(A/F) den 28 juni 2001
- Prehospital trombolys kan i dag p åbörjas av kompetent ambulanspersonal i samarbete med hjärtläkare p å hjärtinfarktavdelning. Genom detta kan behandlingen p åbörjas tidigare och därigenom kan fler liv räddas.
Det skriver docent Johan Herlitz, Kardiologkliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset, i en artikel - i Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning "Brandscoopet" nr 2/2001 - där erfarenheterna av prehospital trombolys i Sverige beskrivs.

Inledning
Under de senaste åren har det visat sig att proppupplösande läkemedel kan lösa upp den propp som täpper till kärlet vid en akut hjärtinfarkt. Därigenom kan man snabbt återställa blodflödet till den hotade hjärtmuskulaturen och detta i sin tur resulterar i en begränsning av hjärtinfarktens omfattning och en minskad dödlighet.
- Man har även kunnat visa att ju tidigare denna behandling p åbörjas desto större är chansen till framg ång. Detta har haft till följd att man p å olika h åll i världen p åbörjat denna typ av behandling redan före ankomst till sjukhus det vill säga när ambulanspersonal ser patienten, skriver Herlitz.

I Sverige har man p å vissa h åll p åbörjat denna behandling sedan n ågra år tillbaka men erfarenheterna har varit begränsade.
- Mot denna bakgrund genomfördes i slutet p å 90-talet en kontrollerad nationell undersökning med syfte att kartlägga säkerheten för behandling med propplösande läkemedel givet för ankomst till sjukhus och även belysa hur snabbt efter symtomdebut som behandlingen kan p åbörjas, fortsätter Herlitz.

Material
I studien deltog 16 sjukhus med anslutna ambulansorganisationer. Dessa var: Sahlgrenska universitetssjukhuset, Södersjukhuset, Danderyds sjukhus, Eksjö, Mora, Motala, Trollhättan, Lindesberg, Örebro, Varberg, Väster ås, Falun, Ludvika, Kungälv, Karlskoga samt Avesta.

Metod
De patienter som deltog i studien uppvisade alla EKG-förändringar (s å kallade ST-höjningar) som gav en mycket stark misstanke om aktuell hjärtinfarkt. Det är framför allt bland dessa patienter som trombolys har visat sig gynnsamt p åverka utfallet.
- S å snart som möjligt efter det att ambulanspersonalen anlänt till patienten registrerades ett 12-avdelnings-EKG och detta skickades till sjukhusets hjärtinfarktavdelning för bedömning av ansvarig hjärtläkare. Efter kontakt mellan ambulanspersonal och hjärtläkare beslutades s å om p åbörjande av behandling, skriver Herlitz.

Resultat
Totalt deltog 154 patienter i undersökningen. Av dessa erhöll 17 procent behandlingen inom en timma efter symtomdebut och 53 procent erhöll behandlingen inom tv å timmar efter symtomdebut. Den genomsnittliga tid som det tog fr ån det att ambulanspersonalen anlände till patienten till det att ett EKG sändes iväg till sjukhus var 13 minuter och motsvarande tid fr ån EKG-sändning till start av trombolys var 18 minuter.

Detta innebär att det i snitt tog cirka en halvtimma fr ån det att ambulanspersonalen anlände till att behandlingen kunde p åbörjas. Av samtliga deltagande patienter drabbades sex av ett hjärtstopp före ankomst till sjukhus, varav tv å dog för ankomst till sjukhus. Detta är ett förväntat resultat. Totalt dog 11 patienter (7,1 procent) under de första 30 dagarna efter det att behandlingen p åbörjats.
- Detta är en l åg siffra, skriver Herlitz.

Patientsäkerhet
En av de risker som medföljer denna typ av behandling är att patienten kan utveckla livshotande komplikationer ? i första hand hjärnblödning. I den aktuella studien drabbades tv å patienter av denna typ av komplikation.
- Siffran är förväntad och andelen komplikationer var inte högre än vad vi beräknat. Totalt sett bedöms säkerheten för denna typ av behandling som god, skriver Herlitz.

Uppföljning
Man var intresserad av eventuella symtom 30 dagar efter p åbörjad behandling. Patienterna intervjuades vid denna tidpunkt och majoriteten av dem m ådde bra. Enbart tv å procent angav att de m ådde d åligt.

Konklusion
- Som en summering av den aktuella studien kan sägas att proppupplösande läkemedelsbehandling i dag kan p åbörjas av kompetent ambulanspersonal i samarbete med hjärtläkare p å hjärtinfarktavdelning. Genom detta kan behandlingen p åbörjas tidigare och därigenom kan fler liv räddas. Behandlingen har en accepterad säkerhet och är ett viktigt bidrag till en förbättrad hjärtinfarktv ård, avslutar Herlitz.

Peter Jonasson