Jag är ledsen över att jag dröjt med svar på dina frågor. Självklart är det så att politiker har ett stort ansvar vad gäller sjukvården, eftersom det är dem som ytterst ger de ekonomiska förutsättningarna/ramarna. I mitt tycke så är det lite väl mycket av "svågerpolitik" eller vad man nu ska kalla det ffa när det gäller tillsättning av chefer på mellannivå (se ULFAB). Kanske finns där en rädsla för det okända och att det känns bekvämare att med automatik anställa någon som varit på arbetsplatsen under flera års tid. Jag anser att det finns väldigt många inkompetenta chefer inom sjukvården idag.
I samband med de ekonomiska neddragningarna har man dragit ner på personal. Följden har i många fall blivit en ökad arbetsbelastning på den kvarvarande personalen med allt vad det innebär av stress osv-det har givit som resultat att sjukvården idag är en organisation med många medarbetare som mår dåligt, är stressade eller har olika former av belastningsskador och därmed också ligger på gränsen för att inte orka med sitt arbete. Dessutom är det många som redan idag är sjukskrivna.
En stor del av den dåliga ekonomin skulle man, tror jag, kunna komma tillrätta med en omfördelning avsatta pengar. Jag har en känsla av att en alldeles för stor del av dessa pengar hamnar inom administrationen istället för där det behövs: "på golvet". Med chefer som inte är öppna för förändringar och ofta en tröghet vad gäller att fatta beslut.
Sedan finns det ju chefer som inte alls stämmer in på detta, men de är i mitt tycke alltför få.