<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>

Snabbare defibrillering har inte ökat antalet överlevande
- visar kommande doktorsavhandling

(DM/A/F) den 3 februari 2002
Medel åldern p å de personer som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus i Göteborg har ökat de senaste tjugo åren. Men trots snabbare livräddande insatser i form av hjärt-lungräddning och defibrillering samt tillg ång till moderna behandlingsmetoder, har kort- och l ångtidsöverlevnaden bland dessa patienter inte ökat, rapporterar Dagens Medicin.

Varje år f år mellan 226 och 314 personer i Göteborg livräddande behandling sedan de drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus. Trots att tiden fr ån kollaps till första defibrillering har minskat fr ån cirka nio till sex minuter mellan 1981 och 1997, överlever inte fler patienter.
- Vi vet inte säkert varför det är s å, men det kan bero p å att patienterna har blivit äldre. Medel åldern har ökat med 5 år, fr ån 68 till 73 år, de senaste 20 åren. Det kan innebära att patienterna har fler sjukdomar i dag och därför är mer sv årbehandlade, jämfört med de patienter som insjuknade under tidigt 1980-tal, säger Johan Engdahl, ST-läkare och doktorand vid hjärt-kärl-institutionen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

I mars disputerar han p å en avhandling som beskriver hur det har g ått för de patienter som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus i Göteborg mellan åren 1981 och 1998.

En viktig förklaring till att överlevnaden inte har ökat, är att andelen patienter med hjärtstopp utanför sjukhus som kan tillgodogöra sig defibrillering har minskat. Det krävs nämligen en specifik form av hjärtrytm för en god prognos. Vid ventrikelflimmer uppskattas chansen för att en person ska överleva till 20 procent. Men vid hjärtarytmier som asystoli och pulslös elektrisk aktivitet (PEA) är överlevnaden bara cirka 2 procent.

Under de senaste åren har antalet hjärtstoppspatienter med ventrikelflimmer minskat fr ån 48 till 32 procent mellan 1988 och 1997, samtidigt som antalet patienter med sv årbehandlad hjärtarytmi stadigt har ökat. Det innebär att även om tiden till defibrillering har förkortats genom åren, är det färre patienter som har en rytmrubbning där det är meningsfullt att ge s ådan behandling.
- Det är ett ökande problem. Troligen har inte andelen patienter med hjärtsjukdomar minskat. Men med dagens krankärlssjukv ård har kanske en större andel av patienterna l ångtskriden hjärtsjukdom vid hjärtstopp. Hjärtstopp kan ocks å orsakas av andra tillst ånd, som sv år astma, stor blödning eller drogöverdos, säger Johan Engdahl.

Snabba insatser som hjärt-lungräddning är oerhört viktigt för en god prognos. Men i Göteborg är det bara cirka 14 procent av alla patienter med hjärtstopp som f år hjärt-lungräddning, enligt Johan Engdahl.

Peter Jonasson

<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>
[Hem]  [Ledare]  [Nyheter]  [Reportage]  [Forskning]  [Artiklar]  [Insändare]  [Notisen]  [Redaktion]

2002/01/3