Spännande, i brist på sjukvårdskunskaper drog mig till minnes de krav jag en gång lärt vad gäller utbildningsmål och styrning av utbildning. Läste på och hämtade hem förslaget till 20p kurs för framtidens sjuksköterskor i akutambulansen. Jag läste utkastet med följande fråga för ögonen. Vilken duglighet skall "eleven" ha uppnått efter kursens slut?

Om du orkar orienterar jag nedan om DUGLIGHETSMODELLEN? Det blev måhända för krångligt - jag som predikar om enkelhet och begriplighet har fallet på eget grepp. Men frågan kvarstår. Vilken styrning av utbildningen "ssk amb 20p" ger förslaget under utbildning? Vilken duglighet får våra ambulanssjuksköterskor? Hur är uppdelningen mellan kunskaper och färdigheter? Det är trots allt inte några generalister för grundforskning som skall utbildas.

Håll till godo. Mvh
StenS

** En allmän betraktelse av duglighetsmodellen och dess syfte.
För att utbildningen skall bli effektiv, krävs att de inblandade personerna använder samma begrepp och har ett gemensamt språk. Duglighetsmodellen är ett hjälpmedel att klarlägga kvalitéer och kravnivåer vid utbildning av individer och arbetslag. Den är avsedd att användas vid planering, genomförande, analys och utvärdering av utbildningen.

* Pedagogiska utgångspunkter
Pedagogiskt innebär utbildning av ambulansbesättningar att kraven är stora både i fråga om kunskaper, färdigheter, anpassning och vana vid olika miljöer, förståelse för sammanhang och inte minst att man kan verka i ovissa situationer. Den enskilde ambulanstjänstgörande måste också ha de attityder som gör honom/henne välmotiverad och får tilltro till den egna förmågan.

Mål skall formuleras på ett sådant sätt att de kan utgöra en styrning för utbildningen och inte minst ge information om kravkunskaper till eleverna och andra när utbildningen är genomförd. Detta innebär att formuleringarna måste vara konkreta och om möjligt mätbara.

Målen utgör också den nödvändiga grunden för kontroll, uppföljning och utvärdering.

Målen för ambulanstjänstgörande, i likhet med många andra yrkesområden, kan struktureras på följande sätt.
- Bakgrundsfaktorer som attityder, engagemang, motivation och värderingar.
- Kunskaper.
- Färdigheter.
- Kreativitet och självständighet.
- Anpassning och förståelse.
Dessa sammanvägda punkter kan sammanfattas som DUGLIGHET.

** Uppkomna behov av definitioner
Bakgrundsfaktorer tolkas som. Attityd, vilja att deltaga/handla, förtroende för medarbetare och hjälpmedel. Engagemang, känsla av delaktighet, medansvar och självförverkligande. Motivation, insikt om behov samt strävan att bli bättre. Värderingar, består av olika tillstånd vi vill uppnå eller motverka. De är djupt förankrade känslor som kräver bearbetning och mognad för att förändras.

Kunskaper innebär teoretisk kunnighet. Att aktivt kunna använda kunskaper muntligt och skriftligt och de kan återges som utantilläxa

Färdigheter innebär praktisk kunnighet, att genomföra handlingar och en förmåga att praktiskt genom handlingar kunna lösa uppgifter.

Kreativitet. Att betrakta förhållanden från nya perspektiv, att se nya lösningar i oväntade situationer, se alternativa lösningar och inte minst att generera nya idéer.

Självständighet innebär förmåga att fatta egna beslut, att kunna hävda egen mening, vilja att ta ansvar och förmåga att ta initiativ.

Anpassning kännetecknas av att man kan sätta sig in i nya situationer, att gilla läget, att följa medarbetarnas spel, att inte ge för "svåra passningar", att platsa i laget. Ja rent av att vara "lagom".

Förståelse. Att förstå är att se helheten, att arbeta för syftet och att ta hänsyn till andras situation. Att se mer till organisationens framgång.

GRAD AV DUGLIGHET
Grundlagd duglighet - D1:
Och man är under upplärning, behärskar grunder men saknar rutin. Man kan självständigt och tillsammans verka i enklare situationer och efter handledning i normalt förekommande situationer. Man kan lösa uppgifter i gynnsam miljö utan tidspress.

Befäst duglighet - D2:
Man behöver ökad erfarenhet för att klara svårare situationer och stark tidspress. Man kan självständigt och tillsammans verka i normalt förekommande situationer enligt befattnings- och verksamhetskrav. Situationerna kännetecknas av begränsad komplexitet men uppgifterna skall lösas i varierande miljö och under viss tidspress.

Full duglighet - D3:
Man kan självständigt och tillsammans verka i olika situationer under svåra förhållanden och med stark tidspress. Man är erfaren, rutinerad och fullvärdiga. Man kan lösa uppgifter i olika miljöer och har beredskap för det okända.

DUGLIGHETENS DELOMRåDEN
Av de inledande definitionerna följer att dugligheten delas upp i olika delområden. Som Kunskaper, Förståelse & anpassning, Kreativitet & självständighet och Färdigheter. De olika delområdena får i likhet med duglighetsbegreppet fått sin definition. Jag återger bara för enkelhetens skull ett exempel.

Kunskap indelas i tre nivåer, K3 - lösa problem, K2 - Förstå och förklara, K1 - Minneskunskap.
Här bryts K2 - Förstå och förklara ner i analys och tillämpning. Analys, att dela upp kunskaperna i beståndsdelar och klarlägga sambandet mellan dem. Tillämpning, förstå så bra att kunskaperna går att använda i enkla och konkreta situationer.