Svar p å: Utbildningsniv åer postat av Krister Kraft (fingerat namn) den 24 September, 1996 kl 12:49:44:

Ursäkta att det tog lite tid innan jag svarade Dig. Jag har en hel del att st å i s å jag brukar använda helgerna till att svara p å mail. Kul att Du inte h åller med mig. Det vore hemskt om alla tyckte som en själv, vilken tr åkigt värld det hade varit.

Jag delade Din uppfattning helt och h ållet för n ågra år sedan, d å jag arbetade inom ambulanssjukv ården. Och att kort förklara varför jag inte har den st åndpunkten idag är inte det lättaste.

Till att börja med är ambulanssjukv ård och dess personal en kategori inom Hälso- och sjukv ården. Vi har idag i Sverige ett mycket omfattande regelverk när det gäller hantering av läkemedel. Endast läkare har rätt att hantera alla former av läkemedel. Legitimerad sjuksköterska kan efter ordination fr ån läkare utta och till patient överlämna läkemedel. Enklast kan jag förklara att det krävs legitimation för f å möjlighet till att hantera läkemedel p å ett sätt som oftast är nödvändigt inom ambulanssjukv ården.

D å vore det tämligen enkelt att införa legitimerade ambulanssjukv årdare, tycker m ånga. Men detta är inte s å enkelt som det tycks. Dels krävs det en tämligen l ång högskoleutbildning (ca 3 år) samtidigt som Socialstyrelsen är ytterst restriktiv med att legitimera "nya" yrkeskategorier. Och dels kan man d å undra om det verkligen finns ett behov av leg ambulanssjukv årdare.

Om vi för en kort stund förflyttar oss in p å en akutmottagning skulle väl ingen komma p å att diskutera en ny legitimerad yrkeskategori som akutmottagningssjukv årdare. En utbildning som skulle innebära att man bara kunde arbeta p å en akutmottagning i hela livet. Jag tror ocks å att man skulle missa en del av sin helhetssyn i omhändertagandet av patienterna.

Jag återg år till att ambulanssjukv ård är Hälso- och sjukv ård och d å m åste vi arbeta med de yrkeskategorier som finns, nämligen undersköterska, sjuksköterska och läkare. Dessa yrkeskategorier m åste finnas i det prehospitala omhändertagandet efter patientens v årdbehov och s å l ångt ekonomin medger. Men OBS de m åste vara utbildade för ändam ålet.

Du skriver om 1-2 års utbildning för att arbeta prehospitalt. Jag skulle gärna se att i framtiden är specialistutbildningen till ambulanssjuksköterska minst tv å terminer. Idag har vi lyckats f å ig ång en tioveckorskurs, s å nog krävs det mer. Samtidigt som jag mer och mer ser en integrering med den övriga akutsjukv ården som en nödvändighet.

Du skriver att 3 st i en storambulans kan tackla det mesta. Det är helt rätt att det m ånga g ånger är en fördel att vara 3 i en akutambulans, men jag först år inte att samtliga 3 m åste ha exakt samma utbildning. Tänk Dig en akutmottagning där all personal hade exakt samma utbildning. Jag tror inte den hade fungerat speciellt bra.

Istället handlar det om komplettera istället för att konkurrera.

Jag vet att det varit en mängd debatter om sjuksköterskans roll i ambulanssjukv ården och jag har själv deltagit i m ånga s ådana. Nedan följer ett utdrag fr ån en debattartikel jag skrivit:

Under de senaste åren har en intensiv och stundtals inflammerad debatt rasat om sjuksköterskans roll i svensk ambulanssjukv ård. Känslorna har svalat och ambulanssjukv årdarna har, kanske i vissa fall med all rätt, känt sig kränkta när deras yrkesskicklighet ifr ågasatts. Även om ambulanssjukv årdarnas formella kompetens ter sig kort p å papperet besitter de unika kunskaper och erfarenheter förvärvade fr ån m ång årigt arbete i prehospital miljö och tyvärr har detta m ånga g ånger kommit i skymundan i debatterna. Inom ambulanssjukv ården har synsättet att "alla skall göra allt" varit och är p å m ånga h åll själva grundvalen för verksamheten. Med denna vetskap blir det d å kanske lättare att först å varför m ånga ambulanssjukv årdare är oroliga för att "alla" skall ersättas av sjuksköterskor i den framtida ambulanssjukv ården.

Tyvärr har m ånga beslutsfattare uppfattat att själva "yrkestiteln sjuksköterska" skulle innebära en kompetenshöjning. S å är inte alltid fallet. Det finns sjuksköterskor med stor kompetens p å akutsjukv ård i prehospital miljö. Men detta gäller ingalunda alla sjuksköterskor. Snarare är det s å att endast ett mycket begränsat antal sjuksköterskor har de individuella förutsättningar och erfarenheter som krävs för att fungera optimalt i den prehospitala miljön. Tidigare har det inte i heller funnits n ågon längre utbildning i prehospital akutsjukv ård för sjuksköterskor. Vid vissa v årdhögskolor i landet bedrivs dock sedan n ågot år tillbaka s ådan utbildning.

M ånga ambulanssjukv årdare kan säkerligen, efter att sjuksköterskor utan vidare krav p å utbildning och erfarenhet anställts i ambulans, beskriva att en outbildad och/eller oerfaren sjuksköterska, kan bli en belastning istället för en förstärkning i omhändertagandet av livshotade medmänniskor. Att andelen sjuksköterskor i ambulanssjukv ården kommer att öka inom en snar framtid är nog de flesta överens om. Men fr ågan är: Hur skall det g å att finna consensus i hur viktigt det är att dessa presumtiva sjuksköterskor är utbildade i prehospital akutsjukv ård, har bakgrund, erfarenhet och fysiska förutsättningar som är lämpliga för den prehospitala miljön? Detta återst år att se!

Även nu yrkesverksam ambulanspersonal, oavsett formell kompetens, har ett stort ansvar och ocks å stora förutsättningar för att delge, utbilda den personal som saknar erfarenhet om den miljö och de arbetsuppgifter de har m ång årig erfarenhet av. Den viktigaste "vitamininjektionen" är de ambulanssjukv årdare som vidareutbildar sig till legitimerad kompetens och ocks å skaffar sig erfarenhet av akutsjukv ård genom återkommande tjänstgöring inom den akutsjukv ård som bedrivs p å sjukhus.

En ytterst liten del av ambulansuppdragen är av den karaktären att läkare bör deltaga i det prehospitala omhändertagandet. Endast legitimerad läkare har den kompetens och befogenhet som till åter utnyttjande av alla terapeutiska möjligheter. Men detta innebär sannolikt inte att "alla" läkare skulle vara lämpliga att utföra akutsjukv ård i prehospital miljö. I de fall läkare skall ing å i det prehospitala "teamet" är det m ånga g ånger inte bara utbildningskunskaperna, utan den erfarenhet arbetet inom viss medicinsk verksamhet med återkommande kvalificerat omhändertagande av livshotade medmänniskor, som avgör om läkaren är en resursförstärkning.

Ja Du Krister, jag tror inte vi kan bli helt överens om de här fr ågorna. Men jag tänkte avsluta med ett r åd.

Vill Du f å möjlighet att göra allt det Du skriver s å skall Du läsa till läkare.

Vill Du f å mer möjligheter till avancerad medicinsk behandling räcker det att läsa till sjuksköterska och sedan specialistutbilda Dig inom akut- och olycksfall eller AN/IVA med kurser i prehospital akutsjukv ård.

Väljer Du att stanna som undersköterska med utbildning i ambulanssjukv ård kan Du uträtta oerhört mycket inom ambulanssjukv ården, men med den begränsning att läkemedel och avancerade medicinsk åtgärder utförs av andra yrkeskategorier.

Bästa hälsningar/Kenneth Karlsson