaktiviteter är n ågot som efterfr ågas.

· Vi tror därför att ett närmare samarbete med sjukhusens akutmottagningar om utveckling, utbildning och kanske ocks å uppföljning skulle kunna ha mycket positiva effekter för den fortsatta utvecklingen av ambulanssjukv ården i regionen. Särskilt viktigt är naturligtvis detta om man vill n å de övergripande m ål som formulerats om ambulanssjukv ården som en högspecialiserad del av den samlade akutsjukv ården.

· Beslutsvägarna är inte formaliserade vilket gör det sv årt att f å en överblick över de beslut, t.ex. undantag fr ån avtalen, som fattats. Det är ocks å oklart vilka som har befogenheter att godkänna avvikelser fr ån träffade överenskommelser. För att f å en samlad bild av situationen m åste man idag g å igenom de olika protokoll och anteckningar som finns fr ån olika dialoger med entreprenörerna.

· Vi vill ocks å p åpeka att organisationen inom ambulansledningen har varit ofullständig och förem ål för diskussion under den period som granskats. Bland annat har funktionen som chefläkare varit vakant under ca 1- års tid. Detta har naturligtvis p åverkat arbetet och kan möjligen förklara vissa delar av de brister/avvikelser som vi kunnat identifiera.

· Man m åste ocks å respektera att detta är en utvecklingsprocess med gemensamt lärande för upphandlare och entreprenörer. Ansvarsfördelning, gränssnitt och uppföljningsmetoder m åste f å utvecklas successivt i denna process. Vid en jämförelse med ambulanssjukv ården i Stockholm som upphandlat sin verksamhet i flera omg ångar noterar vi att man först nu efter ca 10 år säger sig ha funnit former för en bra styrning och kvalitetsuppföljning. Det är v år förhoppning att denna granskning ocks å skall kunna vara ett bidrag till den fortsatta utvecklingen.

Peter Jonasson