MALMÖ (A/F) den 4 mars 2001
70-80 procent av alla samtal till SOS Alarm och 112 är inte samtal fr ån människor i akut nöd. Feltryckningar, okynnesringningar och tekniska problem tillhör ocks å vardagen. I dagarna fick regeringen en rapport fr ån Post- och Telestyrelsen med flera förslag till hur man ska komma tillrätta med problemet. Det mest radikala är att inte koppla fram direkt till SOS Alarm när n ågon sl år 112, utan först efter en stunds fördröjning, skriver Kristianstads-Bladet.

- Ett argument emot kan vara att "d å kommer ju folk som verkligen behöver inte fram". Men det gör de ju inte om de sitter i kö p å grund av alla felringningarna heller, säger Nils-Erik Norin, ansvarig för 112-numret hos SOS Alarm.

Nils-Erik Norin berättar att man med den här fördröjningen säkerligen skulle komma ifr ån 30 procent av alla okynnes- , bus- och lekringningar, tillfälliga samtal p å grund av att n ågon kommit åt knapparna p å mobiltelefonen i fickan, eller att n ågon, av gammal vana, sl år in ett gammalt nummer. De som började p å 112 och som inte längre finns.

I diskussionerna kring alla felsamtal har möjligheten av att införa ett särskilt informationsnummer förts fram p å förslag.
- Det skulle vara för den som känner sig i nöd, men som egentligen inte är i akut nöd. Det kan ta lite längre tid innan man f år svar, men det är i alla fall ett nummer man kan söka hjälp p å.
Att ta bort en del av de nuvarande funktionerna i 112-numret har ocks å diskuterats.
- Att ringa efter ambulans är en sak. Men kanske behöver inte samtal med narkotikatips, eller samtal till jourhavande läkare och sjuksköterska, g å över 112.

I rapporten finns inget som säger att "s å här blir det bra". Men det hörs p å Nils-Erik Norin att förslaget med fördröjning l åter lockande.
- Systemet kunde framför allt lösa problemen i storstäderna, där man har sv årt att klara svarstiden p å grund av alla falsklarm. I övriga landet klarar man det änd å.

1998 gjordes en utredning om 112 av Räddningsverket. Redan i den utredning konstaterades en massa brister, att väldigt m ånga ringer, men att bara ett f åtal verkligen behöver snabb hjälp.
- Ja, det blev en markant förändring när 112-numret infördes. Anropen ökade med 60 procent, berättar Nils-Erik Norin.
- Och p å den tiden var felringningarna i första hand inte relaterade till att det fanns en massa mobiltelefoner.

I en undersökning förra året försökte SOS Alarm, Post- och telestyrelsen plus Demoskop att granska felringaren. Man ringde upp 1000 felringare för att fr åga om de inte visste vart man kom när man slog 112.
- Det var bara 6 procent som inte visste. Resten visste mycket väl vad 112 st år för.

Felringningarna berodde p å allt fr ån sv årigheter för framför allt äldre att hantera dagens knapptelefoner, till mobiltelefonernas utformning om man r åkade komma åt dem i fickan, i handväskan och s å vidare.