Är det verkligen bra med Kvalitetsarbete

Ett tabuord borde Kvalitet vara anser en del (Nordfeldt, P., Läkartidningen 1999, nr 40, ss. 4354-5). Gudbjörg Erlingsdóttir har disputerat vid Företagsekonomiska institutionen i Lund p å en avhandling med titeln "�Förförande idéer "� kvalitetssäkring i hälso- och sjukv ården"� (1999). Hon är mycket kritisk mot hur kvalitetssäkring i sjukv ården bedrivs. Enligt v år uppfattning inneh åller avhandlingen ett antal sakfel och vi är i v år tur kritiska mot hur s åväl författaren som institutionen och opponenten accepterat avhandlingens inneh åll.

Har det blivit misstänkt och ibland nästa fult att diskutera kvalitetsutveckling? Kvalitetsutveckling som lednings- och utvecklingsmetod älskas av m ånga, men en del anser sig tydligen hata samma metoder.

Metoderna att n å ständiga kvalitetsförbättringar är m ånga. Det finns och har funnits m ånga profeter p å omr ådet.

Egentligen är vi säkert överens om m ålen. Att v år verksamhet skall h ålla rätt kvalitet, med ett inneh åll avpassat efter patienternas, beställarnas och övriga intressenters behov och önskem ål, och att v årt m ål ocks å skall vara att ständigt förbättra denna kvalitet. "�Rätt kvalitet"� är den kvalitet kunden behöver och är beredd att betala för. Och som leverantör och kund har kommit överens om och specificerat i sitt kontrakt.

Om alla är överens s å l ångt m åste det vara metoderna att garantera "�rätt kvalitet"� i sjukv ården och att i efterhand kontrollera att det kunden fick levererat verkligen var "�rätt kvalitet"�, som väcker irritation, hat osäkerhet eller rädsla. Eller vad är det egentligen för negativa reaktioner som väcks? Och varför? Och vad är det som gör att det vetenskapliga arbete, som anges ovan, n år s å stor spridning? Kan det vara förh ållandet att Kvalitetssäkring är s å sv år att greppa att m ånga med förtjusning accepterar att företeelsen kritiseras "� eftersom de själva inte satt sig in tillräckligt i ämnet? Och för att de "�förförts"� av de nedanst ående punksatserna?

V år erfarenhet talar för att följande är de viktigaste orsakerna till osaklig kritik och andra negativa reaktioner:

Ø M ånga sporadiska och ofullständiga åtgärder kallas för "�Kvalitetssäkring"�. Och om dessa åtgärder eller "�projekt"� sedan inte följs upp och systematiseras, eller inte "�leder till n ågot"�, uppfattar naturligtvis de berörda att "�Kvalitetssäkring var inget bra"�.

Ø "�Kvalitetssäkring"� har blivit n ågot av ett modeord. M ånga "�slänger sig"� med begreppet utan tillräckliga kunskaper om vad det innebär.

Ø Det har r ått, eller till och med r åder, en utbredd missuppfattning att fastställda standards för Kvalitetssäkring (t ex SS-EN ISO 9000-serien) ej är möjliga att tillämpa inom sjukv ården.

Ø En del upplever, och reagerar som om det finns, en revirkonflikt mellan Kvalitetssäkring och etablerad medicinsk forskningsmetodik.

Ø M ånga sjukv årdshuvudmän har beslutat att "�tillämpa kvalitetssäkring enligt metoden Qualitet-Utveckling-Ledarskap (QUL)"�. V år bestämda uppfattning är att QUL är ett utmärkt utvecklingsverktyg för Lednings- och Kvalitetsfunktioner. Men att det förutsätter ett etablerat kvalitetssystem som grund. Om man sprider ut QUL-systemet i organisationen, och gör detta utan att det grundläggande kvalitetssystemet har etablerats, kan det räta upp en del missförh ållanden. Men det kan skapa ännu mer förvirring. Det är som att försöka bygga andra v åningen p å ett hus innan man bygger bottenv åningen. M ånga sjukv årdsorganisationer har flera av komponenterna, som krävs i ett Kvalitetssystem[1]. Men de har inte samlat ihop dem i ett system. Andra organisationer har inte ens formulerat huvudkomponenterna i ett Kvalitetssystem.

Ø Visst vet vi alla att vi redan har god kvalitet. Men när vi börjar arbeta fram ett Kvalitetssystem kryper det snabbt under skinnet p å oss. Alla dom andra m åste vara beredda att förändra. Och om jag inte vet det fr ån början upptäcker jag snart att jag själv ocks å m åste delta i en förändringsprocess. Vi m åste vara beredda att sluta göra som vi alltid gjort. Hemska tanke"� Det är allts å ingalunda bara att köpa in en konsult, som skriver ihop en vacker plan. Att ha i en fin pärm p å bokhyllan.

Ambulans i Väst AB AIVAB har under det g ångna året tillsammans med Jumbolans AB och ULFAB, som är ett av delägarföretagen, genomg ått certifiering enligt SS-EN ISO 9002. Vi upplever att dessa certifieringar, och arbetet i samband med dem, har haft utomordentligt stor och positiv betydelse för v år verksamhet, v år personal och för v åra företag.

Vi anser tveklöst att motsvarande process skulle vara mycket välgörande för alla andra, offentliga liksom privata, ambulansorganisationer, som inte redan utvecklat ett eget Kvalitetssystem. Vi vill därför gärna översiktligt beskriva v årt Kvalitetssystem enligt ISO 9002 för Ambulansforums läsare.

Vi ber Er noga beakta att detta är en kortfattad beskrivning. V årt kompletta Kvalitetssystem är v år "�affärshemlighet"�. Men vi vill att Ni skall f å en uppfattning om principerna och om vad det inneh åller i stora drag. Om Ni har erfarenhet av Kvalitetssystem kan Ni själva konstruera ett kvalitetssystem som uppfyller kraven i ISO 9002, eller n ågon annan standard som Ni vill tillämpa. Om Ni behöver extern hjälp finns det ett antal konsulter p å omr ådet och vi bedriver själva s ådana konsulttjänster. Och vi avser delta i kurser om detta, som planeras av QMC AB i Jönköping.

Den följande beskrivningen är kortfattad och ansluter direkt till rubrikerna i standarden. Om Du har arbetat tillräckligt mycket med denna typ av system tidigare, först år Du förhoppningsvis vad som avses. Om Din erfarenhet p å detta omr åde är begränsad, kommer Du troligen att uppleva denna kortfattade beskrivning otydlig och oklar. Vi vädjar till Dej att d å inhämta mer detaljerade kunskaper om Kvalitetssystem, innan Du avfärdar detta nödvändiga (enligt gällande författning), stimulerande och utvecklande verktyg!

Ni m åste dessutom noga lägga märke till att den delen av Kvalitetssystemet vi beskriver här räcker för att genomg å certifiering enligt ISO 9002. Men den räcker inte för att uppfylla Socialstyrelsens krav! Beakta även SoS krav redan fr ån arbetets början, s å f år Ni ett bättre och tydligare system och dessutom sparar Ni tid!

Genomg ående för ISO 9000-standarderna är nämligen att de inte omfattar leverantörens professionella kvalitet. Den m åste garanteras och utvecklas med tilläggsmetoder. Socialstyrelsen kräver naturligtvis i sin författning att ambulanssjukv ården även skall ha rätt professionell kvalitet! ISO 9000 omfattar som huvudkomponenter "�bara"� ledning, styrning, analys och kontrollsystem samt sp årbarhet av information och produktion.

De flesta upplever nog att ISO 9000-standarderna är skrivna för varuproducerande verksamhet. Det blir en aning förvirrande när de skall tillämpas p å tjänsteproducerande verksamhet, som ambulanssjukv ård. Men erfarenheterna fr ån m ånga h åll visar, att s ådan tillämpning g år alldeles utmärkt. För standarderna anger nämligen klart, att endast de delar som är tillämpliga p å den aktuella verksamheten behöver tillämpas. Tänk efter vad som är andemeningen med vad som st år i standarden, och var inte alltför bokstavlig! De ackrediterade certifieringsorganens revisorer är utbildade för att ge r åd och tala om vilka modifieringar, som är acceptabla. Och det finns ett antal konsulter, som ocks å arbetar med dessa fr ågor!

Vi har den bestämda uppfattningen att ett Kvalitetssystem enligt ISO 9000 är en mycket bra grund att st å p å. Vi har valt att genomg å certifiering med detta system som grund. Men det finns andra system, som kan leda till likartade resultat!

Varför anser vi d å ett s ådant system är s å viktigt för v år och Er utveckling? En sammanfattning av de viktigaste och mest värdefulla effekterna omfattar:

Ø Viktig del av åtgärderna för att garantera säkerhet för patient, personal, organisation/företag och beställare.

Ø Underlättar ledningens m ålstyrning av verksamheten och gör inriktningen tydligare för personalen när styrningen "�hängs upp p å"� Kvalitetssystemet.

Ø Utvecklar och entusiasmerar personalen och ger grund för utökad delegering av ansvar.

Ø Lätt att definiera för beställaren vilken produkt som kommer att levereras, b åde i löpande verksamhet och vid förhandlingar inför nya avtal.

Ø Skapar bättre utg ångsläge för att reda ut om n ågot änd å "�g år snett"�.

Ø Nära koppling till system med inriktning p å arbetsmiljö och övrig miljö.

Ø Viktig grund för uppföljning kostnader i relation till verksamhet och effektivitet.

Har vi r åd, eller kan vi ens försvara, att avst å fr ån ett s ådant Kvalitetssystem? Vi anser att v år certifiering är en viktig "�fjäder i hatten"�. Men vi är ännu mer stolta över processen, som ledde dit "� som ett omistligt led i personalutvecklingen!

[1] definieras t ex i ISO 8402 som "�Organisatorisk struktur med ansvarsfördelning, rutiner, processer och resurser för att leda och styra med avseende p å kvalitet"�