GÄVLE (SVT/A/F) den 7 september 2001
Ja, den fr ågan ställdes i senaste avsnittet av SVT:s "Trafikmagsinet". Blir det för m ånga farthinder p å gatorna tar det längre tid för t ex ambulanserna att rycka ut. Och d å kan Nollvisionens strävan att rädda liv med sänkt hastighet tvärtom leda till att folk i värsta fall dör för att dom inte f år hjälp i tid.

M ånga av åtgärderna för att f å en mer trafiksäker miljö är fartdämpande, t ex vägbulor, rondeller och avsmalningar där det inte g år att köra om. Men det finns kritik mot s ådana farthinder, bl. a fr ån ambulanspersonal i Gästrikland som tycker att trafiksäkerhetsarbetet glömmer bort att ibland hänger livet p å att man kan köra fort.
- Det mest extrema är hjärtstoppen. D å innebär varje sekunds försening en risk för att patienten inte klarar sig. Helst ska vi sätta ig ång behandlingen inom tv å minuter efter ett hjärtstopp. Det är allts å viktigt att vi är snabbt p å plats, säger Anki Forsberg, ambulanschef i Gästrikland.

Ungefär 30 procent av alla ambulansutryckningar är s å kallade bl åljuskörningar där det är livsviktigt att patienten f år v ård i rätt tid. Därför är ambulansk åren i Gästrikland kritisk till det ökade antalet farthinder. Enstaka hinder är inget problem, men när flera hinder koncentreras p å samma väg blir det kännbart.
- Jag tycker man förlorar rytmen och hastigheten. Man accelererar och bromsar om vartannat och det skumpar och far i bilen, n ågot som även gör att den dyrbara utrustningen kan g å sönder, säger Fredrik Leinonen, ambulanssjukv årdare.

Ambulansk åren känner sig utanför när det gäller utformningen av dom fartdämpande åtgärderna.
- Vi är inte alls delaktiga för vi har aldrig blivit tillfr ågade, men det skulle vi vilja ha ändring p å, säger Anki Forsberg.