<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>

Revolution inom Norsk återupplivning:
Privatpersoner till åts defibrillera

STAVANGER (A/F) den 30 augusti 2000
Public CPR och Public Access Defibrillation (PAD). Där har Du tv å centrala begrepp inom den norska livräddningen för tillfället. Efter en idé fr ån USA l åter man nu utbildade privatpersoner använda halvautomatiska defibrillatorer.

Bakgrunden till projektet fick man fr ån USA, där man sedan drygt 2 år tillbaka har placerat ut defibrillatorer p å allmän plats, närmare bestämt p å Chicago International Airport. Den som sedan har använt defibrillatorn har arbetat under "Good Samaritan Act" - nödrättsprincipen, dvs att den som hjälper en annan medmänniska inte ska kunna ställa till svars för sina medicinska handlingar.

Statens helsetilsyn i Norge (motsvarande Socialstyrelsen) informerades om projektet i USA av Norsk Resuscitasjonsr åd, och samtyckte till ett liknande projektet i Norge - dock under förutsättning att vissa kriterier uppfylls. Nu finns detta dokumenterat i en skrivelse fr ån helsetilsynen (IK 3/99).

I nuläget finns det tre försökskommuner i Norge. Detta är ett projekt som har engagerat m ånga. Bl a har en 90- årig man köpt in och skänkt 15 defibrillatorer! S å nu finns det cirka en defibrillator per 1000 inv ånare i Kvinherad kommun p å västkusten. Det är framförallt husmödrar, kraftverks- och sjukhemspersonal som är i ständig beredskap p å platsen. Tanken är att dessa först kommer fram till patienten och p åbörjar livräddande behandling i väntan p å ambulans eller läkare.

Fem hotell i Stavanger är ocks å idag utrustade med halvautomatiska defibrillatorer.

Det finns dock tv å kriterier man som privatperson i Norge m åste uppfylla för att f å använda en halvautomatisk defibrillator:
1. Man m åste ha utbildning. Idag finns det en fyra timmars kurs, utarbetad av Norsk Resuscitasjonsr åd.
2. Man m åste ha delegering av ansvarig läkare. Den som har delegering p å att använda defibrillatorn bör anmäla detta till sin AMK-central.

En kommande nyhet i D-HLR-utbildningen är att pulstagningen försvinner!
- Man anser att det kan vara s å sv årt för en lekman att känna pulsen s å att man spiller onödigt mycket tid p å detta, säger Kristian Lexow, anestesiolog vid Centralsjukhuset i Rogaland och ledare för Norsk Resuscitasjonsr åd

Norsk Resuscitasjonsr åds tanke är att närmsta privatperson med defibrillator alltid ska larmas ut när AMK-centralen f år ett nödsamtal som gäller bröstsmärtor. Samtidigt larmas alltid ambulans eller läkare.
- Skälen till detta är tre, säger Kristian Lexow.
1. Man f år en ökad beredskap och lugnande inverkan p å den sjuke.
2. Man kan utföra snabb HLR och defibrillering vid behov (fr ån barn över 8 år). Man ska alltid kontakta sin AMK-central för att f å vägledning. I Norge har man därför nu uppdaterat sitt Medicinska Index med telefon D-HLR!
3. Man f år en ökad motivation att upprätth ålla sina kunskaper. Det kan dessutom leda till en ökad grannsamverkan.

Flera utbildningsföretag har insett den växande marknaden, och utbildar nu i D-HLR. I nuläget finns det cirka 50 instruktörer i Norge.

Kristian Lexow tror att antalet defibrillatorer p å allmänna platser kommer att öka kraftigt i Norge.
- De närmsta fem åren kommer utbredningen av defibrillatorer att vara mycket stor, säger han.

Det återst år att se om Sverige är p å väg mot en liknande utveckling. PAM bevakar naturligtvis utvecklingen åt Dig!

Peter Jonasson

<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>
[Hem]  [Ledare]  [Nyheter]  [Reportage]  [Forskning]  [Artiklar]  [Insändare]  [Notisen]  [Redaktion]

2000/08/30