Samtliga texter publiceras med tillst ånd fr ån AnbudsJournalen.

Mats Siljehult har flera allvarliga invändningar mot landstingens sätt att upphandla ambulanssjukv ård. Genom att se enbart till lägsta pris sl ås alla utom de allra största företagen ut. Att de kan lägga sig prismässigt lägst beror p å en underprissättning som kan ske genom att ett större bolags resurser till åter minus i resultaträkningen med m ånga miljoner under en utslagningsperiod.
- Det är ett sjukt affärssystem, och det borde vara förbjudet för inköparna att godta leverantörer som inte kan uppvisa ett plus i räkenskaperna, tycker Mats Siljehult.

Vad han dessutom tycker sig se, är att när ett företag som hans börjar höja kvaliteten s å dumpas den i motsvarande grad av den stora konkurrenten, som därmed vinner konkurrensfördelar.
- Se hur det har blivit sedan vi förlorade den senaste upphandlingen. Alla mina 60 anställda tvingas söka om sina egna jobb med bland annat kraftiga försämringar som följd. Dessutom kommer inte alla att f å arbete hos den nya entreprenören.

Mats Siljehult startade sitt företag tillsammans med en arbetskamrat i 1992, d å den borgerliga majoriteten satsade p å att hjälpa landstingsanställda att knoppa av verksamheter och sedan l åta dem konkurrera om uppdragen. Den första upphandlingen av ambulanssjukv ård vanns av MT Ambulans som i dag har sju enheter p å marken och tv å i luften.
- Vi fick lära oss driva företag akut, ingen av oss var särskilt utbildad eller hade n ågon erfarenhet av det. Det var med h årt arbete och stor möda vi klarade av det.

Särskilt bittert tycker Mats Siljehult det är att just när man rott iland skutan och först ått och utvecklat allt med kollektivavtal, personalv ård och kompetensutveckling som "�hör till kraven p å en svensk arbetsgivare i dag"�, s å förlorar man en upphandling just av den anledningen och tvingas lägga ner verksamheten p å grund av att ett internationellt företag ligger lägre i pris d å man inte sett till just de bitarna och dessutom har kapital bakom sig som till åter minus i resultaträkningen under en period.
- Vi var sex som lämnade anbud till Stockholms läns landsting. Fyra träffade landstinget avtal med. De andra tv å orkade de inte ens diskutera med. Det var en oerhörd besvikelse att de inte ens besvärade sig med att träffa oss efter att de hade varit kund hos oss i sju år.

Det som kvarst år för MT Ambulans är tv å avtal, ett p å marken som g år ut i januari, och ett avtal i luften som gäller under ytterligare tv å år. Det senare är som underleverantör till Ostermans Helikopter. Enda möjligheten att komma tillbaka anser Mats Siljehult vara, att kunderna, landstingen, inser att m ångfald gynnar dem i längden:
- Gör de det g år branschen fortfarande att rädda. Men inser inte beställarna det här utan g år in för lägsta pris, d å kommer bara ett bolag att finnas om cirka fem år.

Redan i dag är det egentligen bara fyra eller fem ambulansföretag som är tillräckligt stora för att ha möjlighet att bjuda p å landstingens upphandlingar, framh åller Mats Siljehult. Antalet upphandlingar som görs i landet rör sig om tv å eller högst tre per år:
- I år har det varit tre; Södra Älvsborg, Sk åne och Stockholm. Det enda län där Falcks inte vann var Södra Älvsborg. Men den upphandlingen var jämförelsevis liten, det rörde sig om 16 miljoner kronor, medan de andra l åg p å cirka 200 miljoner kronor vardera.

Att byta ambulansföretag alltför ofta f år ocks å negativa konsekvenser för kvaliteten d å kontinuitet och utveckling hela tiden hämmas av risken för att bli av med sitt arbete och f å sina arbetsvillkor upprivna med kort varsel.
- Fem år, som vi hade, är en mer rimlig tid än tv å tre år, säger Mats Siljehult.

Den nya situationen med risk för att företaget hotas att upplösas tänker MT Ambulans möta med att nischa sig med det man har kvar, ambulanssjukv ård i luften:
- Det är fortfarande en verksamhet som är litet udda, s å vi har nog större chans att hävda oss där.

Eeva Borg, vd Falck Ambulans AB svarar:

Stämmer det att ni dumpar priser genom att medvetet g å med underskott tills ni konkurrerat ut övriga aktörer?

Nej, vi dumpar inga priser. V år m ålsättning är naturligtvis att verksamheten skall g å ihop. Att vi inte g år med medvetet underskott g år att verifiera med bokslutet fr ån "�98. 1998 hade vi ett plusresultat p å 4,8 miljoner kronor och en omsättning p å 106 miljoner kronor. Det var första året vi gick med vinst. Vi startade i Sverige 1993 och har haft en motig tid fram till 1998. I år kommer vi ocks å att uppvisa en vinst, men den kan jag av förklarliga skäl inte uttala mig om än, eftersom bokslutet inte är klart.

Det som gör att vi har möjlighet att vara konkurrenskraftiga är att vi har en centraliserad hantering i vissa administrativa processer, som ett litet bolag kanske inte kan ha. Vi har med andra ord möjlighet att f å bra avtal med leverantörer eftersom vi köper stora kvantiteter drivmedel, vi f år bra priser p å fordon. När det gäller utrustning och fordon är vi en stor köpare och d å kan vi f å bättre avtal.

Är konkurrensen för h ård, tvingas leverantörerna sl å av för mycket p å kvaliteten?

Nej, kvaliteten g år alltid i första hand. Den kan vi inte göra avkall p å, ambulanssjukv ården är en s å vital samhällsfunktion att ingen entreprenör ger avkall p å kvaliteten. Där kan jag tala för samtliga aktörer som jag har kännedom om. Allmänheten skall inte behöva känna sig orolig över den kvalitet som vi som leverantörer erbjuder.

Kan de korta kontraktstiderna f å negativa konsekvenser för de anställa och kontinuiteten i ambulanssjukv ården?

En ny entreprenad innebär alltid omställningar, och förändringar. Jag som har erfarenhet av att ha arbetat i den offentliga v ården under l ång tid, jag lämande den 1995, tror inte att v ården i stort, och d å talar jag b åde om den privata och den offentliga v ården som erbjuds, lider av det. V ården omfattas av strukturförändringar hela tiden. Sjukhusstrukturer förändras, sammanslagningar sker och jag tror att vi f år lära oss att leva med det här. Förändringarna omfattar inte bara privatiseringen utan även den offentliga sidan.

Hur ser ni p å att konkurrensen kan leda till att bara ett f åtal ambulansföretag blir kvar p å marknaden?

Det är ett bekymmer för oss, vi vill inte alls ha det p å det viset. Vi tycker om konkurrens, för det gör att vi alltid m åste försöka ligga i täten och bli bättre. Det är en drivkraft för oss.

Jag skulle vilja p åst å att det finns m ånga duktiga, initiativrika utförare i dag. Den senaste upphandlingen i Sk åne som avslutades i oktober visade upp ett antal nya aktörer. Det är ett tydligt bevis p å att finns det affärer, s å finns det även leverantörer som är h ågade.

Elisabeth Göransson, upphandlare Stockholms läns landsting svarar:
 

Ser landstingen för mycket p å pris och för litet p å kvalitet?

Vi har gjort en upphandling med driftsstart första februari av ambulanssjukv ård i Stockholms län. Vi har sju affärsomr åden, av dem har Falcks f ått tv å. De var inte billigast p å n ågot av de här omr ådena, de kom tv åa och trea. Fyra företag fick sammanlagt förtroendet att driva ambulanssjukv ård i Stockholms län. Falcks var ett av dem. Vi gör alltid en helhetsbedömning av anbuden, sedan tittar vi p å m ånga olika saker.

Den nuvarande utvecklingen tycks leda till att allt färre och allt större företag blir kvar p å marknaden. Kan landstingen p åverka den utvecklingen?

En av de stora delarna med offentlig upphandling är just affärsmässighet och konkurrens. Det är vad vi har att följa. Det vi har gjort den här g ången är att tilldela Falcks tv å affärsomr åden, s å därför finns ingen risk att det bara blir en leverantör kvar. Det minsta man kan f å är fyra leverantörer, och det är vad vi kommer att ha och vad vi i dag ocks å har.  Att vi inte tittar p å kvaliteten, det stämmer inte, det framg år av v år utvärdering. Där kan man se att Falcks f år 25,8 procents markandsandel och AISAB, som redan i dag är störst, har 37,5 procent. Södertörns brandförsvarsförbund och Samariten Ambulans AB har 22,5 respektive 14,2 procent.

Vi gör en ekonomisk bedömning. Priset är en del. Vi har ocks å tagit upp m ålformulering, företagarkompetens, arbetsledning, ekonomisk stabilitet, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling, arbetsmiljö, tillgänglighet, bemanning, kompetens, lokalkännedom, utbildning och delegering, debriefing, fordon, utrustning, miljö. S å det handlar om m ånga olika punkter.

Hur ser ni p å att anbudsgivare kan lägga sig s å l ågt att det blir underskott tills konkurrenterna försvunnit fr ån marknaden?

Falcks Ambulans åkte ut i förra perioden p å grund av för högt pris. De ligger inte heller nu lägst i pris, vilket framg år av utvärderingen. De ligger tv å och trea i pris p å alla omr åden. Det vi kan göra som offentlig upphandlare är en bedömning. Är det ett för l ågt pris s å att vi misstänker att leverantören inte kan genomföra uppdraget över huvud taget, d å m åste vi begära in en skriftlig förklaring. Kan de ge en rimlig förklaring till varför de kan h ålla ett s å l ågt pris, och vi kan godta den förklaringen, d å kan man välja det företaget.

Det har hänt i andra upphandlingar att vi tagit bort anbud som varit för l åga. Där har Falck Ambulans dock inte legat under den här tiden. Vi har ocks å haft sjuktransportupphandlingar där Falck Ambulans AB inte f ått förnyat förtroende ett par g ånger. Men, som sagt, det är inte v årt omr åde att se till att konkurrensen i samhället fungerar i största allmänhet, utan v år uppgift är att göra en affärsmässig bedömning.

Per-Arne Sundbom, avdelningsr åd Konkurrensverket svarar:

I detta fall gäller enligt konkurrenslagen, att en ifr ågasatt underprissättning skall kunna kopplas till ett företag som är dominerande p å den relevanta produktmarknaden. Vidare skall det kunna visas att den dominerande aktörens avsikt med "underpriset" är att sl å ut sina konkurrenter eller att prissättningen f år en s ådan effekt. Tanken är s åledes att de ekonomiska förluster som det dominerande företaget gör genom en underprissättning skall kunna kompenseras vid nästa prisändringstillfälle genom prishöjningar eftersom det inte längre finns konkurrenter. Därutöver skall ett högre pris vid detta senare tillfälle ge utrymme för en vinstökning.

Allmänt sett är denna del av konkurrenslagstiftningen sv år att tillämpa. Detta gäller ocks å i ett internationellt perspektiv. Man bör ocks å tänka p å att i detta fall är lagstiftarens intentioner att klart skilja p å en underprissättning som bör åtgärdas med hänsyn till intresset av en effektiv konkurrens fr ån de situationer d å företag har legitima skäl att sätta l åga priser. Det senare kan till exempel gälla vid en l ågkonjunktur d å ett l ågt pris änd å kan ge ett bidrag till att täcka företagets fasta kostnader inklusive löner. Det kan även finnas ett flertal andra skäl för att dominerande företag sätter l åga priser utan att detta görs för att kraftigt begränsa konkurrensen eller rentav bli ensam p å marknaden. Här f år man ocks å väga in hur sv årt det är för nya företag att etablera sig p å omr ådet.

Om etableringströsklarna är l åga, det vill säga det krävs inte omfattande investeringar för ett nytt företag att "g å in" p å marknaden, minskar risken för att ett dominerande företag försöker sig p å en underprissättning i konkurrenslagens mening. S ådana "underpriser" kan i detta fall "kosta mer än det smakar", det vill säga medföra ekonomiska förluster.