<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>

 Förstod, förstod inte! Först år bättre i dag?

(A/F) den 1 november -98
Svensk sjukv ård har ett kulturmönster. Detta mönster inneh åller m ånga värdefulla komponenter, som bidrar till att sjukv ård bedrivs med hög säkerhets- och ambitionsniv å. I kulturmönstret kan naturligtvis ocks å negativa komponenter ing å. Ett exempel p å detta kan vara v år sv årighet att först å att patienten i vissa sammanhang vet bättre än sjukv årdspersonalen. Ett sl ående exempel är att patienten alltid vet mer än doktorn om hur ont han/hon har!

I ambulanssjukv ården finns ocks å kulturmönster. Men det är ofta ingalunda samma kulturmönster som i övriga sjukv ården. Vi ser till exempel just nu, i begränsade delar av ambulanssjukv ården, starka reaktioner, som g år ut p å att värja sig mot gällande lag och förordning.

Det är inget nytt reaktionsmönster. Redan för 5-10 år sedan kunde man höra "chefer" i främst brandk årsbaserade ambulansorganisationer uttrycka att Socialstyrelsens allmänna r åd är inte juridiskt bindande, s å dem kunde man gladeligen strunta i.

Det är inte förv ånande om personalen f år samma uppfattning, när "cheferna" driver en s ådan linje. Ett negativt kulturmönster och ett uruselt ledarskap, som ledde till att man inte förstod att de allmänna r åden, även om de inte är juridiskt bindande, speglar mycket väl genomarbetade ställningstaganden avseende bl a säkerhet och kvalitet.

I serien av lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna r åd, som är tillämpliga inom ambulanssjukv ården, signaleras ända sedan 1980 - d å den första och numera upphävda författningen (SOSFS 1980:100) om delegering kom - höga krav p å säkerhet och kompetens. "Delegering" inom sjukv ård har aldrig f ått vara en permanent lösning. Den har endast f ått användas temporärt, men inte fördröja åtgärder för formell kompetenshöjning.

Samma ställningstaganden och krav p å kompetens kommer igen i de fortsatta författningarna om läkemedel i ambulanssjukv ården 1993 och 1995, i åliggandelagen och i läkemedelslagstiftningen.

Fr ån 1 januari 1999 kommer den nya "Lag om Yrkesverksamhet p å Hälso- och Sjukv ården Omr åde" att ersätta flera äldre lagar. Bland annat ersätter den åliggandelagen. Av förarbetena och den parlamentariska utredningens ställningstaganden att döma kommer betydelsen av säkerhet och kompetens att om möjligt markeras ännu tydligare än tidigare.

En del har kunnat b åde läsa och först å. Och i flera landsting har man därför dragit de nödvändiga slutsatserna, v ågat ta beslut och anpassa eller börjat anpassa sina ambulansorganisationer till kraven.

P å andra ställen kunde eller ville man inte först å innebörden av de tydliga kraven. Krav, som egentligen var uppenbara sedan 80-talet och i varje fall borde varit lättolkade även för de mest motsträviga ända sedan mitten p å 90-talet.

Men, med start 1997 och fortfarande hör vi "chefer" yttra, liksom travesterade politiker, "det hade vi inte en aning om". Det är chefens förbannade skyldighet att känna till. Att analysera och konsekvensvärdera. Och att v åga ta raka, rimliga och tydliga beslut.

Om s å inte sker är det ett negativt kulturmönster. Och ett utpräglat negativt ledarskap. Det tar nu flera år ytterligare, där man strävat emot, innan patienterna tas omhand p å den niv å, som krävs och som ju faktiskt redan har krävts sedan flera år. Och omställningen blir naturligtvis sv år för dem som inte började i tid. Nu krävs ju närmast panikartade åtgärder där.

Var det verkligen bra ledarskap att fördröja? Bra för patienterna? Bra för personalen? Nej, det var en riktig björntjänst. Men alla har ännu inte upptäckt det.

Ännu värre blir det om n ågon nu ytterligare fördröjer processtarten med hänvisning till att utredning p åg år om en eventuell ny och alldeles separat och specialinriktad utbildning för EU-ambulanssjukv årdare. Har man inte hamnat ur askan i elden d å? Har man verkligen inte lärt sig av tidigare misstag?

Bristande författningskunskap är ett problem i sjukv ården generellt - inte bara i ambulanssjukv ården. All personal är skyldig att känna till författningarna. Sjukv årdens regelverk är tillkommet för säkerhet och kvalitet. Vi har beskrivit ett antal fula avarter av ambulanssjukv ård i Ambulansforum. Där sjuksköterskan tvingas sitta vid ratten varannat arbetspass, obereoende av patientens behov. Där otill åtna "ordinationer" skall tillfredsställa ambulanssjukv årdaren mer än patienten osv. Flummigt jämlikhetstänkande. Vem gagnar det?

Kraven p å författningskunskap kvarst år. Hos personalen. Och ännu mer hos cheferna. Av cheferna krävs även förm åga och kraft att ta beslut. I tid!

Detta gäller en del av v år ambulanssjukv ård. P å andra ställen, och i andra sammanhang, fungerar verksamheten mycket bra. Men att som chef st å upp och, direkt eller indirekt, säga att det hade jag inte en aning om är oacceptabelt i dessa sammanhang. Lika illa är det att sitta ned och h ålla tyst. Men värst av allt är när dessa "chefer" till åts f å fortsätta att föra sin personal och sina beslutsfattare bakom ljuset. Det kan och skall vi aldrig acceptera!

Karl-Axel Wallman-C:son
Chefredaktör


<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>
[Hem]  [Ledare]  [Nyheter]  [Reportage]  [Forskning]  [Artiklar]  [Insändare]  [Notisen]  [Redaktion]