BORLÄNGE (A/F) den 5 april 2000
- D åliga vägar kan vara ett hälsoproblem. Vibrationer, buller, infraljud, kraftiga och l ångvariga skakningar fr ån ojämna vägar kan stressa men även ge s åväl akuta som kroniska effekter p å människan, säger Vägverkets miljödirektör Lars Nilsson, Borlänge, som tagit initiativet till denna studie av hur vibrationer och skakningar i fordon p åverkar förare och passagerare.

Bakgrund till pilotprojekt?

Belastningsskador utgör sannolikt det största arbetsmiljöproblemet i västvärlden. Fr ån speditörer och bussbolag har framförts synpunkter p å hur skakningar framförallt medför nack- och ryggbesvär, med sjukskrivningar och förtidspensioneringar som följd.

Fr ån ambulanssjukv ården har p åpekats hur skakningar stör medicinsk övervakningsutrustning. Vibrationer, buller och infraljud fr ån ojämna vägar uppges även stressa patienter, vilket genom ökad puls och blodtryck ökar belastningen p å hjärtat och kan medföra trauma. I norra Sverige är transportlängderna ofta tiotals mil, vilket medför en betydande prehospital v årdtid i ambulansbil.

Forskningsprojekt kring vägojämnheternas betydelse

Vägverket har med hjälp av bl.a. Arbetslivsinstitutet genomfört ett forskningsprojekt, i syfte att kartlägga i vilken grad belastningar fr ån vibrationer vid färd p å ojämna vägar kan medföra - förutom stressande obehagsupplevelser - p åverkan p å prestationsförm åga och hälsa.

Vilka effekter kan skakningar medföra p å människan?

Kraftiga och l ångvariga skakningar kan ge s åväl akuta som kroniska effekter. I litteraturen nämns en l ång rad effekter. Till de som kan bedömas som särskilt allvarliga (omfattning och konsekvens) hör degenerativa ryggradsförändringar mfl ryggskador hos yrkesförare, samt skadetillskott under akuta transporter av patienter med skador - ex.vis hjärn-, rygg- och nackskador - som kräver kroppsfixering och stillhet.

Mycket höga belastningar har erh ållits d å vägen är ojämn

Mycket höga mätvärden har erh ållits vid färd p å ojämna vägar, vilket med hänsyn till mätsträckornas längd pekar p å en sannolik hälsop åverkan. Mätresultat p å b år i ambulansbil respektive p å sits i lastbil, fr ån mätningar utförda 27-29/10 1999 under färd p å ett 32 km l ångt avsnitt av riksväg 90 i ådalen, pekar p å effektivvärden som ligger p å likvärdiga, eller t.o.m. över, niv åer som under extremt krävande anläggningsarbeten (lastning av sprängsten, grovbrytning av väg i skogsterräng) mätts upp p å sitsen i hjullastare, bandschaktare etc.

Mätresultat fr ån färd p å jämn vägbana visar p å niv åer, vilka enligt internationell vibrationsstandard är s å l åga att människor förväntas uppleva inget eller mycket litet obehag.

Arbetslivsinstitutet framh åller vägbanans jämnhet som avgörande faktor

Professor Ronnie Lundström vid Arbetslivsinstitutet har utvärderat risk för hälsa, obehag och åksjuka vid färd p å ojämna vägar. Bland slutsatserna kan nämnas:

• Vägbanans jämnhet har en i alla avseenden avgörande inverkan p å de åkandes vibrationsbelastning


• Körning med b åde timmerbilar och ambulanser medför att förare, passagerare samt patienter utsätts vid färd p å ojämna vägar för oacceptabelt hög vibrationsbelastning


• Vibrationsförloppen vid färd p å mycket deformerade vägbanor har ett p åtagligt inslag av stötar och krängningar med höga niv åer som sannolikt bidrar till ökad risk för ohälsa, upplevt obehag samt åksjuka.

Vilka vägar är värst - och hur kan dessa åtgärdas?

Lokalt kan sv åra vägojämnheter återfinnas i hela landet. Problem med t.ex. åksjuka har konstaterats även p å motorvägar. Värst är dock problemen i norra Sverige, där de ojämna sträckorna dessutom ofta är l ånga. Där tillkommer under tjällossningen ocks å betydande problem, som dessutom kräver omfattande insatser för att p å ett beständigt sätt reparera. P å kort sikt medför ökat beläggningsunderh åll en minskning av problemen. P å l ång sikt krävs grundläggande förbättringar. Det kommer att ta mycket l ång tid att eliminera problemen.

Vem tog initiativet, och vilka finansierade projektet?

Initiativet till projektet togs av Vägverket, utifr ån synpunkter fr ån speditörer, ambulanssjukv ården och bussbolag främst i Norrland. Projektet samfinansierades mellan Vägverket och skogsföretaget SCA, speditören Själanders åkeri AB och Landstinget (Ambulanssjukv ården i Sollefte å).

Varför har inte Vägverket uppmärksammat detta tidigare?

Detta pilotprojekt innebär uppbyggnad av ny kunskap. Internationell och svensk vibrationsstandard uppdaterades 1997-98 och vi har inte tidigare haft mätvärden som inhämtats enligt den nya kunskapen.

Vad avser Vägverket göra?

Vägverket kommer att stimulera kunskapsuppbyggnaden p å detta omr åde. Vägverket har nyligen lyft behovet av ökade anslag för vägunderh åll till näringsdepartementet.

Vilken kunskap finns sedan tidigare?

Tidigare vibrationsmätningar i vägfordon har visat p å höga niv åer av skakningar. Ny kunskap har visat att dessa studier varit vetenskapligt ofullständiga och underskattat problemen. Vibrationer i 12 riktningar anses ha stor p åverkan p å människan, medan tidigare vibrationsnorm föreskrev mätning enbart i 3 riktningar. De l ågfrekventa vibrationer som är kända för att orsaka åksjuka har tidigare överhuvudtaget inte mätts under förh ållanden liknande dem i denna studie. Nyare rön antyder att människan är mycket känslig för ryck i riktningar tvärs ryggraden, vilka är vanliga inte minst i tunga lastbilar med släpvagnar. Tidigare mätningar har främst fokuserat p å vertikala stötar genom sitsen.

Enligt rapporten "Truck Cab Vibrations and Highway Safety" (US FHWA) kan det inte uteslutas att fordonsförares prestationsförm åga sätts ned genom vibrationers p åverkan p å synskärpa, balansorgan, vakenhet mm.

Är inte detta ocks å ett fordons- och hastighetsproblem?

Problemet med skakningar i vägfordon beror av - och kan p åverkas genom att förändra - vägens ojämnheter, fordonet och förarbeteendet (inkl. hastigheten).

Denna pilotstudie stödjer dock uppfattningen att störst p åverkan - inom rimliga variationer - har vägbanans jämnhet.

Läs mer i Arbetslivsinstitutets rapport "Helkroppsvibrationer vid färd p å ojämna vägar"(Pdf 369 kB)

Ytterligare information lämnas av:

Miljödirektör Lars Nilsson, Vägverkets Miljöenhet, Borlänge, tel 0243-756 40 eller 070-325 58 45
alt.
Johan Granlund, projektledare, Vägverket, Vägavdelningen, Borlänge, tel 0243-753 88 eller 070-337 53 88.

Kenneth Karlsson