<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>

Kvalitetssäkring av ambulanssjukv ård inom Räddningstjänsten Storgöteborg

Räddningstjänsten Storgöteborg är en av Sveriges största ambulans-
entreprenörer. Vi bedriver sedan år 1900 ambulanssjukv ård inom Göteborg. Organisationen kännetecknas av satsningen p å korta insatstider, tv åbilsorganisationen med de b åda OLA-ambulanserna, en nära koppling till räddningstjänsten samt ett nära samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset vad det gäller medicinsk forskning och utveckling.


Totalt utfördes 46.495 uppdrag av alla kategorier 1999. Av dessa utgjorde 41.201 akuta uppdrag (prio 1: 19.904, prio 2: 11.374 och prio 3: 15.717 uppdrag). De b åda OLA-ambulanserna utförde 5.518 uppdrag.

Ambulanssjukv ården är organisatoriskt placerad p å räddningsavdelningen där det operativa arbetet p å räddningstjänsten samordnas. Beställare är Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) i Västra Götalandsregionen. Utvecklingsfr ågor och uppföljning av verksamheten bedrivs i en gemensam kontaktgrupp mellan SU och ambulansansvariga inom räddningstjänsten. För övrig information om v år organisation se v år hemsida "¯raddningstjansten.goteborg.se"¯.

Kvalitetssäkring inom ambulanssjukv ården

Arbetet med att förändra och utveckla ambulanssjukv ården i Göteborg har sedan ett par år tillbaka drivits med inriktning mot att p å ett systematiskt sätt beskriva vad vi menar med god v ård och god kvalitet. Inför uppstarten av v årt kvalitetssäkringsarbete för att systematiskt mäta, värdera, och kontrollera kvalitetsniv ån kontaktades SU. Vi blev d å rekommenderade att utveckla kvalitetsarbete enligt QUL - Qualitet, Utveckling, Ledarskap. Ett system som används för att "¯stödja och stimulera kvalitetsarbete inom Svensk Hälso- och Sjukv ård"¯.

Detta innebär att vi inom ambulansledningen utbildade examinatorer i QUL, verksamhetsöversikt enligt QUL sammanställdes och arbetet fortsätter nu med beskrivning av verksamheten utifr ån de sju kriterierna som ing år i QUL: ledarskap, information och analys, strategisk planering, medarbetarnas kompetensutveckling, verksamhetsprocesser, resultat samt kundtillfredsställelse.

Utbildning av ledningspersonal

V år uppfattning är att det är viktigt att kunskapen när det gäller kvalitetssäkring finns inom och är väl förankrad i den egna organisationen. Erfarenheten visat p å risker med att skapa tjänster som enbart vänder sig mot kvalitetssäkring i allmänhet. Dessa personer hamnar lätt utanför verksamheten och lever ett eget liv inom organisationen. Vi har därför valt att utbilda enhetschefen och samordningsansvarig sjuksköterska som eximinatorer i QUL.

Under hösten 00 och inför utbildning av samtlig ambulanspersonal kommer ett seminarier i temat kvalitetssäkring att anordnas för personer i ledningsniv å.

Organisationsöversikt

En verksamhetsöversikt enligt QUL sammanställdes.

Syftet med denna var till viss del att:

- fastställa viktiga grundläggande begrepp när det gäller den egna organisationen.
- klargöra organisations och ansvarsförh ållande

Redan i tidigt skede av arbetet skapades nu en givande diskussion. Fr ågorna kunde kretsa kring s ådana saker som, vem eller vilka är det t.ex. som är v åra viktigaste kunder utöver patienterna? Vilken eller vilka är v åra framg ångsfaktorer när vi bedriver ambulanssjukv ård inom en verksamhet som är integrerad med räddningstjänst?

Verksamhetsbeskrivning

Arbetet fortsätter nu med en beskrivning av verksamheten utifr ån de sju kriterierna som ing år i QUL. I detta arbetet har vi gjort erfarenheten att QUL är ett utmärkt verktyg för ledningen att identifiera brister och framg ångsfaktorer inom verksamheten.

  • Ledarskap. Inom ledningen förs sedan flera år tillbaka en diskussion när det gäller förändringar mot en mera kundorienterad organisation med ett stort samhällsengagemang.

  • Information och analys. När det gäller insamling av fakta och data inom olika omr åden som berör v år verksamhet har vi under de senaste åren lagt ner stor energi p å detta.
    - Patienternas v årdbehov utreds genom kontinuerliga uppföljning och forskningsprojekt. För att möjliggöra detta avsätts under stora delar av året en 50% forskningstjänst. Utöver detta har vi precis slutfört ett arbete med en patientenkät KUPP. Denna kommer att regelbundet följas upp i olika omfattningar.
    - En enkät bland medarbetarna är genomförd och denna kommer att följas upp av enkäter i samband med de årliga utbildningarna.
    Vad som behöver utvecklas är system för att sammanställa materialet och göra resultaten lättillgängliga för medarbetarna. 
  •  Strategisk planering: Inom ledningen och i samverkansgrupper med fackliga representanter arbetas regelbundet med dessa fr ågor. Fr ågor som är av högsta prioritet är kompetensutvecklingen inom ambulanssjukv ården och räddningstjänsten framtida roll som enteprenör av ambulanssjukv ård.
  • Medarbetarnas kompetensutveckling: Ett av de omr åden vi kommit längst inom. Till stora delar kan förtjänsten tillskrivas att en v årdutvecklartjänst tillsatts. Ett utbildningsprogram för att fastställa och utveckla kvaliteten inom verksamheten startar tillsammans med all ambulanspersonal inom Räddningstjänsten Storgöteborg hösten -00. Detta är möjligt att genomföra under de obligatoriska årligen återkommande interna ambulansutbildningarna.
  • Verksamhetens processer: Flödesschema för olika processer har identifierats. Där vi kommit längst gäller v ård och behandling av patient, denna process bedöms vara en huvudprocess inom organisationen.
  • Resultat. Beroende p å vad det innefattar genomförs regelbundna uppföljningar. Ytterligare utveckling av ett datoriserad uppföljningssystem när det gäller v ård och behandling av samtliga patientkategorier m åste prioriteras i det fortsatta arbetet. Ć–nskvärt att detta kan se i samarbete med övriga organisationer i regionen.
    Uppföljning av verksamheten kopplat till gällande avtal med beställaren genomförs regelbundet.
  • Kundtillfredsställelse. Patienternas v årdbehov utreds genom kontinuerliga uppföljning och forskningsprojekt. För att möjliggöra detta avsätts under stora delar av året en 50% forskningstjänst. Utöver detta har vi precis slutfört ett arbete med en patientenkät KUPP, patienters upplevelser av given ambulanssjukv ård. Denna kommer att regelbundet följas upp i olika omfattningar.
    Rutin för incidentrapport finns och utöver KUPP bedrivs regelbundna riktade studier mot utvalda patientgrupper. Detta innebär att gällande behandlingsrutiner är under ständig utveckling. 
    Ć–vriga kundkontakter följs för närvarande inte upp p å motsvarande sätt och därmed prioriteras dessa inte lika högt som v åra patientkontakter.

P åg ående arbete

Vi är ännu inte helt färdiga med verksamhetsbeskrivningen. Under arbetets g ång upptäckter vi att det till stora delar i organisationen finns ett system där man omedvetet följt de fyra fr ågeställningar som ing år i QUL:

- Hur gör vi för att
- I vilken omfattning
- Vilka resultat
- Utvärderingssystem

Detta arbete fortg år och det är ett omfattande arbete att identifiera de olika processerna som p åg år inom verksamheten.

Erfarenheter

Ledning
Kvalitetssäkring har f ått en positiv inverkan p å v år organisation. Den har tillfört oss ett strukturerat tankesätt att angripa problem. Vi inom ledningen p å ambulansenheten har nu genom QUL f ått ett instrument som vi tidigare saknat. Vi kan även genom QUL f å hjälp med att identifiera och prioritera vilka processer som anses vara mer eller mindre viktiga.

Personal
Jag betonade i inledningen vikten av att skapa en delaktighet inom organisationen när det gäller kvalitetssäkring. Vi ser nu bristen i att personalen ej är utbildad. Det innebär att vi ej helt kan utnyttja deras kunskap i de olika processerna. Det är viktigt att f å med hela organisationen i arbete och att samtlig personal utbildas inom kvalitetssäkring. Risken är annars att arbetet avstannar och enbart blir en pappersprodukt. Vi kommer därför att prioritera utbildning av samtlig ambulanspersonal inom kvalitetssäkring., se under rubriken "¯medarbetarnas kompetensutveckling"¯

Diskussion

Beställare/utförare
Inför uppstarten av arbetet kontaktades beställaren. Fr ågeställningen var vilket verktyg var bäst anpassat till deras verksamhet och är bäst för dem i ett beställarperspektiv. Vi har i det fortsatta arbetet genomg ått utbildning tillsammans med personal fr ån SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Efter utbildningen har arbetet fortsatt inom den egna organisationen och återkopplingen till beställaren har tyvärr varit mycket bristfällig. Det skulle varit mycket stimulerande för oss som entreprenörer att driva dessa fr ågor i ett mycket närmre samarbete med beställaren än vad som varit fallet. Min uppfattning är ocks å att det av flera orsaker är viktigt för beställaren att mera aktivt delta i processen.

Erfarenheterna fr ån detta gör att jag ser vikten av ett annat angreppssätt redan i det inledande arbetet. Det är beställaren som skall p å ett klarare sätt skall ange inriktningen i arbetet.

Detta för att:
- de skall inneha mer detaljkunskap än enteprenörerna i ämnet kvalitetssäkring
- de skall se ambulanssjukv ården i ett helhetsperspektiv integrerad med övrig sjukv ård.

Regionalt samarbete

Inom Västra Götalands regionen finns fem sjukhusgrupper som bedriver ambulanssjukv ård utifr ån olika lokala förutsättningar. Det skulle varit mycket positivt att samordna hela processen kvalitetssäkring inom regionens ambulanssjukv ård. Det skulle innebära att vi samordnade arbetet och även enades om ett gemensamt instrument. De finns nu system där man kan jämföra olika organisationer med varandra. Finns det framg ångsfaktorer inom de övriga organisationerna som jag kan överföra till min organisation. Det skulle d å förhoppningsvis skapas ett givande och tagande som totalt utvecklade ambulanssjukv ården inom regionen och kom patienten och skattebetalaren till nytta.

Det känns därför mycket glädjande att konstatera att under hösten kommer vi att i regionens ambulanssjukv ård gemensamt se över möjligheterna till arbeta med "¯Balanserade styrkort"¯

Sammanfattning

Ć„ven om vi inte är färdiga med v årt arbete, om man nu kan bli det, har kvalitetssäkringsarbetet inom v år organisation tillfört oss mycket positivt.

Det är en ständig process där man hittar nya angreppsvägar, infallsvinklar och utvecklingsmöjligheter. Verksamheten växer i takt med det fortsatta arbetet och jag har stora förhoppningar p å vad ett fördjupat samarbete med beställaren och de övriga ambulansorganisationerna i Regionen kan tillföra

Mats Kihlgren

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Artikeln publicerad 2000/05/20

<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>
[Hem]  [Ledare]  [Nyheter]  [Reportage]  [Forskning]  [Artiklar]  [Insändare]  [Notisen]  [Redaktion]