(A/F) den 31 mars -99
Vi har nyligen upplevt en strejk bland bussförare. Strejken upphörde när villkoren förbättrades. Det föreföll finnas en bred allmän opinion som stödde bussförarna. Och den allmänna uppfattningen verkade vara, att bussförarna är väl värda ett bättre avtal. Bussförarna har ett stressigt arbete och oregelbundna arbetstider och de m åste även arbeta när m ånga andra är fria. Det ställs betydande krav p å deras kompetens och sinnesnärvaro. Om n ågot blir fel kan m ånga "kunder" riskera livet.

Ambulansförare finns inte längre. De fick yrkestiteln ambulanssjukv årdare när kraven försköts fr ån huvudsakligen transportör till mer och mer högt ställda krav med tonvikt p å bedömning, v ård och behandling. Ambulanssjukv årdarna har oftast "bara" ansvar för en "kund" i taget. Men dessa "kunder" befinner sig av och till i mer eller mindre livshotande situationer och de är i hög grad beroende av ambulanspersonalens kompetens för att inte riskera invaliditet eller p å annat vis förlora liv eller hälsa. Ambulanssjukv årdarna har ett stressigt arbete och oregelbundna arbetstider och de m åste även arbeta när m ånga andra är fria. Det ställs betydande krav p å deras kompetens och sinnesnärvaro. Om n ågot blir fel kan m ånga "kunder" riskera livet...

En ambulanssjukv årdare tjänade 1997 enligt Kommunalarbetarförbundet i genomsnitt c:a 14.500 kronor i m ånaden.

I framtiden ställs det krav p å sjuksköterskor med specialistbehörighet i ambulanssjukv ård, som skall utföra kvalificerade bedömningar och behandling. De ambulanssjukv årdare, som vill läsa vidare, behöver inte helt sällan först komplettera sin gymnasiekompetens för att vinna tillträde till högskolestudier. Därefter väntar minst 4 års studier för att uppn å den nödvändiga specialistbehörigheten.

Det är sv årare att ange en rättvisande "medellön" för sjuksköterskor eftersom gruppen inneh åller personal med olika specialkompetens och befattningar med inriktning p å t ex arbetsledning eller kvalificerat utvecklingsarbete. Men den största gruppen landstingsanställda sjuksköterskor har enligt V årdförbundet drygt 16.000 kronor i m ånaden.

Och legitimerad sjuksköterska kan knappast p åräkna n ågot s k delegeringstillägg.

Nu är det allts å upp till Landstings- och V årdförbundet samt ambulansansvariga att "förklara" varför minst 4 års högskolestudier - varav för det stora flertalet självfinansierade via studiel ån - och kraftigt utökade ansvarsomr åden inte skall ge s å mycket mer i pl ånboken.

Hur skall vi annars motivera duktiga ambulanssjukv årdare att läsa vidare? Och att motivera dem som blivit specialistutbildade sjuksköterskor att stanna kvar i ambulanssjukv ården. För deras kompetens och tidigare yrkeserfarenhet är närmast omistliga där.

För om de änd å skall arbeta mer eller mindre "halvideellt" kanske de föredrar n ågot nytt eller n ågot bekvämare? Inte enbart av ondo i s å fall. Som vi p åpekat flera g ånger tidigare är rotationstjänstgöring med andra grenar av akutsjukv ården en nödvändighet för att upprätth ålla kompetensen. Men f år den alltför stor omfattning dränerar den ambulanssjukv ården p å välbehövlig kompetens.

Sjuksköterskornas portalfigur har länge varit barmhärtighetssystern Florence Nightingale, damen med lampan som var verksam under Krimkriget i mitten av 1800-talet. Hennes ideal för sjuksköterskorna var att de skulle vara trogna, lojala, undergivna och bärare av samhällets moral och religion. Hundrafemtio år senare och med benet in i ett nytt årtusende känns det här mycket avlägset för den professionella ambulanssjukv ården. Kanske borde det ocks å kännas avlägset för Landstings- och V årdförbundet! Eller?

Karl-Axel Wallman-C:son
Chefredaktör
Nordisk Prehospital AkutMedicin (PAM)