KARLSTAD (VF/A/F) den 17 september 2000
Förra lördagen utsattes ett tiotal personal p å företaget Svenska Rayon i Karlstad för farlig gas vid en brand. De drabbade fördes osanerade av ambulanspersonal - som saknade skyddsutrustning - till akuten vid Centralsjukhuset i Karlstad, där de sanerades. Nu sl år verksamhetschefen för akuten, Torbjörn Halldin, larm om den bristfälliga beredskapen inför ett gasutsläpp, i ett brev till beredskapsöverläkare Jonas Holst.

P å Centralsjukhuset i Karlstad (CSK) finns ett saneringsrum som användes för första g ången förra helgen när man fick ta hand om de drabbade i personalen p å Svenska Rayon som utsatts för farlig gas. Där har akutpersonalen tillg ång till speciella skyddsdräkter som ska användas i saneringsarbetet. De som i lördags utsattes för gasutsläppet i samband med olyckan p å Svenska Rayon utanför Karlstad sanerades av personal i skyddsdräkter i ett speciellt rum p å Centralsjukhuset. Men verksamhetschefen vid akutmottagningen, Torbjörn Halldin, tycker att insatser borde kunna göras tidigare, redan p å olycksplatsen - med rätt utrustning.
- Inte minst är det en viktig fr åga för ambulanspersonalen som inte hade n ågon skyddsutrustning med sig och som fick besvär efter att ha tagit hand om de som utsatts för gasen, säger Halldin.

Torbjörn Halldin har i ett brev till beredskapsöverläkaren vid Landstinget i Värmland, Jonas Holst, p åpekat behovet av att se över möjligheterna till s å tidig sanering som möjligt i samband med en olycka med kemiska ämnen inblandade.
- Innan patienterna sätts i ambulanserna och förs hit, är det viktigt att man kan utföra n ågon form av första grovtvätt, säger Torbjörn Halldin.

- I princip ska inte en icke sanerad patient transporteras med ambulans, svarar beredskapsöverläkaren Jonas Holst, enligt Värmlands Folkblad.

Torbjörn Halldin pekar p å att säkerhetsaspekterna för ambulanspersonalen är otillfredsställande. Risken är stor att s åväl patienter som personal kommer in till sjukhus i sämre skick än de borde efter gasolycka, varnar Halldin.
- Det vi har p å olycksplatsen idag är möjligen brandmän med en slang som kan hjälpa till att tvätta av de som utsatts för n ågot skadligt ämne. Men det är inte en bra lösning om det är minus tio utomhus exempelvis, säger Halldin.

Det är inte heller bra för ambulanspersonalen att utan skyddsutrustning transportera patienter som utsatts för skadliga ämnen.
- Det märktes p å dem efter åt som jobbade med de drabbade vid olyckan p å Svenska Rayon. Och när personalen riskerar att ta skada m åste man reagera, säger Torbjörn Halldin.

Skyddsdräkterna finns p å ambulansstationerna, men är för skrymmande för att alltid finnas med i Värmlands ambulanser, som är av personbilstyp (Volvo och Mercedes). Enligt Jonas Holst har man valt att placera den personliga skyddsutrustningen p å den plats varifr ån personalen normalt utg år ifr ån, eftersom man bedömt att det bästa är att personal och utrustning finns p å samma plats i utg ångsläget, men noterar att det krävs att larmmeddelandet inneh åller uppgift om olycka med farligt gods.
- När larmet gick för Rayon-olyckan var det för brand, inte gasutsläpp. Det är viktigt att f å ig ång rutiner som gör att skyddsdräkter även för ambulanspersonalen finns tillgängliga snabbt vid olyckor, säger Halldin.

Han tror inte det skulle röra sig om n ågra ofantliga kostnader för att kunna göra detta möjligt. En kärra eller kanske en omgjord gammal ambulans skulle kunna användas för att snabbt f å med rätt utrustning till olycksplatsen.
- Jag har inte alla lösningar, men jag tror det är väldigt viktigt att vi diskuterar s ådana här fr ågor, säger Halldin.

Enligt Jonas Holst finns det idag inte n ågon riktigt bra utrustning som kan användas för sanering i anslutning till olycksplatser.
- Men detta är inte ett problem endast för Värmland utan är ett generellt problem, säger Holst, som framh åller att det arbetas med flera projekt i anslutning till den här problematiken.

Räddningsverket har utvecklat och h åller p å att utvärdera en utrustning som är monterbar p å räddningstjänstens s å kallade BAS-bilar.
- Detta i kombination med lättare tältutrustning bör medföra att kraven p å s åväl tillgänglighet som teknik börjar bli tillfredsställda, anser Holst.

Med hjälp av s å kallad recirkulering kan flertalet räddningstjänster i länet producera varmvatten genom cirkulation av vatten genom en vattenpump. Försök visar att temperaturen redan p å fem minuter kommer upp i 20 grader och blir hett inom en kvart vid bara n ågra plusgrader utomhus.
- Recirkulering är bra, men jag är tveksam till om det kan producera de mängder varmvatten som krävs för att kunna ta hand om m ånga patienter p å plats, svarar Torbjörn Halldin.