<<<<<<<< Detta är arkivmaterial >>>>>>>> |
|
Socialstyrelsen bemöter kritisk debattartikel |
|
STOCKHOLM (GP/A/F) den 17 april 2001 - Vi h åller inte med och vill gärna förklara varför, skriver Nina Rehnqvist och Louise Stensnäs vid Socialstyrelsen, i debattartikeln nedan. "Ambulanssjukv ården blir allt viktigare i modern akutsjukv ård. Snabba och kompetenta insatser vid olycksfall och akuta sjukdomsfall kan vara skillnaden mellan liv och död. Det finns studier som visar att antalet räddade liv kan ökas med 20 procent om medicinska åtgärder sätts in inom 30 minuter. Detta är ett av skälen till att Socialstyrelsen vill ha en kompetenshöjning i ambulanssjukv ården. Det finns flera! Det är landstingen som ansvarar för att det finns en sjuktransportorganisation. Denna var tidigare mest inriktad p å att hämta och transportera patienter, men har successivt utvecklats till en kombination av sjuktransport, v ård och behandling, det vill säga ambulanssjukv ård. Den medicinska och tekniska utvecklingen möjliggör alltmer avancerade åtgärder i ambulanssjukv ård. Detta ställer samtidigt större krav p å ambulanspersonalens kompetens. Ambulanssjukv ården bemannas till stor del av ambulanssjukv årdare med olika utbildningar, fr ån ambulanssjukv årdare med 7-20 veckors utbildning till legitimerad sjuksköterska med specialisering i ambulanssjukv ård. Personal med formell kompetens, det vill säga legitimerade sjuksköterskor, ökar i antal genom att de flesta landsting numera ställer detta som krav vid nyanställning. M ånga landsting satsar ocks å p å att vidareutbilda delar av sin ambulanspersonal till legitimerade sjuksköterskor. En legitimerad sjuksköterska kan ges möjligheter att av läkare f å ordination att ge läkemedel till patienter utan att kontakta läkaren vid varje enskilt tillfälle. Ambulanssjukv årdare har dels av tradition och dels av brist p å formellt kompetent personal ocks å givits möjligheter att vid behov ge patienter läkemedel enligt en särskild lista. Detta f år inte leda till att landstingen inte ser till att man har legitimerad personal - där arbetsuppgifter kräver att det ska vara s ådan. Patienten har rätt till hälso- och sjukv ård av samma kvalitet och med samma säkerhet oavsett var han eller hon bor. Det är av största betydelse att de sjukv årdsinsatser som kan och behöver göras ocks å kan utföras i ambulanssjukv ården. Alltmer potenta läkemedel används redan tidigt i omhändertagandet av patienter. Det ställer krav p å en hög kunskaps- och utbildningsniv å hos personalen inom ambulanssjukv ården. Antalet akutsjukhus minskas, vilket leder till längre transporter. Sjukv ården utvecklas mot mera specialiserade enheter. Det ökar i sin tur betydelsen av att kunna föra ut medicinsk kompetens till den sjuka eller skadade b åde för bedömning och eventuellt för behandling för att sedan föra denna direkt till rätt enhet. Ett effektivt akut omhändertagande handlar inte bara om att rädda liv. Det kan ocks å minska lidande och begränsa skadan. Självklart har Socialstyrelsen förankrat och skaffat sig sakunderlag för de beslut som ligger bakom föreskriften. Naturligtvis har vi även tittat p å hur de höjda kompetenskraven p åverkar möjligheten att f å tag p å kompetent personal. Men det kan inte vara s å att patientens säkerhet ska riskeras p å grund av att vi, genom sv årighet att anställa personal, väljer att sänka kraven p å kvalitet inom ambulanssjukv ården. Landstingen har här en viktig uppgift att genom olika åtgärder skaffa sig kompetent bemanning under den överg ångsperiod - fram till oktober 2005 - som finns. Med den ökade kompetensen kommer förutsättningarna för och förekomsten av forskning och utveckling att öka. Vi menar att vi självklart inser forskningens betydelse för kvaliteten i ambulanssjukv ården och välkomnar därför alla s ådana initiativ." Nina Rehnqvist Louise Stensnäs |
<<<<<<<< Detta är arkivmaterial >>>>>>>> |