Har tittat på kommentarerna lite smått angående mina brev och måste tyvärr säga att detta är en sann bild som målas upp. Personligen var jag, är inte emot privatisering men kvalitetssäkrings-arbetet måste utvecklas så köparen i detta fall landstinget har en möjlighet mäta kvalitén på den tjänst man köper. Instrumenten, mäta kvalitet är inte tillräckligt utvecklade för ambulanssjukvård utan måste många år till vila på den enskilde vårdarens etik och moral.
Det ska inte löna sig för företaget att hellre låta personalen åka omkring i en Volvo 760 med trasig värmereglering men ny lackering än med en bra bil från -96 (enbart gått 19500 ska gå 50 000 enligt företagets policy) med en buckla på hö.dörr. Fasaden utåt får ALDRIG gå före patientens behov men som fallet är idag så är det fasaden som styr.
Hur kan det då ha blivit så här och troligtvis fortsätta så några år till då nytt anbudsunderlag just nu ligger på politikernas bord för beslut.
Texter i anbuden "vi avser, ser gärna, stödjer gärna personalens utbildning till sjuksköterska
eller ordet bör ser väldigt bra ut men det är långt mellan ett "bör eller ska".
Vad ska man som enskild göra då? Jag vet faktiskt inte då det är så mycket som måste påverkas, förändras för att en förändring ska komma till stånd.
Ledningsgruppen kommer aldrig öppet erkänna de brister som bevisligen finns och det kan i huvudsak relateras till rädsla för jobbet. Har man som enda utbildning två 20 ve. utbildningar från -80-talets slut bakom sig är det få som törs ställa sig upp och protestera samt riskera sin plats som förman.
Den personal som jag sett upp till har antingen redan slutat eller är på väg till annan verksamhet. De försökte kämpa emot när detta företag skulle ta över eller var verksamma i "Stockholmsupproret"-98-99 men många har insett det är en lättare väg komma fram genom att välja en annan yrkesbana eller företag.
Nyanställda är upptagna av "yrkets spänning" och saknar den splitvision som krävs för att kunna se brister.
Tyvärr tror jag att loppet är kört även för några år framåt, att tro politiker i detta landsting som gick till val med sänkt skatt som främsta paroll skulle ge vårt företag nobben och ge ett nytt chansen är nog inte troligt. Av egen kraft, även vid tillskott av pengar, kommer detta privata alternativ aldrig komma över trovärdighetsgränsen då för mycket historia finns kvar. Men "I have a dream" där bilar byts ut, personalen får nya kläder, utbildningsnivåer enligt kommande författningar införs med återkommande temadagar samt möjlighet till feedback på utförda uppdrag. Då men inte förr kommer även våra instrumentbrädor skina samt "fyllpecka" få ett professionellt, mänskligt bemötande trots sitt nedgångna jag.
|