STOCKHOLM (DM/A/F) den 23 mars 2001
I veckans nummer av Dagens Medicin nr 12/01 skriver Socialstyrelsen - med anledning av en artikel i Dagens Medicin nr 9/01 om Kommunals rapport - att det är ytterst viktigt att ambulanssjukv årdens personal, för att beh ålla sin kompetens och utveckla sitt yrkeskunnande, kan tjänstgöra inom olika delar av akutsjukv ården med eget yrkesansvar. Detta skulle inte vara möjligt med en helt specialiserad utbildning, vilket Kommunal vill ha.

Gunilla Hulth-Backlund, chef p å behörighets- och utbildningsenheten p å Socialstyrelsen, och Louise Stensnäs, byr ådirektör och handläggare för ambulansfr ågor p å Socialstyrelsen, är de som skrivit debattartikeln.

Svenska kommunalarbetareförbundet har med pengar fr ån Arbetsmiljöfonden initierat en studie vid Göteborgs universitet, med titeln "Ambulanssjukv ård - ambulanssjukv årdares och läkares perspektiv", med avsikt att söka besvara fr ågan om vilken kompetens ambulanssjukv ården har behov av inför framtiden och därmed vilken utbildning ambulanspersonalen ska ha. Man har intervjuat 46 ambulanssjukv årdare och 8 ambulansöverläkare.
- Ställningstagandena i rapporten om kompetensbehoven är s åledes inte grundade p å n ågra medicinska studier, hävdar Gunilla Hulth-Backlund och Louise Stensnäs.

I studiens inledningsavsnitt konstaterar man att om ambulanssjukv ård tidigare handlade om att snabbt transportera de sjuka och skadade till sjukhus, handlar det i dag om att redan i hemmet eller p å skadeplatsen ge adekvat högkvalificerad medicinsk behandling.

Man kan vidare läsa att det inte finns n ågra vetenskapliga bevis för att en högre formell kompetens skulle ge en ökad överlevnad och en bättre och säkrare v ård. Samtidigt sl år man med hjälp av studien fast att det finns behov av en egen medicinsk disciplin och en helt ny utbildning för ambulanssjukv ården. En tre årig högskoleutbildning, som ska leda till legitimation enbart för arbete i ambulanssjukv ård.
- Socialstyrelsen ställer sig givetvis positiv till att forskning bedrivs inom det prehospitala omr ådet. Socialstyrelsen anser emellertid inte att studien p å n ågot sätt övertygar om att ambulanssjukv ården är i behov av en högskoleutbildning som ligger vid sidan om de utbildningssystem som redan finns och är förenliga med övrig hälso- och sjukv ård, säger Gunilla Hulth-Backlund och Louise Stensnäs.

I en artikel i Dagens Medicin nr 9/01 kommenterar Björn Sjöström, som är en av författarna till studien, att Socialstyrelsens krav p å legitimerade sjuksköterskor i ambulanssjukv ården inte är en patentlösning som ger bättre ambulanssjukv ård. Det är inte s å enkelt att högre utbildning leder till att fler överlever, säger han. Samtidigt säger han att det handlar om det strategiska valet som är en central punkt i kompetensen inom ambulanssjukv ården, att kunna avgöra hur mycket man ska göra p å plats och när man ska åka till sjukhus.
- Socialstyrelsen menar att ambulanspersonalen ofta ställs i situationer där man m åste göra medicinska bedömningar och fatta beslut som kräver en hög medicinsk kompetens och bred erfarenhet. Uppfattningen att högre utbildning inte skulle vara värdefullt delas inte av Socialstyrelsen. Hälso- och sjukv ården har ocks å utbildningssystem som tillgodoser detta genom att alla sjuksköterskor genomg år en tre årig allmän utbildning som leder till legitimation. Till detta lägger man sedan sin specialistsjuksköterskeexamen p å 40-50 poäng, säger Gunilla Hulth-Backlund och Louise Stensnäs.

- Det är ocks å Socialstyrelsens uppfattning att den grundutbildade sjuksköterskan utan erfarenhet av akutsjukv ård inte klarar av, och det lika lite som den nyfärdiga undersköterskan, att arbeta självständigt i ambulanssjukv ård, säger Gunilla Hulth-Backlund och Louise Stensnäs.

Socialstyrelsen rekommenderar att ambulanssjukv ården ska ha ambulanssjukv årdare som är undersköterskor med p åbyggnadsutbildning i ambulanssjukv ård och legitimerade sjuksköterskor med specialisering i ambulanssjukv ård.
- Dessa b åda yrkeskategorier ger den breda akutsjukv årdserfarenhet och medicinska kompetens som arbetsomr ådet kräver, samtidigt som de kan uppfylla de komplexa behov av annat yrkeskunnande som ambulanssjukv ården har. De ger dessutom ambulanssjukv ården möjligheter att utvecklas i takt med den intensiva medicinska och medicintekniska utveckling som p åg år, säger Gunilla Hulth-Backlund och Louise Stensnäs.

Behörighetskommittén gav i sitt betänkande SOU 1996:138 uttryck för vilka kriterier som ska gälla för att ett yrke ska omfattas av bestämmelserna om legitimation. Patientsäkerheten framh ålls givetvis som det mest överordnade kriteriet och bland andra nämns yrkesrollens inneh åll och att en viss bredd i densamma krävs.

år 1993 infördes den nya tre åriga sjuksköterskeutbildningen i allmän hälso- och sjukv ård. Denna är harmoniserad med direktiven för sjuksköterskor inom EU och utgör grunden för de specialistsjuksköterskeexamina som nu finns reglerade. Av dessa är akutsjuksköterskan en, inom vilken fyra inriktningar kan väljas, nämligen operation, intensivv ård, anestesi och ambulanssjukv ård. Detta är beslut som har tagits och som trädde i kraft den 1 mars i år.

Kommittén framh åller att ett specialiserat kunnande är en nödvändighet i allt hälso- och sjukv årdsarbete och en förutsättning för en fortsatt höjning av v årdkvaliteten.
- Det förefaller sv årt att motivera, och verkar fel att invagga ambulanssjukv årdarna i en förhoppning, att man skulle tillskapa en ny legitimerad yrkesgrupp inom hälso- och sjukv ården med ett s å smalt verksamhetsomr åde som enbart för ambulanssjukv ård. Det är ocks å sv årt att finna n ågra ekonomiska vinster för v årdgivaren med en s ådan typ av högskoleutbildad personal jämfört med den sedvanliga sjuksköterskeutbildade personalen, säger Gunilla Hulth-Backlund och Louise Stensnäs.

Ambulanssjukv ård har blivit en alltmer integrerad del i sjukv ården och uppfattas som en självklar del av v årdkedjan. Det är ocks å viktigt för kvaliteten i omhändertagandet av patienten att ambulanssjukv ården är en integrerad del i akutsjukv årdskedjan. Fr ån akutsjukv årdens företrädare i de flesta landsting i landet finns en märkbar strävan att uppn å detta.
- Det är ytterst viktigt att ambulanssjukv årdens personal, för att beh ålla sin kompetens och utveckla sitt yrkeskunnande, kan tjänstgöra inom olika delar av akutsjukv ården med eget yrkesansvar. Detta skulle inte vara möjligt med en helt specialiserad utbildning. Med en smal utbildning blir det inte heller möjligt att tillfälligt eller permanent omplacera personal när s ådana behov uppst år. Ambulanssjukv ård är ett arbete som sliter h årt p å personalen och om inte omplaceringsmöjligheter finns s å återst år m ånga g ånger bara sjukskrivning och förtidspensionering, säger Gunilla Hulth-Backlund och Louise Stensnäs.

Socialstyrelsen hävdar allts å att den personal som behövs i svensk ambulanssjukv ård är den legitimerade läkaren, den i ambulanssjukv ård specialiserade legitimerade sjuksköterskan och undersköterskan med p åbyggnadsutbildning i ambulanssjukv ård. Samtliga yrkeskategorier givetvis med gedigen praktisk erfarenhet av hela akutomr ådet.