(A/F) oktober -97
Ambulanssverige är upptaget. Diskussioner, som ibland är mycket känsloladdade, för eller emot sjuksköterska i ambulanssjukv ården p åg år. I upprördheten finns en klar fara med att vanföreställningen att det "räcker" med enbart sjuksköterskelegitimationen fastnar hos politiker och övriga beslutsfattare.

Ambulansforum har tidigare, i flera sammanhang, varnat för att det naturligtvis är fr åga om rätt kompetens för uppgiften. Det kan finnas mycket enstaka individer, med tidigare erfarenhet och träning inom kvalificerad akutsjukv ård, och som själva utvecklat sig vidare erfarenhets- och kunskapsmässigt, parallellt med sjuksköterskestudierna. Om dessa individer finns skulle de kunna ha "rätt kompetens" när de f år sin legitimation. Men för flertalet behövs det b åde kompletterande utbildning i prehospital akutsjukv ård mm och egen tjänstgöring som sjuksköterska p å akutmedicinsk sjukhusenhet.

I Jönköpings län har en politiker gjort ett utspel som g år ut p å att nu när ambulanserna är sjuksköterskebemannade kan akutbilarna med specialutbildade anestesisjuksköterskor dras in.

Om detta är en saklig politisk/ekonomisk prioritering som leder till ett politiskt beslut i sedvanlig demokratisk ordning lär vi f å acceptera det, hur motbjudande det än är.

Men om det beror p å att politikerna inte förm år skilja p å olika kompetensomr åden inom sjukv ården är det än mer upprörande. Det m åste leda till kritik mot s ådana politiker. Men det m åste förvisso även leda till självkritik: Hur har vi informerat v åra valda ombud?

Själv har jag f ått ett brev. Det är ett anonymt brev. V år policy är att inte bry oss om anonyma brev, men allt talar för att sakuppgifterna stämmer. Och s å som stämningen är först år jag mycket väl att brevskrivaren inte v ågar träda fram med namn av rädsla för repressalier. Vi är inne i ett system i delar av Sverige där obekväma åsikter skall leda till bestraffning.

Jag tolkar brevet som ett rop p å hjälp. Förtvivlan efter en mycket smärtsam händelse. Men jag vet inte om det är skrivet av en akutbilssköterska, personal p å n ågon av de berörda mottagningarna eller av en ambulanssjukv årdare som tvingats se utvecklingen. Jag har därför avlägsnat tids- och platsuppgifter i nedanst ående citat:

"X-dag förmiddag c:a klockan xx.xx inkom ett spädbarn till Barnakuten i plötslig spädbarnsdöd. Akutbilssjuksköterska medföljde. D å sjuksköterskan var fr ån Akutkliniken var barnet ej intuberat. Om narkossköterska skulle bemannat akutbilen skulle naturligtvis barnet ha varit intuberat. Har bemanningen p å Akutbilen p åverkat förloppet? Skulle barnet klarat sig om bemanningen varit adekvat? Sv åra etiska och moraliska problem! Ska man dra i detta med tanke p å föräldrarna?"

Nu talar ju all erfarenhet för att det är närmast uteslutet att rädda ett barn efter plötslig spädbarnsdöd. Därför "v ågar" jag använda brevet som illustration till problemet, där m ånga fr ågor; inte uteslutande av etisk och moralisk natur väcks.

	Finns det flera nödvändiga kompetensniv åer inom sjuksköterskebemanningen i prehospital akutsjukv ård - "differentierad ambulanssjukv ård" - inklusive akutbilar och helikoptrar?
	Hur blir utg ången för nästa avancerade traumafall, drunkningstillbud eller sv åra förgiftning?
	Hur m år akutbilssköterskan, som inte var tillräckligt utbildad och tränad för denna insats efter åt? Och som p å förhand blivit informerad om att hon/han inte hade tillräcklig kompetens för bl a livshotade sm å medmänniskor.
	Hur har hennes arbetsledare tagit hand om honom/henne efter åt? Har hon/han blivit hjälpt av detta? Tycker ledningen nu att det är rätt att utsätta medarbetare med kompetensbegränsningar för liknande situationer?
	Hur motiverar sjukv årdsledning och politiker en organisation som tidvis saknar adekvat kompetens? Även om den säkert har tillräcklig kompetens för det stora flertalet patienter! Och i vissa avseenden - främst för ej livshotade patienter - kanske har högre omv årdnadskompetens än vad en del anestesisjuksköterskor har.
	Skall akutbilen och helikoptern främst förmedla vänlighet och trygghet till dem som är friska nog att besvara patientenkäten? Självklart viktiga kvalitetsaspekter, men flertalet förväntar sig troligen att de främsta uppgifterna är att rädda liv, lindra somatiskt lidande, förbättra rehabiliteringsförutsättningar och kanske korta v årdtider.
	Vilka argument övertygar denna sjuksköterska och hans/hennes kollegor utan fullvärdig kompetens för akutbil/helikopter att fortsätta utsätta sig själva och kommande patienter för en s ådan organisation?
	Innebär sjuksköterskan, som beskrivs i brevet, n ågon fördel för patient och anhöriga vid denna typ av ambulansärenden, jämfört med dugliga konventionellt utbildade ambulanssjukv årdare?

Socialstyrelsen har givit ut "Kompetensbeskrivning för sjuksköterska i ambulanssjukv ård". Det är utmärkt och värdefullt. Den klarlägger mycket. Men den är otydlig när det gäller förh ållandet att det kan krävas olika kompetensniv åer för sjuksköterskor inom den prehospitala akutsjukv ården. Kompetensbeskrivningen talar om "För medicinskt kvalificerade arbetsuppgifter utförda i ambulanssjukv ården inklusive akutbil och helikopter (min kursivering) krävs"¦..".

Är det s å här Sverige vill ha det? Hur informerar FLISA, ROA, Riksföreningen för Anestesi- och Intensivv ård, SRAG och andra intressenter?

Karl-Axel Wallman-C:son
chefredaktör