Följer med i bl.a debatten angående utbildning.Min åsikt är att man ständigt lär sig något varje dag. När det gäller utbildning, för att arbeta på ambulans krävs utöver goda personliga egenskaper, en gedigen medicinsk utbildning. Inget av dessa kan anses viktigare än det andra, då allt måste passa ihop. Att en sjuksköterska rimligvis har samma förutsättningar som en undersköterska att lära ambulansyrket torde vara självklart för alla, däremot skiljer sig den medicinska basen samt rätten till att hantera läkemedel.
SS eller US, Det intressanta är hur behåller man sina kunskaper samt fördelar/anpassar arbetet. Inte gör man det genom att bara köra ambulans. Man måste träna både internt och externt, med regelbundenhet. Lösningarna som införts på en del platser med rotationstjänst mot den kliniska sjukvården för att utveckla sina medicinska färdigheter är en exellent lösning. Interna utbildningar och fortbildning på andra moment och områden bör ingå, allt är viktigt.
Det viktiga i den här debatten är att inte lägga energi på att säga nej till utvecklingen, utan försök hitta vågen som leder till framgång och kontinuitet.
Skillnaden mot när jag arbetade är att det är betydligt högre/fler medicinsk kompetens och befogenheter och mer utrustning som man måste behärska. I övrigt tycker jag att arbetets natur är rätt likartat (trappor, dåliga vägar, samma patientkategorier mm)
Högre medicinsk kompetens, bättre bilar och utrustning är den största skillnaden samt att Socialstyrelsen satt kursen om en miniminivå på medicinsk kompetens i ambulansen oavsett vart vi än kommer att bli hämtade i vårt avlånga land.Ingen nackdel med den kvalitetsäkring tycker jag i allafall. Nackdelen är at det sistnämnda budskapet inte tolkas rätt, utan i en del fall ges väldiga kategoriska utfall, det är beklagligt, då klockan går......
"Om man tittar för mycket i backspegeln eller inte nog långt fram på vägen, så får man snart...se upp"!!
Lycka till!
|