Ja, i flera avseenden lever vi i en mörk värld. Men vi kan gemensamt göra den ljusare. Det sker inte av sig själv - vi måste jobba för det.
Du har flera gånger i dessa spalter - och med all rätta - efterlyst utvärdering och "produktkontroll". Något förenklat vill jag konstatera att det är just sådant som är kvalitetssäkring!
Nu hävdar Du att med resursbegränsning går det inte att genomföra kvalitetssäkring utan att ta kål på personalen om jag tolkar Dig rätt.
Min erfarenhet och åsikt är precis tvärt om! I perioder av resursbegränsning behövs kvalitetssäkring ännu mer än annars. Vi måste "garantera" att vi använder de begränsade resurserna rätt. (Dessutom ställs oavvisliga krav på kvalitetsäkring av tillsynsmyndigheten - Socialstyrelsen.)
Men personalen då? Ja det är det som är det fina enligt min uppfattning och erfarenhet: Kvalitetssäkring och processen runt denna är ett av de mest välljudande instrumenten för att stimulera och utveckla personal. Att ge personalen yrkesstolthet, självförtroende och insikt. äkta känsla för allt det goda och betydelsefulla arbete man utför! Det är sällan så illa att kvalitetssäkring inte kan hinnas med. Speciellt om "alla" är delaktiga och delar på arbetsinsatsen. Och om man värderar kostnads/nytta-effekterna i bl a personalutvecklingen.
Om "tiden inte räcker" är det oftast anledning att prioritera om arbetsuppgifterna - inte att försöka reducera kvalitetsutvecklingen!
Ingen vinner på att försöka bromsa kvalitetsutvecklingen. Inte personalen. Och speciellt inte patienterna!
Jag tror och hoppas att Du egentligen håller med mig om det ovanstående. Möjligen har Du däremot blivit "vilseförd" av mindre meningsfyllda åtgärder, framförda under kvalitetssäkringens täckmantel, av lycksökare, som kunde överrumpla sin omgivning i kvalitetssäkringens barndom.
Bästa hälsningar /Karl-Axel