(A/F) den 16 februari 2000
Upphandling och privatisering av ambulanssjukv ård har under det g ångna året genomförts av ett par sjukv årdshuvudmän. Genomförandet av dessa upphandlingar har uppvisat betydande skillnader, vilket kan bidra till att efterspelet i form av överklaganden, kritik och ifr ågasättanden har drabbat de berörda sjukv årdshuvudmännen mycket olika.

Jag avst år helt fr ån att diskutera den ideologiskt känsliga fr ågan huruvida privatisering av sjukv ård är en "�bra"� eller en "�d ålig"� åtgärd. Svaret p å den problemställningen beror till allt övervägande del p å den svarandes personliga politiska åsikt. Det finns inga goda argument som stöd för att n ågon av driftsformerna privat eller offentligt generellt skulle vara överlägsen. Men däremot finns det flera exempel p å b åde offentliga och privata organisationer som i olika avseenden är bättre eller sämre än genomsnittet. Men det vore önskvärt med bättre och standardiserade uppföljnings- och redovisningssystem, som medger objektiv utvärdering och jämförelse.

Den gamle lanthandlaren ställde fr ågan i rubriken när en kund kom in i butiken. Hade berörda sjukv årdshuvudmän gjort klart för sig vilken ambulanssjukv ård man ville köpa när upphandlingsunderlaget publicerades? Kanske. I Stockholm län gav man ut ett underlag, som i huvudsak mycket väl definierade den önskade produkten. I Sk åne var processen avsevärt mindre tydlig. Pappersbunten med förklaringar och förtydliganden blev i Sk åne efter hand lika omfattande som det ursprungliga underlaget. Och likväl fanns m ånga fr ågetecken kvar.

Redan i början av 70-talet fick jag lära mig av d åvarande inköpschefen i Jönköpings län att en tydlig och entydig kravspecifikation är en förutsättning för lyckade och försvarbara inköp. D å tyckte vi det var sv årt att skriva s ådana kravspecifikationer. Vi var ovana. Men sanningen st år sig, och den professionella inköpsorganisationen har nu haft m ånga år p å sig att lära sig hur detta bör genomföras. Andra har uppenbarligen fortfarande sv årigheter.

Förutsättningarna innebär att tydligt klargöra vilka prestanda och vilken kompetens som behövs under avtalsperioden, och hur mycket detta bör f å kosta. Men det är lättare att i detalj beskriva kartfackets placering och storlek än att definiera kvalitetskrav och personalkompetens. Och det är enklare att bara kräva ett visst antal dagars årlig fortbildning än att definiera personalens förm åga.

En noggrann och objektiv granskning av anbudsgivarnas kvalitetssystem borde vara en viktig del av processen. Socialstyrelsen kräver ju att alla sjukv årdsorganisationer skall ha ett kvalitetssystem, givetvis oberoende av offentlig eller privat drift! Det finns godkända kvalitetsrevisorer att ta till, om nu inte sjukv årdshuvudmannen själv hade den kompetensen. PAM kommer under v åren med artiklar som beskriver viktigare intressenters kvalitetssystem, eftersom det fortfarande finns osäkerhet p å det omr ådet. Falcks har redan lovat att delta!

Minst lika anmärkningsvärd som bristen p å systematisk kvalitetsgranskning är den vidare hanteringen av upphandlingsprocessen i Sk åne, som ocks å stoppades av Länsrätten och därefter fick "göras om". Förutom de delar, som ledde till Länsrättens beslut förekom en rad misstänkta avsteg fr ån gällande regelverk.

Jag ing år själv i ett ISO9002-certifierat företag, som deltog i anbudstävlan. Men det är ingalunda bara vi som reagerat mot upphandlingsformerna. En rad ifr ågasättanden fr ån bland andra ytterligare företag och fr ån Konkurrenskommissionen och dessutom, ännu ej slutgiltigt avgjorda, anmälningar till rättsliga organ p å grund av förmodade allvarliga felaktigheter i anbudsgivningen och den vidare upphandlingsprocessen är aktuella. F år verkligen en kommunal förvaltning, enligt Kommunallagen, lägga anbud p å ambulanssjukv ård i en region som tillämpar gränslös ambulansdirigering? Ingen av de jurister PAM har talat med anser att detta är i överensstämmelse med lagen. Utslaget i högre rättslig instans kan allts å inväntas med spänning!

De politiker, som förespr åkar privatisering m åste fr åga sig själva om detta är rätt niv å p å professionalism i upphandlingsprocessen för att lägga grunden till "�bevis"� om privatiseringens fördelar. Troligen blir processen bättre i framtiden. För de som vinner mest p å det här genomförandet av "privatisering" torde vara motst åndarna mot privatisering. Inte var det väl denna avsikt politikerna hade? Tjänstemännen? Beror resultatet p å politisk maktfullkomlighet? Eller finns det bristande kunskap och kompetens rörande gällande regelverk för upphandling och dess juridiska innebörd? Eller brister det p å andra omr åden i ledningsförm ågan? Vi f år svaret när vi under de kommande åren ser om Region Sk ånes ambulanssjukv ård, i en del av distrikten och p å en del verksamhetsomr åden, höjer sig över mängden, eller om den fortsätter att släpa efter.

En ytterligare aspekt p å de senaste årens upphandlingar är risken för framtida monopolställning för Falcks. Är det en s ådan privatisering ledande politiker och ytterst svenska folket vill ha? Troligen inte. Anbudsjournalen har i de senaste numren i en serie artiklar och debattinlägg, återgivna i PAM med Anbudsjournalens medgivande, tagit upp detta till diskussion. Falcks ambulanser har under ett antal år redovisat underskott i sin bokföring. Underskottet motsvarar rätt väl skillnaden i anbudssumma jämfört med anbudsgivare, som inte fick n ågot avtal. En händelse, som kan tyckas se ut som en tanke! Det har uppenbarligen fungerat för en internationell koncern som Falcks att täcka detta underskott. Naturligtvis förnekar man medveten dumpning av priserna. Debatten lär fortsätta. Särskilt eftersom det har kommit till min kännedom att allt för m ånga i landstingens ledningar uppfattar att en mycket medveten prisdumpning har skett.

I Danmark har Falcks sedan mycket länge en närmast total monopolsituation. Där har, som ocks å framg år av artikel i Anbudsjournalen, kraftiga ifr ågasättanden av denna monopolsituation förekommit under senare år. Även inneh ållet i verksamheten har ifr ågasatts. Företagsekonomiskt kan det d å vara alldeles riktigt att g å ut p å en internationell marknad. Även om vinsterna m åste vänta n ågra år. Avser Sverige att acceptera privat monopol när övriga företag är eliminerade? Eller skall vi f å se en sund tävlan mellan privat och offentlig sektor om vem som kan bedriva verksamhet med rätt kvalitet, arbetsmiljö, personalv ård och övrigt inneh åll p å mest kostnadseffektiva vis?

Karl-Axel Wallman-C:son
Chefredaktör
Nordisk Prehospital AkutMedicin (PAM)