(A/F) den 16 juni 2001
Om politiker skall kunna fatta kloka beslut m åste de f å ett bra beslutsunderlag. Och förmodligen skall politiska beslut begränsa sig till övergripande inriktning och m ål. Politisk detaljstyrning blir ofta inte bra.

Trots att de flesta, oberoende av partifärg, tycks h ålla med om dessa grundläggande principer finner vi, beskrivet i landets nyhetsmedier, ett antal exempel p å rakt motsatta förh ållanden i prehospital akutsjukv ård.

Runt om i landet har Ambulanssjukv ården upprättat samarbete med Räddningstjänsten. För att överbrygga ambulansens inställelsetid, kan geografiskt närbelägen räddningstjänst larmas ut, med uppgiften att utföra grundläggande akuta insatser. S ådant samarbete borde, sett fr ån samhällets synpunkt, vara utomordentligt bra. Liv kan räddas och lidande kan minskas. Socialstyrelsen har ocks å helt följdriktigt meddelat att när s ådant samarbete förekommer bör det regleras i avtal. Räddningstjänst innefattar ju inte sjukv ård. Det är formellt tv å helt olika verksamheter. Men de kan samverka!

Tydligen har detta med v årt inskränkta kostnadsställetänkande lett till, att primärkommunerna ocks å vill ha ekonomisk ersättning fr ån sjukv årdshuvudmännen, och att avtal även om s ådan ersättning har tecknats. Detta trots att brandmännen är just brandmän och inte är sjukv årdare. Och trots att Räddningstjänsten enligt lag har en övergripande skyldighet att rädda liv.

Nu är dumheterna allts å i g ång! Skall även HLR-Gruppen X och Samaritgruppen Y uppbära ersättning fr ån Landstinget? Hur mycket skall Du själv fakturera landstinget om Du erbjuder Din granne ett snabbförband?

Och riktigt dumt kan det bli när sjukv årdshuvudmannen nu ocks å kan spara pengar. Den futtiga ersättningen kan ju dras in och den effektiva organisationen kan läggas i graven "� gärna tillsammans med dem som inte blev räddade.

P å andra ställen räcker inte ambulansorganisationen till för tidsbeställda transporter. Slimmad organisation "� bra! Otillräcklig organisation "� inte alls bra. Tidsbeställda transporter senareläggs för att högprioriterade insatser skall kunna utföras. De tidsbeställda patienterna missar sin tid för behandling eller p å mottagningen.

Man skulle kunna lösa detta genom att ha fler ambulanser. Det är relativt sett dyrt och kanske motivationssänkande för engagerad personal. Nästa alternativ är en separat sjuktransportorganisation med enklare fordon och lägre kompetenskrav p å personalen. Eller kanske b årtaxi. Eller ännu bättre tidsfixerade linjetransporter med lämpligt utbildad personal och med därtill anpassade tider för berörda mottagningar och behandlingsenheter.

Men d å kommer den fantastiska slutsatsen! Ambulanssjukv ården "�ansvarar"� för patienten under transporten. Därför m åste läkarintyg utfärdas som bevisar att patienten inte är v årdkrävande om patienten skall kunna åka b årtaxi. Tant Agda, som skall p å sin årliga undersökning för att hon är sjuk i hjärtat m åste undersökas innan dess, för att intyg skall kunna utfärdas som bevis för att hon inte är sjuk"�"� Du och jag kan f å hjärtstillest ånd p å bussen eller p å semestern, men n åde oss om vi f år det utan läkarintyg"�"� Skämt åsido, om jag nu f år skämta om s å tragikomiska förh ållanden. Vad händer i det motsatta fallet? Den tidsbeställda transporten till Kardiologiska mottagningen skjuts upp, för att patienten inte har läkarintyget som ger till åtelse till b årtaxi. Därmed kommer kanske diagnosen och behandlingen av patientens allvarliga sjukdom att fördröjas flera m ånader. Tar d å ambulanssjukv ården "�ansvaret"� för det ocks å? Det finns faktiskt system och experter, som behärskar ämnet logistik! Vill vi inte tillägna oss s ådan kunskap? Jag blir mer och mer övertygad om att det lilla rutinmässiga paketet hos Pickos Budbilar ibland f år en säkrare och mer respektfull behandling än v åra gamla p å väg till läkarkontroll.

Och hur g år det när ambulanserna bemannas med sjuksköterskor utan specialistkompetens? D å g år det bra att dra in spjutspetsfunktionen i form av akutbilar bemannade med specialistkompetent läkare eller sjuksköterska. Eller hur?

Jo det gör det säkert. Om vi är beredda att fatta dumma beslut grundade p å d åligt beslutsunderlag. Eller om vi är beredda att fatta dyra beslut. Där "�besparingen"� är betydligt lägre än den kostnadsökning beslutet leder till.

Plötsligt har dumheten blivit attraktiv. För dem som tycker det är bra att resonera och agera p å de här sätten.

Karl-Axel Wallman-C:son
Chefredaktör
Nordisk Prehospital AkutMedicin (PAM)