Du skriver att projektgruppen inte har något inflytande över forskarna och att det de kommer fram till är helt och hållet utan åsikter och synpunkter ifrån er.
Det är nog korrekt såtillvida att projektgruppen saknar direkt inflytande över forskarna.
Men ambulanssjukvårdarna har desto större möjlighet att påverka studiens resultat genom studiens metod och urval!

På Kommunals hemsida berättar Per Rudin, ombudsman, om studiens syfte, metod och urval:
- "Professor Britt Johansson genomför just nu ett forskningsprojekt för att beskriva ambulanssjukvårdarnas yrkeskunnande och arbetssituation. Studien ska genomföras i en förstudie och i en fördjupad huvudstudie. Intervjuer med såväl ambulanssjukvårdare som patienter genomförs".

Metoden är nog rätt. Men är urvalet inte lite begränsat? Om man skall studera en yrkesgrupps kunnande, i detta fallet ambulanssjukvårdarnas, borde man då inte istället intervjua andra yrkeskategorier som samarbetar med ambulanssjukvårdarna - istället för dessa? T ex ambulanssjuksköterskor eller ambulansläkare eller akutmottagningarnas läkare och sjuksköterskor? Eller varför inte Socialstyrelsens beredskapsenhet, som nyligen kartlade den svenska ambulanssjukvården?

Att intervjua patienter kan vara en metod. Men dessa har ofta dålig kunskap (Sten undantagen!) om vilka som bemannar ambulanserna. Detta visar en studie gjord av Socialstyrelsens enhet i Göteborg (Olsson E B, Järbrink K. Ambulanssjukvården i Göteborg. Socialstyrelsen, 1996.) beträffande ambulanssjukvården i Göteborg och bl a dess kompetensnivåer.
Det är viktigt för studiens trovärdighet att patienterna är medvetna om att det finns olika kompetensnivåer inom ambulanssjukvården - inte bara ambulanssjukvårdare.

Slutligen håller jag med Sten, det finns vedertagna yrkes- och kompetensnivåer i hälso- och sjukvården. Varför inte använda dessa?

MVH!

Peter