(NA/A/F) den 12 september 2004
Ambulanssjukv ården vid Universitetssjukhuset i Örebro ing år i en ny europeisk studie som ska klargöra om personer som har hjärtstillest ånd utanför sjukhus klarar sig bättre med blodförtunnande medel. Antalet överlevande hittills är mycket l ågt, mellan tv å och fem procent, skriver Nerikes Allehanda.

Hittills finns ingen dokumenterad kunskap som visar att läkemedel leder till ökat antal utskrivna fr ån sjukhus för den här patientgruppen. Men det har heller inte gjorts n ågra stora studier före denna, kallad Troica, som ska omfatta tusen patienter p å olika platser i Europa.
I Sverige är förutom USÖ, som ska bidra med ett tjugotal patienter, ocks å Södersjukhuset och Länssjukhuset Gävle engagerade.

De patienter som kan bli aktuella ska ha konstaterat hjärtstillest ånd när ambulans kommer till platsen och det ska i varje ambulansbesättning ing å en sjuksköterska (vilket det alltid gör i Örebro).

Alla f år den basala v ården direkt, det handlar om hjärt-lungräddning och defibrillering. De som misstänks ha proppar i lungorna eller infarktpropp i hjärtat kan ing år i studien och f år ocks å en injektion med propplösande medel eller placebo.

Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är hjärtinfarkt eller proppar i lungorna. Fr ågan är allts å om den här metoden, s å kallad trombolys, kan rädda fler liv och förhindra hjärnskador. Det hoppas kardiolog Katarina Palm p å USÖ f å svar p å senv åren 2005.
- Det bildas lätt sm å proppar i mikrocirkulationen i hjärnan vid hjärtstillest ånd vilket kan leda till best ående neurologiska skador, säger Katarina Palm som är ansvarig för studien i Örebro.

Hon hoppas att resultatet av Troica ocks å ska leda till mer kunskap om när man ska sätta in hjärt-lungräddning och när man inte ska sätta in den.
- M ålet är att fler ska överleva utan neurologiska skador, säger Katarina Palm.

Peter Jonasson