BORLÄNGE (A/F) den 14 maj 2001
Anläggning av vägbulor har blivit en allt vanligare åtgärd att sänka trafikrytmen p å gator med oacceptabel risk för sv åra olyckor mellan vägfordon och oskyddade trafikanter. En nackdel är att olämpliga vägbuleformer kan ge betydligt större vibrationsbelastning p å fordon och resenärer än avsett. Därför föresl ås nu en ny metod för att undvika dessa olägenheter.

Mekanisk stress fr ån färd över vägojämnheter och vägbulor har utöver brott i fordonskomponenter av s åväl aluminium som st ål även medfört allvarliga akuta personskador - spräckt inre organ, kotkompressionsfraktur etc - under bussresor, samt ohälsotillskott hos ambulanspatienter (det utförs ca 850.000 ambulanstransporter per år i Sverige).

Väg- och gatuförvaltare har ett juridiskt utpekat ansvar för yrkesförarnas arbetsmiljö; "Den som l åter utföra ... anläggningsarbete skall vid projekteringen ... förebygga att hälsofarliga ... belastningar uppkommer ... i det avsedda brukandet av ... anläggningen".

För att undvika dessa olägenheter, föresl år nu civilingenjör Johan Granlund, Funktionsledare för vägytemätning Bärighet och Beläggning, Vägverket Konsult, en metod för ergonomisk bedömning av vägbulors geometri.

I detta förslag visas hur vägbulors geometri effektivt kan mätas i normal trafikrytm med lasermätbil, samt exempel p å grova beräkningar av helkroppsvibrationer i vägfordon under färd över olika teoretiska respektive verkligt uppmätta vägojämnheter/vägbulor. Bedömning av dessa vibrationer kan göras enligt vibrationsstandard ISO 2631-1 (1997), vilken regelmässigt nyttjas vid arbetsmiljöinspektioner av vibrerande arbetsplatser.

Vibrationsanalyser visade att en ergonomiskt utformad bula kan nästan halvera de kraftigaste stötarna och minska rycken med ca 2/3, samtidigt som komfort-störningen och fartsänkningen bibeh ålls. Detta jämfört med en vanlig vägbula exempelvis enligt Vägverkets anvisningar. Analysmetoden är lämpad även för bedömning av "naturliga" vägojämnheter.

Peter Jonasson