(A/F) den 22 december -99
Mänsklighetens historia är kantad av krig, förtryck, slagsm ål, oenighet och ond br åd död. Oftast har det ocks å funnits klokare och mognare individer, som kämpat för gemenskap, samförst ånd, först åelse och omtanke. Det har funnits och finns individer och organisationer, som - ibland med stor risk för eget liv och hälsa - har v ågat hjälpa medmänniskor i nöd.

I Bibeln kan vi läsa om Den Barmhärtige Samariten. Det har funnits m ånga samariter i världshistorien, verksamma b åde i fred och under krig. Sedan Napoleons dagar har vi i m ånga länder f ått organisationer för att transportera de skadade till lämpliga inrättningar, som kan fullfölja hjälpen.

Länge var dessa samariter outbildade, eller självlärda. Kravet p å dem var bara att de var goda och omtänksamma medmänniskor.

I slutet av 1900-talet fick vi en omskakande och dramatisk förändring av kraven p å kunskap och kompetens i svensk ambulanssjukv ård. Det räckte inte längre att vara god och omtänksam. Det krävdes ocks å kunskaper. Precis som det länge gjort i den övriga sjukv ården.

Och kraven p å kunskaper och formell behörighet ökade s å snabbt att m ånga tyvärr tappade b åde yrkesstolthet och arbetsglädje. Det brast i ledning och stimulans av personalen p å en del ställen. M ålen och vägen att n å m ålen var inte alltid tydligt definierade. Det ledde till oro och bestörtning hos en del av de barmhärtiga samariterna.

Detta blev inte bättre av olämplig och ibland närmast panikartad nyrekrytering för att n å de formella m ålen. De chefer, som inte hade medicinsk kompetens, kanske handlade i god tro. Jag vill i varje fall gärna tro att s å var fallet. Men de medicinska experterna i ambulanssjukv ården visste bättre. Men de höll ofta tyst.

Sjuksköterskor utan tillräcklig erfarenhet av tjänstgöring inom sjukhusens akutmedicin, och ibland utan specialistutbildning, anställdes. Blev det en höjning av v årdkompetensen i sjukhytten d å? Nja, en del av dem gjorde kanske minst skada bakom ratten? Och duktiga ambulanssjukv årdare fick g å teoretisk utbildning för att bli legitimerade. Men de fick återg å till ambulanssjukv ården utan de nödvändiga åren som sjuksköterskor p å Akutmottagningen. Illa, men inte riktigt lika illa. De hade ju sin ambulanserfarenhet att falla tillbaka p å. Men blev det n ågon rollutveckling? Stämde det med Kompetensbeskrivningens krav fr ån Socialstyrelsen? I varje fall ledde det till frustration.

Under 2000-talet kommer vi att vinna klarhet. Kommer denna klarhet redan under dess första årtionde?

Men vi st år ocks å inför fler utmanande och spännande, och ibland oroande och skrämmande, förändringar. Sjukdomspanoramat kommer att förändras. Nya metoder att tidigt förutse sjukdomar och att tidigt förebygga deras utveckling kommer säkert att kraftigt begränsa en del folksjukdomar. En hälsosammare livsstil kommer att utrota andra farsoter. Men vi kommer att ha kvar trauman trots Nollvisionen rörande trafikskadade. Vi kommer att f å nya offer för jordbävningar och flodv ågor.

V ågar vi hoppas att vi slipper krigsskador och civilbefolkning, som lemlästas av minor? Det är nog n ågra år kvar dit.

Risken för nukleära skadeutfall och kemiska olyckor m åste beaktas mer än hittills. Infektionssjukdomar av nya eller återupplivade typer kommer även framgent att utgöra ett uppenbart hot.

Sjukhusv ården kommer att omstruktureras ytterligare och sjuka och skadade kommer inte längre att köras till närmaste sjukhus utan till rätt sjukhus. Detta ställer ännu större och delvis helt nya krav p å ambulanssjukv ården. B åde kvantitativt och kvalitativt.

Vi kommer att leva upp till kravet att verka för patientens bästa. Och inte för egoistiska vinster. Och vi kommer genom forskning att ta reda p å vad detta konkret innebär.

Sjukv ården är ju till för att bota, hjälpa och lindra. Aldrig för att pl åga eller skada. Vi m åste ta reda p å vilka patientgrupper, och vilka anhöriga, vi i dag skadar och pl ågar i onödan. Och vi m åste tydligare analysera sjukv årdens m ål och därmed ge v åra politiska ombud ett sannare och bättre beslutsunderlag. Om vi nu skall ha kvar politiska ombud med nuvarande typbeteckning, årsmodeller och kravspecifikation.

Om vi börjar prioritera riktigare kommer pengarna att försl å bättre än i dag. Och vi m åste lära oss att tillämpa "�upphandlingsprocessen"� mer professionellt och bättre än i dag. Oberoende av privat eller offentlig driftsform. 1900-talet slutade ju inte s å bra p å n ågot ställe i landet när det gällde professionellt genomförd upphandling.

Ny telemedicinsk och annan teknik och konstruktivt utvecklingsarbete kommer att leda till effektivare resursanvändning. Vi kommer att ta hand om v åra patienter p å ett b åde bättre och säkrare vis. Vi kommer att ha kontinuitet i v årdkedjan. Vi kommer att veta vilken kompetens som behövs p å de olika v årdniv åerna. Och därmed blir det automatiskt slut p å flummig argumentation med egoistiska undertoner.

Professionell ledningsstruktur och professionell och rätt inriktad personal kommer att skapa avsevärt större säkerhet och bättre arbetsmiljö i hela sjukv ården. Engagerad och yrkesstolt personal kommer att kvalitetsutveckla hela v år verksamhet. Och att därmed återskapa sitt eget berättigade självförtroende. Detta gäller självklart b åde ambulanssjukv årdare och ambulanssjuksköterskor.

Ambulansforums redaktion önskar alla sina läsare, och även de f å i verksamheten som inte tar del av PAM, en riktigt God Jul och ett Gott, Patientinriktat, Framg ångsrikt och Produktivt Nytt årtusende!

Karl-Axel Wallman-C:son
Chefredaktör
Nordisk Prehospital AkutMedicin (PAM)