<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>

P å äventyr i storstaden eller FLISA-konferens i ett annorlunda perspektiv.

Ett gäng sk åningar i storstaden, kan det g å mer än åt skogen? Efter en l ång dag i bil p å väg till FLISA-mässan var vi vid 18-tiden äntligen framme. Väl inne i lokalen s å konstaterar vi att montern är alldeles för liten för att vi skall f å plats med allt vad vi tänkt oss. Vi har lite huvudbry men bestämmer oss till sist för att slänga ut ett bord s å f år vi n ågorlunda bra plats.

N åväl, trötta och griniga vill vi bara komma till hotellet för att inta ryggläge. Det visar sig att det inte är helt lätt. Rolf ringer fr ån mässan och pratar med en dam som hälsar oss välkomna. När vi anländer ca 10 minuter senare finns det ingen där. Dörren är l åst och nu svarar ingen p å telefon. Panik"¦.. vad gör vi nu ? Somliga g år iväg och sätter sig p å en pizzeria för de är hungriga, medan resten förtvivlat st år kvar och bankar p å hotelldörren. När vi nästan gett upp och packat in all packning i bilen igen s å kommer det en dam och fr ågar om vi skall in p å hotellet. Javisst, hoppet stiger igen - vi slipper sova i tunnelbanan inatt. Samtidigt kommer Kalle med en tjej han träffat p å pizzerian. Det visar sig vara den tjej som skulle släppt in oss. Hon hade glömt koppla om telefonen!!! Tro nu inte att allt är löst för det. När Kalle kliver in p å "sitt" rum s å . . . . . finns det en massa tillhörigheter där. Mannen som skulle checkat ut har inte checkat ut. . . . . . . .undrar om han dykt upp ännu? En god natts sömn, trots allt och nästa morgon är vi pigga och fräscha p å mässan igen.

P å kvällen är det mingelparty p å Heaven. Innan vi hittar dit har vi promenerat säkert flera kilometer i onödan (i alla fall minst tv å kvarter, inte s å lätt i högklackat). Vi bjuds p å champagne, eller var det vitt vin?, och försöker ta oss upp p å andra v åningen, inte s å lätt bland alla människor. Uppe ser vi bara sm å bord i st åhöjd, skall vi inte f å n ågon mat ? Paniken börjar smyga sig p å igen, vi har inte ätit sen lunch. Mc Donalds kommer p å tal ett par g ånger. Lite mingel i lokalen och vi hittar ett buffébord som de h åller p å att duka. Vi hittar ocks å ett bord att sitta vid. Där sitter vi och undrar när vi egentligen skall f å n ågon mat. Kan du tänka dig ca 600 vr ålhungriga personer som st år eller sitter och tittar p å ett fullmatat buffébord, kan du känna frustrationen, kan du tänka dig n ågot annat land där människorna skulle sitta/st å kvar och vänta p å "vars ågod" ?????

När det äntligen bjuds s å kan du väl tänka dig hur det blir, huggsexa fr ån alla h åll och kanter s å klart. Tur att det var god mat när vi nu fick vänta s å länge! Efter åt blev det underh ållning med Micke Sprängsten och hans band. Klart fett ös!

Mässan började ge sig tillkänna i ben och huvud s å vi konstaterade att det var dags att åka hem. Hittade s å sm åningom till centralen och taxikön. Hittade en supertrevlig taxichaufför som hela vägen till Älvsjö berättade var vi var och vad det var de höll p å att bygga. Helt otrooligt. Ikväll kom vi in p å hotellet som vi skulle och somnade trötta och glada.

Vaknar p å morgonen och sätter ner fötterna p å golvet, PLASK, hela golvet flyter, översvämning, vatten överallt, i v årt rum, i korridoren och i rummet bredvid. Rolf gör en akututryckning till v åningen ovanför. Det visar sig vara en toalett som läcker. Han stänger av vattnet och hjälper receptionisten att ringa efter brandk åren. Vad kan man vänta sig när en f d brandman och en f d larmoperatör är p å äventyr i storstaden. . . .

Susanne Hellfalk, Forumbutiken

PS - vi fick ett nytt rum"¦