<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>

Hjärtflimmer risk vid nedkylning

UME å (VK/A/F) den 12 november 2001
Mellan tio och tolv personer fr ån de fyra nordliga länen fryser ihjäl varje år. Redan innan kroppstemperaturen har sjunkit tio grader är risken stor att man drabbas av dödande hjärtflimmer.
- D å g år det snabbt. Hjärtat kan inte längre leverera blod till hjärnan, säger Helge Brändström, överläkare vid akut- och katastrofmedicin p å Norrlands universitetssjukhus och specialist p å hypotermi, till Västerbottens-Kuriren.

Död kan vara levande
- Det är viktigt att du som privatperson gör rätt om du p åträffar en nedkyld person. Trots att allt tyder p å att personen är död, s å ska han tas om hand som om han vore levande, säger Helge Brändström.

Alltid br åttom
Ingen märkbar puls eller andning och vida pupiller, det är tecken som skvallrar om att personen är nära döden. Vare sig det rör sig om en livlös kropp som du hittar p å kalfjället eller i ett gathörn, s å är det br åttom. Men ocks å viktigt att du gör rätt.
- Om du försöker ruska liv i personen eller försöker flytta den s å riskerar du att starta ett kammarflimmer, säger Brändström.

Varma filtar
I stället ska du klippa sönder de v åta kläderna och täcka personen med torra varma filtar. Sedan ska du ringa efter ambulans. I yttersta nödfall - om sjukv årdspersonalen inte kan n å fram, kan du försöka flytta personen. Men om personen inte visar n ågra livstecken, kan det vara väldigt sv årt att värma upp kroppen. Med en kroppstemperatur under 33 grader kan det vara helt omöjligt utanför sjukhus.

"Bondepraktikan" säger att du inte ska placera personen vid ett varmt element eftersom det kan leda till ett "afterdrop", det kalla blodet nära huden börjar cirkulera och blir en dödsstöt för hjärtat och hjärnan. Men enligt Brändström finns det inga bevis för att det är s å farligt.
- Det är snarare s å att hjälpinsatsen leder till hjärtflimmer. Vid nedkylning stänger kroppen av blodtillförseln till benen och armarna och cirkulationen koncentreras till hjärnan, hjärtat och lungorna.
- D å upplever kroppen en överfyllnad av vätska som kissas ut. Det kan röra sig om 4-5 liter. När kroppen sedan värms upp, m åste motsvarande vätskemängd fyllas p å.
- Annars sjunker blodtrycket, vilket kan vara livshotande, säger Brändström.

Ökade chanser
Chanserna att överleva ökar allts å när avst åndet till sjukhuset minskar. Där värms de nedkylda upp i vattenbad, med en varmluftsfilt, i en hjärtlungmaskin eller med varmt vatten i bukh ålan. Men det viktigaste är först ås att inte försätta sig i en farlig situation. Att ha bra kläder, att följa väderleksrapporter och söka skydd i tid är de bästa r åden som Helge Brändström kan ge.
- Det finns inget utrymme att vara macho i d åligt väder.

Peter Jonasson

<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>
[Hem]  [Ledare]  [Nyheter]  [Reportage]  [Forskning]  [Artiklar]  [Insändare]  [Notisen]  [Redaktion]

2001/11/12