<<<<<<<< Detta är arkivmaterial >>>>>>>> | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
En studie inom ramarna för jämtegrering inom ambulanssjukv ård med utg ångspunkt fr ån patienten. Ett projektarbete utfört av Mats Kihlgren och Gunilla Edholm. Bakgrund Organisation M ål/vision M åldokument Fr ågeställning Metod/syfte Resultat Sammanfattning av resultat Diskussion Slutsats Bakgrund Ambulanssjukv ård Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 1999:17, 1§. Med ambulanssjukv ård avses s ådan verksamhet inom hälso- och sjukv ård som omfattar undersökning, v ård och behandling i samband med sjuktransport. Organisation Ambulanssjukv ården i Göteborg bedrivs sedan år 1900 av d åvarande Göteborgs Brandförsvar nuvarande Räddningstjänsten Storgöteborg. Upptagningsomr ådet är Göteborgs kommun med ett inv ånarantal p å ca. 500.000. år 1999 utfördes 46.495 uppdrag av alla kategorier. Av dessa utgjorde 41.201 akuta uppdrag (prio 1: 19.904, prio 2: 11.374 och prio 3: 15.717 uppdrag). De b åda OLA-ambulanserna utförde tillsammans 5.518 uppdrag. Ambulanserna är utplacerade p å sex ambulans/brandstationer, dessa är sedan uppdelade i tv å distrikt. P å varje distrikt finns en distriktschef med budget för ambulanssjukv årdare, drift, lokaler och investeringar. Anställda I dag finns flera olika personalkategorier som tjänstgör inom ambulanssjukv ården. Kompetensen variera mellan 7 veckors ambulanssjukv årdarutbildning till sjuksköterskor med olika specialistutbildningar inom akutsjukv ård. Antalet ambulanssjukv årdare uppg år till ca. 300. Ambulansenheten Enheten best år av följande heltidstjänster, enhetschef, samordningsansvarig sjuksköterska, v årdutvecklare, tv å kanslister samt en medicinskt ansvarig läkare med en 50% tjänst. De tv å distrikten och ambulansenheten arbetar inom Räddningsavdelningen vars chef har till ansvar att samordna och utveckla den totala operativa verksamheten när det gäller ambulanssjukv ård och räddningstjänst. Räddningstjänsten best år av fyra avdelningar, Räddnings-, Personal-, Tekniska och Förebyggande avdelningen. Totalansvarig för räddningstjänsten är direktören som arbetar p å uppdrag av utvalda politiker, förbundsdirektionen. Organisationsskiss se bilaga Räddningstjänstförbundets organisation  Ambulansenheten inom Räddningsavdelningen  Verksamhetsomr åde Ambulanssjukv ården inom Räddningstjänsten Storgöteborg skall som leverantör av ambulanssjukv ård: Bedriva ambulanssjukv ård inom Göteborgs kommun. Detta sker enligt avtal p å uppdrag av Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Medverkar i och initierar forskning och utveckling med inriktning mot den prehospitala sjukv ården. Aktivt medverka och stödja kompetensutvecklingen inom den prehospitala sjukv ården, främst med inriktning mot gymnasie- och högskolor. M ål/Vision Ambulanssjukv ården skall som en naturlig länk i akutsjukv årdskedjan kunna ge en v ård som bedöms vara optimal utifr ån patientens behov.: Under alla tider p å dygnet Till samtliga patientkategorier Utvecklingen av organisationen skall ske i samverkan mellan olika kategorier av patienter/kunder, personal samt genom att ta vara p å resultaten av forskning med inriktning mot den prehospitala sjukv ården. V år vision är att vi med en helhetssyn p å v årdkedjan skall vara en av de ledande när det gäller prehospital sjukv ård. Ambulansbeställning Patient som önskar ambulans akut ringer till SOS-alarm AB tel. 112. Detta samtal kopplas sedan till en prioriterings- och dirigeringscentral. Patienten prioriteras utifr ån en gradering 1-3. Därefter larmas och dirigeras närmsta i tid och kompetensmässigt rätt sammansatta ambulansbesättning till patienten.
M åldokument - Hälso- och sjukv årdslagen 1982:763 2§ M ålet för hälso- och sjukv ården är en god hälsa och en v ård p å lika villkor för hela befolkningen. - Ambulanssjukv årdens m ål: Till samtliga patientkategorier, ge en v ård som bedöms vara optimal utifr ån patientens behov. - Räddningstjänstförbundets jämnställdhetsplan 1999-2000 Räddningstjänsten gör som servicelämnare för ambulanssjukv ård ingen skillnad p å kön i fr åga om service. Fr ågeställning Med hälso- och sjukv årdslagen, ambulanssjukv årdens m ålbeskrivning och Räddningstjänstförbundets jämnställdhetsplan som utg ångspunkt initierades ett arbete inom ambulansenheten p å Räddningstjänsten där fr ågeställningen var: Finns det inom ambulanssjukv ården könsrelaterade skillnader när det gäller bemötande av olika patientgrupper. De omr åden som vi önskar f å belysta är - Patientunderlaget. Finns det skillnader i utnyttjandet när det gäller att åka ambulans, bedömning och bemötande av patienter inom olika organisationer som kan härledas till manligt/kvinnligt? Är dessa resultat representativa för övrig sjukv ård? - Ledning: Hur är sammansättningen kvinnor/män. inom de olika beslutsfattande organen? - Resurser: Finns det olikheter i resursfördelningen när det gäller sjukdomstillst ånd som kan härledas till manligt/kvinnligt? Metod/Syfte Arbetet utg år fr ån patientunderlaget inom ambulanssjukv ården samt 3-R-verktygen, representation, resurser och realia. Dessa finns definierade i jämtegreringsmodellen och används som underlag i arbetet, Arbetet avgränsas till att inventera och belysa skillnader som kan härledas till manligt och kvinnligt inom respektive fr ågeställning. Vi vill med detta arbete initiera en diskussion ang ående ambulanssjukv ård ur ett jämtegreringsperspektiv. Organisation och ansvarsfördelning Uppdragsgivare Ledningsgruppen inom Räddningstjänsten Storgöteborg Projektgrupp: Mats Kihlgren, Enhetschef ambulanssjukv ård, projektledare Gunilla Edholm, Samordningsansvarig sjuksköterska återkoppling/Utvärdering De olika resultaten kommer att redovisas för - Styrgruppen. - Beställaren av ambulanssjukv ård, Sahlgrenska Universitetssjukhuset - Regionala ambulansgruppen: Ansvariga för ambulanssjukv ård inom regionen. - SOS-alarm AB, ansvarig för prioritering och dirigering av ambulanssjukv ård. Ansvariga för dessa grupper kommer att f å möjlighet att ge synpunkter och vara delaktiga i det fortsatta arbetet. Gemensamt kan sedan en plan för uppföljning av ambulanssjukv ården när det gäller olika fr ågeställningar med inriktning mot manligt/kvinnligt utarbetas. Olika former av system för uppföljning är under utarbetande med inriktning mot dessa fr ågor. Fr ågan finns d å som en naturlig del inom verksamheten och kan belysas p å ett enkelt sätt Resultat Fördelning kvinnor män inom i beslutsfattande grupper. Räddningstjänstförbundet
Ambulansutnyttjande En sammanställning av det totala antalet uppdrag gjordes inom ambulanssjukv ården i Göteborg, Mölndal och Skaraborg. Dessa organisationer representerar tre olika former av geografisk sammansättning. Göteborg, en storstad med en liten del av patienterna utanför tätortsbebyggelse. Mölndal, en mindre stad i övrigt jämförbar med Göteborg och präglad av närheten till en storstad. Skaraborg flera mindre och medelstora samhällen och större del landsort. Göteborg och Mölndal har en gemensam prioriterings- och dirigeringscentral belägen p å G årda brandstation. Skaraborg anlitar SOS-centralen i Falköping. Ambulanstransporter Fördelning i % fördelat p å män/kvinnor som åker ambulans Göteborg: Män 45% Kvinnor 55%  Mölndal: Män 47% Kvinnor 53%  Skaraborg: Män 51% Kvinnor 49%  Fördelning utifr ån ambulanstransport prioritet och kön Göteborg: Män. Prio 1 livshotande 38% Prio 2 br ådskande 32% Prio 3 transport 30% Prio 1 och 2 som bedöms som br ådskande eller livshotande utgör tillsammans 70% uppdragen Kvinnor Prio 1 livshotande 28% Prio 2 br ådskande 36% Prio 3 transport 36% Prio 1 och 2 som bedöms som br ådskande eller livshotande utgör tillsammans 64% av uppdragen.  Mölndal Män. Prio 1 livshotande 28% Prio 2 br ådskande 20% Prio 3 transport 52% Prio 1 och 2 som bedöms som br ådskande eller livshotande utgör tillsammans 48% av uppdragen Kvinnor Prio 1 livshotande 19% Prio 2 br ådskande 24% Prio 3 transport 57% Prio 1 och 2 som bedöms som br ådskande eller livshotande utgör tillsammans 43% av uppdragen  Skaraborg Män. Prio 1 livshotande 32% Prio 2 br ådskande 34% Prio 3 transport 26% Prio 1 och 2 som bedöms som br ådskande eller livshotande utgör tillsammans 66% uppdragen Kvinnor Prio 1 livshotande 26% Prio 2 br ådskande 44% Prio 3 transport 30% Prio 1 och 2 som bedöms som br ådskande eller livshotande utgör tillsammans 70 % uppdragen  Hur upplever patienterna ambulanssjukv ården i Göteborg? För att f å möjlighet att ta vara p å patienternas uppfattning gällande det allmänna bemötandet genomfördes under år 2000 en patientenkätundersökning grundat p å KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv). Fr ågeformuläret KUPP är, till skillnad fr ån flertalet andra fr ågeformulär, vetenskapligt förankrat och har anpassats till ett stort antal olika v årdmiljöer.) När det gäller ambulanssjukv årdens största grupp patienterna, genomförs regelbundet riktade medicinska studier mot utvalda patientgrupper. Med detta arbete kartlades, enligt KUPP-metoden, för första g ången patienters upplevelser av given ambulanssjukv ård i Göteborg. I undersökningsgruppen ing år patienter som utalarmerats som Prio 1, 2 och 3. Patientens bedömning av kvaliteten enligt index i KUPP
Akutintagen inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset För att f å en totalbild av patienternas utnyttjande av akutsjukv ården genomfördes motsvarande uppföljning under 1 kvartalet när det gäller besökande p å akutintagen, Sahlgrenska/Östra/Mölndalssjukhus, fördelat ur ett könsperspektiv Sahlgrenska sjukhuset Män 7305 Kvinnor 6691 Östra Sjukhuset Män 5492 Kvinnor 5670 Mölndals sjukhus Män 3964 Kvinnor 4463 Total % fördelning Män 48 Kvinnor 52  Sammanfattning av resultat Ledning Ambulanssjukv ården i Regionen leds generellt av män. P å Räddningstjänstens ambulansenhet r åder ett omvänt förh ållande. Akutintag och utnyttjande av ambulanssjukv ård När det gäller behovet av att söka hjälp akut kan man se skillnader mellan kvinnor och män inom vissa omr åden. P å akutintagen inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset p åvisas inte n ågra större skillnader mellan kvinnor och män när det gäller antalet akutbesök. Kvinnor i storstadsregionen Göteborg/Mölndal åker ambulans i större utsträckning än kvinnor i Skaraborg. Bedömning/bemötande Vid kontakt med SOS-alarm bedöms kvinnor generellt med lägre prioritet oavsett om det är inom storstadsregionen Göteborg/Mölndal eller i Skaraborg. Den enskilt största skillnaden är i storstadsregionen där skillnaden mellan prio 1 män/kvinnor, där bedöms kvinnor i 10 % mindre omfattning som prio 1. Kvinnor anser sig generellt sett f å en bedömning och behandling av ambulanspersonalen jämfört med män, detta enligt patientenkäten i Göteborg. Enligt samma enkät är kvinnor mera missnöjda än män med den smärtlindring som utfördes i ambulansen. Diskussion I denna uppföljning av ambulanssjukv ård kan man se skillnader manligt/kvinnligt inom i stort sett samtliga omr åden som undersökts. M åldokument I de m åldokument som refererats till tidigare i arbetet utg år samtliga fr ån att det inte skall finnas n ågra skillnader mellan könen när det gäller bedömning, v ård och behandling. Resultaten i denna studie visar att s å inte är fallet. Det visar att samtliga organisationer har anledning att se över det sätt som de hanterar jämtegreringsfr ågor. Personalsammansättning Ambulanssjukv ården är historiskt sett ett manligt yrke. En förklaring till detta kan vara den historiska kopplingen till räddningstjänst samtidigt som yrket är fysiskt krävande. Under senare år har antalet kvinnor i yrket ökat. Tänkbara skäl till detta kan vara ett närmare samarbete med övrig sjukv ård, krav p å leg. personal, sjuksköterska för att administrera läkemedel samt att det skett en utveckling av förflyttningsutrustning som till viss del underlättar för personalen. Trots detta är det fortfarande en överrepresentation av män som söker sig till ambulanssjukv ården. Detta är en trolig förklaring till den manliga dominans som finns inom olika ledningsniv åer. Inom ambulansenheten p å räddningstjänsten r åder ett motsatt förh ållande. Där är det en överrepresentation av kvinnor. Detta har en förklaring i att den efterfr ågade kompetensen inte kommer fr ån egna led utan har rekryterats fr ån sjukv ården. För att ytterligare öka den kvinnliga representationen bland personalen inom ambulanssjukv ård finns det förslag p å flera konkreta åtgärder: Se över testförfarandet. Är dagens bär- och lyfttest relevanta för arbetets utförande? Olika former av kvotering: 1. Vid likvärdiga meriter kan kvinnor ges förtur vid anställning. 2. Ambulanssjukv årdare/sjuksköterskor kan ha en grundanställning inom landstinget. För att dessa förslag skall f å genomslagskraft är det viktigt att beställaren, landstinget ställer upp l ångsiktiga m ål när det gäller kvinnlig representation. En konsekvensanalys m åste arbetas fram av beställare och utförare gemensamt. Kan man göra avkall p å vissa krav till förm ån för kvinnlig rekrytering? Kan entreprenören ta ansvar för kvinnor som eventuellt behöver omplaceras beroende p å belastningsskador, yrket är trots allt fysiskt krävande. Det är viktigt att landstinget ger personalen en trygghet och möjlighet till alternativa arbetsuppgifter i dessa fall. Vet personal och entreprenörer detta är v år uppfattning att en betydligt större andel kvinnor skulle kunna beredas plats inom ambulanssjukv ården. Ambulansutnyttjande Antalet besök p å akutmottagningarna är ungefär lika fördelat mellan kvinnor och män i storstadsregionen. Trots detta finns det en överrepresentation av kvinnor som använder sig av ambulans för att komma till sjukhus. Det kan vara sv årt att hitta en förklaring till. Förklaringar kan sökas i att: - Det finns en större del ensamma kvinnor i denna region. Detta kan innebära att ambulans är det enda alternativ som återst år om de ej kan köra själva till sjukhus. - Kvinnor i storstaden är medvetna om samhällets skyldigheter och ställer större krav. Varför gäller i s å fall inte detta för motsvarande grupp män? - Det finns en rädsla bland kvinnor i storstadsregionen som innebär att de ej litar p å andra färdsätt än ambulans. - Kvinnorna är generellt sett äldre och har därmed sämre allmäntillst ånd. För att f å svar p å dessa fr ågor kan det vara lämpligt att genomföra en förnyad patientenkät samtidigt som man ytterligare analyserar kvinnors allmäna hälsotillst ånd. Prioritering SOS-alarm AB prioriterar och bedömer den v årdsökande genom en telefonintervju. Vid bedömning av inkommande samtal arbetar larmoperatören i intervju enligt ett nationellt index. Detta är framtagit av medicinsk expertis tillsammans med SOS-alarm AB. Resultatet i undersökningen är en sammanställning fr ån tv å olika larmcentraler, Göteborg och Falköping Undersökningen visar att kvinnor prioriteras generellt lägre än män. Detta gäller b åde storstad och landsort. Orsakerna till detta kan sökas i flera led: - Indexet som ligger till grund för intervju och prioritering är framtagit av medicinsk expertis. Sammansättningen i denna grupp var övervägande manlig och utg år d å med största sannolikhet utifr ån manliga värderingar. - Ytterligare ett känt faktum är att de flesta studier och referensvärden utg år fr ån manliga värden och värderingar. Har detta p åverkat mallen och bedömningskriterierna i index som ligger till grund för vilken prioritering patienten skall f å i den fortsatta handläggningen? - Kan männen tydligare beskriva sina symptom? - Förringar kvinnor sina symptom? - Tas kvinnornas symptom p å mindre allvar? - Ringer män ambulans först när de är allvarligt sjuka? Detta skulle i s å fall bekräftas genom att andelen kvinnor som begär ambulans är högre än män. För att klargöra ovanst ående kan motsvarande undersökning p å akutintaget genomföras. Vad händer med kvinnor/män som besöker akutintaget. Har män allvarligare symptom än kvinnor? Är kvinnorna äldre och har sämre allmäntillst ånd? Hur transporterar sig männen till sjukhus? I avgränsningshänseende har vi i detta arbete inte forskat vidare i dessa fr ågor utan konstaterar endast att, kvinnor av n ågon anledning prioriteras lägre efter intervju av SOS-alarm AB. Kvalitet ur patientens perspektiv, KUPP I den patientenkät som skickats ut till patienter som åkt ambulans visar resultatet p å en hög v årdkvalitet. Generellt kan dock ses en n ågot lägre andel nöjda bland kvinnorna. Det är d å intressant att speciellt se p å följande kriterier Undersökning/behandling. Grunden för hur patienten skall undersökas och behandlas utg år fr ån likartade grunder som det index som används vid intervju av SOS-alarm. Samma felkällor som kan ligga till grund för eventuella felbedömningar när det gäller i prioriteringen kan troligen även tillskrivas undersökning och behandling av ambulanspersonal. Ytterligare en faktor kan vara att flertalet kvinnliga patienter ej ges möjlighet att träffa kvinnliga ambulanssjukv årdare. Skulle dessa ha större först åelse för de kvinnliga patienternas sätt att beskriva sina symptom. Smärtlindring Detta är ett känt faktum även inom den slutna v ården och kan bara bekräftas inom ambulanssjukv ården. Det finns stora brister inom dagens sjukv ård när det gäller att tillgodose kvinnliga patienters självskrivna rätt till smärtlindring. I övrigt kan detta kopplas till tidigare reflektioner. I väntan p å ambulans. En naturlig följd av den lägre prioriteringen som SOS-alarm ger kvinnor generellt blir. Uppdrag till kvinnliga patienter högprioriteras inte. Detta innebär att andra uppdrag som av SOS-alarm bedömts som mer "akuta" för förtur till ambulans. Detta återspeglas i enkäten där kvinnor upplever sig f å vänta längre än män p å ambulans. Bemötande Kvinnor upplever sig mera nöjda än män med bemötandet av ambulanspersonal. Orsakerna kan vara fler. De har ej s å höga krav utan är nöjda med att hjälp kommer. Den manliga dominansen inom ambulanssjukv ården innebär kanske ett mera prestigelöst möte mellan man och kvinna. Detta kan till viss del bekräftas av motsvarande studie som gjorts i Stockholm. Där var en manlig grupp som var mest missnöjd med bemötandet. Slutsats De organisationers m åldokument som refereras till tidigare i arbetet utg år samtliga fr ån att det inte skall finnas n ågra skillnader mellan könen när det gäller bedömning, v ård och behandling.. Vi ser med spänning fram att diskutera resultatet av v årt arbete med de organisationer som vi belyst utifr ån ett jämtegreringsperspektiv. Detta arbete skall ses som en början p å att belysa ambulanssjukv årdsfr ågor ur ett genusperspektiv. V år förhoppning och tro är att det kommer att tillföra verksamheten och ytterst patienterna mycket. Vi har genom att arbeta enligt 3R metoden kunnat belysa, Resursfördelning, Representation och Realia inom ambulanssjukv ård ur ett patient och genusperspektiv. V år förhoppning är att det sker fördjupade studier inom ett flertal av de omr åden som vi berört och att man p å s å sätt skall ge möjlighet till ett medvetet och strukturerat arbetssätt när det gäller ett fortsatt arbete med jämtegrering inom ambulanssjukv ården. Gunilla Edholm Mats Kihlgren ~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~ |
<<<<<<<< Detta är arkivmaterial >>>>>>>> |