STOCKHOLM (A/F) den 2 oktober 2000
Direkt efter lunch behövs n ågot engagerande för att h ålla auditoriet vaket"¦

Det fick vi verkligen! Improvisationsteatern fortsatte med att i dramatiserad form illustrera hur en sjuksköterska upplever sin första dag som nyanställd p å ambulansen. I en förmodligen änd å skonsam miljö, en liten ambulansstation i norra Värmland.

Sjuksköterskan deltog själv p å podiet ­ med möjlighet att signalera till sk ådespelarna om de speglade hennes upplevelse rätt eller fel. Och sk ådespelarna var skickliga nog eller möjligen sufflerade p å förhand att spela ut b åde rätt och fel p å ett i grunden otäckt provokativt vis. Men i denna framförandeformen blev det i stället varmt och humoristiskt.

Vad hände i publiken? Vi fick oss ett antal trevliga och n ågra otrevliga sanningar till livs. Serverade med s ådan charm att knappast n ågon kunde reagera p å annat sätt än: Oj, här behövs det visst mer hjälp och stöd. Det är nog inte s å lätt att komma nyanställd in i en tuff manlig och kanske misstänksam miljö.
Ett skickligt och omtänksamt sätt att illustrera en känslig och sv år problematik!

Eftermiddagen fortsatte med intresseväckande presentationer av bolagisering/privatisering av stockholmssjukhus. Moderator var Bosse Erwander och talare var Lars Lindberg, Stellan Ungerholm och Bosse Brismar.

Den provokativa fr ågan blir naturligtvis, helt bortsett fr ån personliga politiska åsikter, huruvida "bolag" med eventuella krav p å att driva sin verksamhet med vinst, avst år fr ån beredskapsplanering eller möjligen bedriver sin verksamhet med s å begränsad överkapacitet att katastrofinsatser kraftigt försv åras.

Talarna illustrerade hur processen lett till en tydligare rollfördelning mellan beställare (politiker) och utförare (sjukhus). Även om den optimala arbets- och ansvarsfördelningen mellan dessa ännu inte uppn åtts är man p å god väg. Beställarna blir duktigare p å att definiera vad man vill köpa, hur mycket man vill köpa och vilken kvalitet man kräver p å den levererade produkten. Och politikerna h åller ocks å p å att lära sig att mäta och kontrollera att de ställda kvalitetskraven verkligen uppfylls.

Och sjukhusen f år större frihet att bedriva sin verksamhet utan störande inblandning eller detaljstyrning fr ån politikerna.

Däremot berördes inte alls i detta sammanhanget hur motsvarande processer bör bedrivas inom ambulanssjukv ården och vilka effekter detta har lett och leder till. Det framkom ocks å att erfarenheterna av den kompetenta beställar- och upphandlingsprocessen kan vara olika i Stockholm och i andra delar av landet.

Bolagisering/privatisering medför ett antal risker men ocks å flera möjligheter. Riskerna kan man väsentligen eliminera genom att beställaren mycket tydligt definierar kraven även p å "produkten katastrofberedskap". Möjligheterna ligger främst i att dessa krav p å tydlighet leder till bättre specificerade krav och till bättre kännedom om behoven. Men kraven p å kostnadseffektiva organisationer leder ocks å till nödvändiga åtgärder för bättre samordning av resurser inom och utom den enskilde sjukv årdshuvudmannens omr åde. Och till tydligare krav p å att sjukv årdshuvudmannen även fortsatt äger ledningsfunktionen även om delar av utförarorganisationen överg år till annan ägare.

Prioritering av ambulanstransporter föreläste Lars Engerström, narkosläkare fr ån Falun. Bakgrunden till denna föreläsningen är att det förekommer en mängd onödiga ambulanstransporter. Hur åtgärda detta? Internationellt sett har ambulanstransporterna ökat med 30% p å 2 år.

Antalet prio 1-2-transporter har ökat. Lars Engerström trodde att det beror p å det svenska indexet.

Varför d å minska antalet ambulanstransporter? Glesbygden saknar ofta ambulans pga att den är ute p å "onödiga" uppdrag. Orsakerna kan bero p å t ex att antalet akutsjukhus har minskat. Detta leder till en oh ållbar situation för SOS Alarm.
- Det är genant att onödiga transporter fortfarande förekommer mellan sjukv årdsinrättningar, säger Engerström.
- Det är de medicinska behoven som skall styra, detta har vi glömt.

För att åtgärda detta m åste sjukv ården informeras bättre. Prioriteringen m åste bli bättre.
- För att prioriteringen ska bli bättre m åste läkare i större utsträckning göras delaktiga, detta kan ske via modern teknologi, säger Engerström.

Engerströms lösningar är en differentiering av ambulansparken. Bl a sjuktransportbilar, bemannad med ambulanssjukv årdare. Detta kan ocks å utgöra en lämplig reträttplats för äldre personal.

Därefter berättade Sune Handell, narkosläkare, hur Stockholm har hanterat fr ågan med onödiga ambulanstransporter.
1994 p åbörjades ett projekt med m ålsättningen att minska antalet ambulansuppdrag. 1995 läkarbemannades SOS-A p å prov. 1996 permanterades detta. Fr om 2001 kommer SOS Alarm att anställa läkaren, idag är landstinget arbetsgivare.

åtgärderna man vidtagit är att 20 narkosläkare knöts till SOS-centralen. Dessa skulle vara helikopter/ambulansläkare. 50% av tjänstgöringstiden skulle vara prehospitalt. En särskild befattningsbeskrivning utarbetades.

Dessa 20 inkopplas nu i speciella fall:
- prio 1, s k "super-prio 1", dvs uppenbara prio ettor fördröjs inte
- akutbil/hkp
- oklara patientfall
- akuta larm fr ån v årdcentraler
- IVA-transporter
- Omprioriteringar vid resursbrist