Utsätt ambulanssjukv ården för en KUPP!

<<<<<<<< Detta är arkivmaterial >>>>>>>>

Bodil Wilde Larsson, leg. sjuksköterska, docent och universitetslektor vid Institutionen för hälsa och v ård, Karlstads universitet
Gerry Larsson, leg. psykolog och professor vid Försvarshögskolan, Karlstad

Intresset för kvalitetsbegreppets innebörd inom hälso- och sjukv ård och dess mätning har varit p åtagligt under senare år. Detsamma gäller intresset för kvalitetsbefrämjande insatser, ett omr åde där även ett antal lagar och förordningar, liksom föreskrifter och allmänna r åd meddelade fr ån statliga myndigheter, tillkommit under 1990-talet.

Under senare år har enkäter och intervjuguider tagits fram för att mäta patienters upplevelser av v årdkvalitet. Kritik har riktats mot m ånga av dessa. Ofta byggs formulär upp utan att vara förankrade i empiriskt grundade teoretiska modeller över vad patienter faktiskt lägger in i begreppet v årdkvalitet. Fr ågeformuläret KUPP utvecklades som ett försök att komma tillrätta med denna kritik.

En teoretisk modell över v årdkvalitet
För att försöka f ånga in vad patienter lägger för innebörd i begreppet v årdkvalitet genomfördes en intervjustudie där patienters uppfattningar om kvalitet i v ården kartlades. Svaren analyserades kvalitativt och studien resulterade i en teoretisk modell. Enligt denna modell formas patienternas uppfattningar om vad som utgör kvalitet i v ården av deras möte med en existerande v årdstruktur och av deras normsystem, förväntningar och erfarenheter. V årdkvalitet best år av fyra inbördes beroende dimensioner, vilka tillsammans bildar en helhet. Inneh ållet i denna helhet redovisas i figur 1.

Patienternas önskem ål beträffande sin v ård har en rationell aspekt och en human aspekt. När det gäller den rationella aspekten s å önskar patienten att v årdorganisationen skall tillhandah ålla medicinsk-tekniskt kompetent personal (s.k. personrelaterade kvaliteter) och de fysisk-tekniska förutsättningar som patienten är i behov av (s.k. fysiskt-administrativt miljömässiga kvaliteter). När det gäller den humana aspekten s å önskar patienten att v årdorganisationen skall tillhandah ålla personal som har ett identitetsorienterat förh ållningssätt (s.k. personrelaterade kvaliteter) och en gynnsam socio-kulturell atmosfär (s.k. fysiskt-administrativt miljömässiga kvaliteter.

Figur 1. Modell av patienters uppfattningar om v årdkvalitet (källa: Wilde et al., 1993).

Utveckling av KUPP-formuläret
Den ovan redovisade modellen över v årdkvalitet ur ett patientperspektiv operationaliserades till ett fr ågeformulär genom ett konventionellt, faktoranalysbaserat förfarande. Efter flera års användning vidareutvecklades formuläret med hjälp av s å kallad strukturell ekvationsmodellering. Resultatet av denna studie blev ett delvis modifierat och förhoppningsvis förbättrat fr ågeformulär. P å senare tid har en kortversion av KUPP-formuläret utvecklats vilken benämns MiniKUPP.

Typ av fr ågor och åtgärdsindex
Varje kvalitetsdimension i den ovan redovisade modellen kartläggs med ett antal fr ågor som ställs p å tv å olika sätt. Dels f år patienten bedöma hur kvaliteten faktiskt är (upplevd realitet) beträffande fr ågans inneh åll (om man t.ex. blev bemött med respekt av ambulanspersonalen). Dels görs en värdering av hur betydelsefullt (subjektiv betydelse) fr ågeinneh ållet är för honom eller henne. Genom att relatera bedömningen av hur det faktiskt är till värderingen av hur betydelsefullt fr ågeinneh ållet är, erh ålls ett underlag för beräkning av åtgärdsindex. Detta index ger en sammanvägd svarsbild p å gruppniv å. Idén bakom åtgärdsindexet är att olika kombinationer av svar p å fr ågorna om upplevd realitet och subjektiv betydelse bör resultera i olika åtgärder fr ån v årdgivarnas sida. Om man t.ex. är missnöjd med n ågot som är betydelsefullt för en s å är detta värre än om man är lika missnöjd med n ågot man bedömer som mindre viktigt.

Antal fr ågor i formulären och olika varianter av KUPP och MiniKUPP
KUPP-formuläret utvecklades inledningsvis för patienter vid v årdavdelning och mottagningsverksamhet. KUPP- och MiniKUPP-formulären har i samarbete med forskare, v årdpersonal och patienter anpassats till ett 40-tal specifika v årdverksamheter, bl.a. ambulanssjukv ård. KUPP- respektive MiniKUPP-formulären för ambulanssjukv ård best år av 54 respektive 38 fr ågor varav tv å är s.k. öppna fr ågor och. Flertalet av dessa fr ågor kan härledas till den ovan redovisade modellen, n ågra belyser emellertid ocks å förh ållanden som visat sig vara betydelsefulla för denna specifika typ av verksamhet. Som exempel kan nämnas fr ågor rörande tillgänglighet (ex. "�Efter att du ringt/larmat ambulansen "� Hur länge fick du vänta innan den kom? "�).

Användning av KUPP och MiniKUPP
KUPP och MiniKUPP har besvarats av minst 100 000 personer. Ett flertal verksamheter inom ambulanssjukv ård har använt formuläret.

Referenser inom ambulanssjukv ården

Ulla Wahlin, Sjuktransportförvaltningen, Ambulanssjukv ården Halland
ulla.wahlin@lthalland.se

Ros-Marie Strömblad, Sjukv årdsförvaltningen, Blekinge sjukhus
ros-marie.stromblad@ltblekinge.se

Jan-Erik Wounsch, Ambulanscentrum, Norra Älvsborgs Länssjukhus
janerik.wounsch@vgregion.se

Dokumentation. Utvecklingen av KUPP och MiniKUPP är vetenskapligt dokumenterad i fem internationellt publicerade artiklar. Utvecklingen och dess användning finns även redovisat i KUPP-boken och ett antal vetenskapliga artiklar, forskningsrapporter och andra typer av rapporter. Det finns ocks å ett dataprogram - KUPPIT - som är framtaget för KUPP och MiniKUPP.

KUPP-metoden har utvecklats i samarbete med V årdförbundet
Utifr ån V årdförbundets perspektiv har det varit naturligt att stödja bra kvalitetsarbete, baserat p å vetenskapliga och tillförlitliga mätningar. För V årdförbundets medlemmar innebär kvalitetsarbete delaktighet i v årdutvecklingen som synliggör yrkesidentiteten och gör den tydlig. Kvalitetsarbete medverkar dessutom till att stärka patientens ställning, vilket ocks å är angeläget för V årdförbundet. KUPP-boken med fr ågeformulär ges ut av V årdförbundet, som ocks å har upphovsrätten till KUPP-metoden.

Tillsammans med ImproveIT har V årdförbundet varit med och utvecklat ett PC-baserat bearbetningsprogram för KUPP. Programvaran heter KUPPIT och lanserades i september 2002. ImproveIT Sweden AB bildades 2000 och har utvecklat pekskärmsmetoden till en kombination av effektiv datainsamlingsmetod och ett vedertaget, validerat enkätinstrument. Pekskärmens styrka är att f ånga spontana reaktioner, ge hög svarsfrekvens och ett säkert resultat "� nyfikenhet, enkelhet och anonymitet i en och samma mätning.

Under det senaste året har intresset för KUPP ökat. För att möta det ökade intresset och samtidigt h ålla en hög serviceniv å valde V årdförbundet att överl åta ansvaret för administration, försäljning och marknadsföring till ImproveIT i början av mars 2003.

(Kontaktperson p å V årdförbundet: Birgitta Halvarsson, marknadsansvarig. Kontaktperson p å ImproveIT: Kalle Svensson, VD)

Referenser

Larsson, G., Wilde Larsson, B. & Munck, I. (1998). Refinement of the questionnaire Quality from the Patients"� Perspective using structural equation modelling. Scandinavian Journal of Caring Sciences 12: 111-118.

Larsson, G. & Wilde Larsson, B. (under tryckning). Quality Improvement Measures based on Patient Data: Some Psychometric Issues, International Journal of Nursing Practice.

Wilde, B., Larsson, G., Larsson, M., & Starrin, B. (2001). KUPP-boken "� Kvalitet ur Patientens Perspektiv. Stockholm: V årdförbundet. (Utskrivbara formulär p å CD/diskett.)

Wilde, B., Starrin, B., Larsson, G., & Larsson, M. (1993). Quality of care from a patient perspective: A grounded theory study. Scandinavian Journal of Caring Sciences 7: 113-120.

Wilde, B., Larsson, G., Larsson, M. & Starrin, B. (1994). Quality of care: Development of a patient-centered questionaire based on a grounded theory model. Scandinavian Journal of Caring Sciences 8: 39-48.

Wilde Larsson, B., & Larsson, G. (2002). Development of a short form of the patient"�s perspective (QPP) questionnaire . Journal of Clinical Nursing 11: 1-7.

Redaktionell kommentar

Ambulanssjukv ården är - liksom övrig hälso- och sjukv ård - enligt föreskriften SOSFS 1996:24 skyldig att kvalitetsutveckla sin verksamhet. KUPP kan vara ett instrument i detta arbete. En del ambulansverksamheter har redan använt sig av denna möjlighet, vilket kan ses i artikelns referensförteckning (förutom dessa känner redaktionen till att AISAB och Södertörns Brandförsvarförbund har använt sig av KUPP), men fler bör kunna använda sig av instrumentet.

M ånga landsting har valt Landstingförbundets QUL (www.lf.se/qul) (Qvalitet-Utveckling-Ledarskap) och m ånga inom ambulanssjukv ården tror därför att man inte kan använda KUPP i sin kvalitetsutveckling. En uppfattning som inte delas av Bodil Wilde Larsson, som istället tycker det g år alldeles utmärkt att kombinera QUL och KUPP.
- När det gäller QUL s å ser jag att det är förenligt med KUPP. Att man har QUL som övergripande instrument för verksamhetsutveckling och att KUPP passar in när det gäller patient-/kundtillfredsställelse, säger Bodil Wilde Larsson.

KUPP är, som nämns i artikeln, ett vetenskapligt instrument. Utöver artikelförfattarnas forskning finns det b åde C- och D-uppsatser som har använt sig av instrumentet i samband med granskning av ambulanssjukv ården. Här nedan är tv å exempel:

Forsberg, Anki. (2001). Patienten värderar ambulanssjukv årdens kvalitet (D-uppsats 10 p., omv årdnad 71-80 p.). Uppsala: Enheten för v årdvetenskap, Institutionen för folkhälso- och v årdvetenskap, Uppsala universitet.

Bugevall Ekdahl, Siv. (2000). Patienten värderar ambulanssjukv ården i Södra Älvsborg (C-uppsats 10 p., pedagogik 41-60 p.). Göteborg: Institutionen för v årdpedagogik, Göteborgs universitet.

B åda uppsatserna kan l ånas via Karolinska Institutets universitetsbibliotek (www.kib.ki.se).

Redaktionen

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Artikeln publicerad 2003/07/31

<<<<<<<< Detta är arkivmaterial >>>>>>>>
[Hem] [Ledare] [Nyheter] [Reportage] [Forskning] [Artiklar] [Insändare] [Notisen] [Redaktion]