Bakgrund
Ambulanssjukv ården har under senare år befunnit
sig i en stark utveckling b åde i Sverige och internationellt. Allt fler
avancerade medicinska bedömnings-, undersöknings- och behandlingsmetoder
har införts i det dagliga arbetet. Detta förh ållande ställer krav, s åväl
p å medicinsk kompetens, som p å ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete
inom ambulansverksamheten.
Ambulanssjukv ården st år ofta inför situationer som ställer höga krav p å
dess företrädare. Den m åste bygga p å förutsättningen att patientens
medicinska behov säkerställs och att allmänhetens förväntningar och krav
blir tillgodosedda. Kompetens och tillgänglighet är väsentliga begrepp för
en väl fungerande ambulanssjukv ård.
Under senare år har en ökad integrering av ambulanssjukv ård skett i den
övriga akutsjukv ården b åde verksamhetsmässigt och organisatoriskt. Niv ån
p å det medicinska omhändertagandet har höjts och möjligheten att snabbt f å
hjälp vid akuta olycks- och sjukdomsfall har förbättrats.
Med denna bakgrund skickar Socialstyrelsen varje år en enkät till
landstingen/motsv. för att kartlägga och följa hur svensk ambulanssjukv ård
har utvecklats under det g ångna året. Även landstingens/motsv.
övergripande utvecklingsplaner för ambulanssjukv ården redovisas. Detta
arbete presenteras nu i form av ett meddelandeblad om svensk
ambulanssjukv ård 1999.
Underlaget till kartläggningen har utarbetats av byr ådirektör Louise
Stensnäs, Socialstyrelsen.
Sammanställningar av enkätsvar och
kommentarer
Ambulanssjukv årdens förutsättningar
Den
geografiska variationen i Sverige ger olika förutsättningarna för
ambulanssjukv årdens organisation i skilda delar av landet. Detta gäller
inte bara avst ånd utan ocks å att människor bor där de inte n ås av vägburna
transporter. Variationer i klimatet ställer olika krav p å s åväl
organisationsformer som p å fordon. Även befolkningens fördelning över
landets yta är av stor betydelse för ambulanssjukv årdens utformning.
V årdinrättningar
Sjukhus eller v årdcentraler med möjlighet
att hjälpa till i akuta situationer finns oftast i städer och större
tätorter. V årdcentralerna har dock begränsat öppeth ållande under jourtid.
Avst ånden mellan människors boenden och arbetsplatser och
sjukv årdsmottagningar som kan vara ambulanssjukv ården behjälplig i akuta
situationer varierar över landet.
Som exempel kan nämnas Jämtlands läns landsting som är ett stort
geografiskt omr åde och har ett akutsjukhus och fyra v årdcentraler med
dygnet runt öppet, medan Stockholms läns landsting har sju
akutmottagningar och ingen dygnet runt öppen v årdcentral.
| Under 1999 har
inga större förändringar skett vad gäller antal akutmottagningar i
landet. Uppgifterna om antal v årdcentraler med möjlighet att hjälpa
till med omhändertagande av akut sjuka är s å olika angivna fr ån
m ånga landsting jämförda med de som lämnades för 1998 att n ågra
slutsatser inte kan dras. |
Ange inom
landstingsomr ådet befintliga sjukv årdsresurser med möjlighet att
omhänderta sv årt sjuka eller skadade.
(Se tabell 1)
Personalens stationering
Ambulanspersonalens stationering p å
eller i närheten av sjukhus eller v årdcentral kan underlätta samarbetet
och kan bidra till utveckling av t.ex. gemensamma v årdprogram och
behandlingsmetoder.
| Det finns en
tendens till ökning av stationering av ambulanspersonalen p å sjukhus
och v årdcentraler och en svag minskning av placering p å
räddningstjänsten eller annan
plats. |
Var är ambulanssjukv årdens
personal stationerad?
(Se tabell 2)
Akutsjukv årdens medverkan
Ibland kräver ambulanssjukv ården
kvalificerade medicinska insatser exempelvis i form av anestesiresurser
eller extra stöd fr ån primärv årdens personal. Detta sker p å de flesta h åll
i landet och p å vissa platser kan högre medicinsk kompetens föras ut till
insjuknande- eller olycksplatsen med helikopter eller akutbil.
| Akutsjukv årdens
delaktighet vid behov i ambulanssjukv ården är i stort sätt den samma
sedan förra året medan primärv ården visar en liten tendens att
minska sitt deltagande. |
Deltar personal
fr ån akutsjukv ården respektive primärv ården i ambulanssjukv ården vid prio
1 larm?
(Se tabell 3)
Räddningstjänstens medverkan
En del landsting kommer överens
med en eller flera kommuner om räddningstjänstens medverkan med första
hjälpen insatser vid akuta sjukdomslarm (prio1 larm), om väntetiden p å
ambulans blir för l ång. I Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr
2/98 rekommenderas landstingen att i samband med detta teckna avtal
med respektive kommun och att en årlig uppföljning sker för att utvärdera
de insatser som räddningstjänsten har bidragit med.
| Det är nu 18
landsting som inom sitt omr åde har medverkan av räddningstjänsten
vid akuta sjukdomsfall, med s.k. IVPA-larm (i väntan p å ambulans), i
en eller flera kommuner Detta är en ökning med 3 landsting sedan
1998. Av dessa är det 5 landsting som inte har tecknat avtal och 6
som inte gör n ågon årlig uppföljning av de utförda
insatserna. |
Deltar kommunal
räddningstjänst med insatser vid prio 1 larm?
(Se tabell 3)
Ambulanssjukv årdens organisation
Organisationen av
ambulanssjukv ården i Sverige avspeglar förutsättningarna s ådana de tar sig
uttryck i de geografiska och befolkningsmässiga förh ållandena.
Organisationsformen varierar därför mellan olika sjukv årdshuvudmän.
Driftformer
Driftformerna dvs. det omedelbara ansvaret för
driften varierar mellan olika landsting och även mellan olika
sjukv årdsomr åden inom samma landsting.
| Driftformerna
uppvisar mycket marginella förändringar vid jämförelse med
föreg ående år. Ett landsting har börjat med akutbilar och ett har
upphört. |
Hur bedrivs
ambulanssjukv ården?
Används akutbilar? Hur är dessa
bemannade?
(Se tabell 4)
| De flesta
landsting har en separat sjuktransportorganisation som drivs dels i
egen regi och dels av entreprenör. Bilden är i stort sett den samma
som förra året. |
Finns särskild
organisation för sjuktransport utan förutsett v årdbehov?
Hur
bedrivs denna verksamhet?
(Se tabell 5)
Ambulanssjukv årdens verksamhet
Ambulanssjukv ården f år en allt
mer självklar roll inom hälso- och sjukv ården och en medicinsk integrering
i akutsjukv ården har skett i de flesta landsting. Ytterligare n ågra
landsting har planer p å en integrering medan ett litet antal svarar att
man inte har för avsikt att genomföra n ågon s ådan inom de närmaste åren.
Detta är av stor betydelse d å ambulanspersonalen p å ett naturligt sätt kan
f å möjlighet att upprätth ålla och utveckla sina medicinska kunskaper genom
hospitering och rotationstjänstgöring i akutsjukv ård.
| Det har skett
en m åttlig ökning av förekomsten av hospitering och
rotationstjänstgöring för ambulanspersonal under det g ångna
året. |
Rotationstjänstgör
ambulanspersonalen i akutsjukv ården?
Hospiterar
ambulanspersonalen i akutsjukv ården?
(Se tabell 6)
M ål för uppföljning av verksamheten
I bestämmelserna om
kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i hälso- och sjukv årdslagen
förtydligas v årdgivarens, verksamhetschefens och all hälso- och
sjukv årdspersonals ansvar för att kvaliteten i verksamheten systematiskt
och fortlöpande utvecklas och säkras.
Ambulanssjukv ården m åste kunna förmedla en kvalificerad hälso- och
sjukv ård och m åste ocks å kunna n å den v årdbehövande s å fort som möjligt.
Tillgängligheten bestäms av hur m ånga ambulanser som finns att tillg å och
var dessa är placerade i förh ållande till den som söker hjälp. Dessa
faktorer avgör hur snabbt patienten kan n ås. Av detta framg år att man
m åste definiera en m ålsättning för ambulanssjukv ården som täcker in dessa
b åda faktorer.
| Alla landsting
s å när som tre har övergripande m ål för verksamheten. Dessa har
arbete p å g ång. Det är nu bara tv å landsting som inte har
fastställda m ål för tiden fr ån larm till hämtplats mot sju förra
året. |
Finns övergripande m ål
fastställda för verksamheten?
Finns m ål fastställt för tid fr ån
larm till hämtplats?
Används Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna r åd om kvalitetssystem i verksamheten?
(Se tabell 7)
Ambulanssjukv årdens personal
Hälso- och sjukv årdslagen anger
att det skall finnas den personal som behövs för att ge god v ård. Arbetets
art avgör vilken kompetens som behövs. Varje enhet skall vara bemannad med
formellt kompetent personal i erforderlig omfattning. V årdgivaren har
ansvar för att det finns personal med s åväl formell som reell kompetens
som kan fullgöra de uppgifter som skall utföras. Det är Socialstyrelsens
uppgift att följa upp, utöva tillsyn och utvärdera verksamheter inom
hälso- och sjukv ården för att därigenom verka för att hela befolkningen
f år en sjukv ård p å lika villkor och med hög kvalitet. Socialstyrelsens
tillsyn skall främst syfta till att förebygga skador och eliminera risker
för patienterna.
| Sedan 1999 har
antalet sjuksköterskor med vidareutbildning ökat med 26 och antalet
utan vidareutbildning med 130. Antalet undersköterskor med
p åbyggnadsutbildning är ökat med 81 och utan vidareutbildning med
32. Antalet 20 veckors och 7 veckors utbildade ambulanssjukv årdare
har minskat med 191 respektive 52. Det totala antalet personal i
svensk ambulanssjukv ård har ökat med 54 under
1999. |
Fördelningen av antal personer i
olika utbildningsniv åer
(Se tabell 8)
Kompetensutveckling och anställningsform
M ånga landsting har
p å fr ågan om ökning av antal leg. sjuksköterskor i ambulanssjukv ården
sedan januari 1999 uppgivit siffror som inte stämmer vid jämförelsen
mellan antalet anställda sjuksköterskor 1999 och det antal anställda som
uppges i årets enkätsvar. Lämnade uppgifter visar en ökning av 212 leg.
sjuksköterskor medan jämförelsesiffran blir 156. Fem landsting skulle
enligt jämförelsen till och med ha minskat sitt antal anställda
sjuksköterskor. Övriga landsting har dock ökat antalet med fr ån 1 till som
mest 25 sjuksköterskor.
Ökning av antal Leg. sjuksköterskor sedan januari 1999
(Se
tabell 9)
| Det är i år tre
(mot förra året 10) landsting som svarar att man har legitimerade
sjuksköterskor anställda som ambulanssjukv årdare och av dessa kommer
ett landsting att under 2000 konvertera tjänsterna till
sjukskötersketjänster. |
Finns i
ambulansverksamheten legitimerade sjuksköterskor som är anställda som
ambulanssjukv årdare/brandmän?
(Se tabell 9)
De procentuella förändringarna är marginella sedan förra året. Leg.
sjuksköterska har ökat med 3.5 %. Största minskningen, -5%, noteras vad
gäller de 20 veckors utbildade ambulanssjukv årdarna.
Kompetensförändring (i procent) i svensk ambulanssjukv ård mellan
1986 och 1999
(Se tabell 10)
| Fyra
landsting/motsv. anställer endast vidareutbildade sjuksköterskor.
Ett landsting/motsv. anställer endast sjuksköterskor utan
vidareutbildning medan resten vill ha b åda utbildningsniv åerna.
Nio landsting anställer undersköterskor med p åbyggnadsutbildning
och ytterligare tv å svarar ja till denna utbildningsniv å men
anställer inte dessa för närvarande. Ett landsting/motsv. vill
endast ha undersköterskor utan
p åbyggnadsutbildning. |
Anställningskrav
vid nyanställning (vilka utbildningsniv åer accepteras?)
(Se tabell
11)
| Inget landsting
har hittills rapporterat n ågon uppsägning av ordinarie
ambulanssjukv årdare. |
Har sedan 1998
n ågon ordinarie ambulanssjukv årdare sagts upp för att ersättas med
legitimerad sjuksköterska?
| Vid jämförelse
med de uppgifter som lämnades i förra enkätomg ången noteras att 15
landsting har minskat sina behov av sjuksköterskor medan tre har
exakt samma läge som förra året. Sju landsting har redovisat ökade
behov av sjuksköterskor, vilka kan ha schematekniska orsaker och
bero p å organisationsförändringar.
Det totala redovisade behovet av leg. sjuksköterskor inom ca. 6
år är 872 jämfört med 962 förra
året. |
Hur m ånga leg. sjuksköterskor
behövs för att den 1 oktober 2005 ha formell kompetens i de ambulanser där
läkemedel hanteras?
(Se tabell 12)
Finns inom landstinget n ågra förslag eller planer p å lösningar för
att klara behovet av en kompetenshöjning inom 5 år?
| Som exempel p å
landstingens planer för att klara behovet av leg. sjuksköterskor
inom ambulanssjukv ården kan nämnas följande
förslag: |
Rekrytera sjuksköterskor vid
nyanställning. Utbilda befintlig undersköterskepersonal till leg
sjuksköterskor. Entreprenörer f år vid ny upphandling krav via avtal att i
första hand anställa sjuksköterskor. Integrera entreprenadstationer och
nyanställa sjuksköterskor. Ev. tidigareläggning av pension. Lediga
ambulanssjukv årdaretjänster konverteras. Utbildning inom Kunskapslyftet
till högskolebehörighet ordnas. Avtal om uppdragsutbildning av
ambulanssjukv årdare till sjuksköterska med ett visst antal platser i fem
år. 75–80 % av grundlönen till dem som utbildar sig till sjuksköterskor.
Ordna uppdragsutbildning.
Eget initiativ av unga ambulanssjukv årdare att g å
sjuksköterskeutbildning. Ger med särskilda medel lönestöd under
utbildningstiden till leg. sjuksköterska. Klarar det med naturlig avg ång
och undersköterskor som utbildar sig till sjuksköterskor. Stimulerar till
fler platser p å specialistutbildning av sjuksköterskor till
ambulanssjuksköterskor. Stora pensionsavg ångar löser nyrekryteringen till
stora delar. Omorganisera till "helvit" organisation, ersätta med
sjuksköterskor, övertaliga ambulanssjukv årdare placeras som brandmän inom
räddningstjänsten.
Vilken kostnad beräknar landstinget för kompetenshöjningen inom
ambulanssjukv ården för år 1999 och år 2000 och p å ca 6 år?
(Se
tabell 13)
Görs satsningar för att kompetensutveckla ambulanssjukv årdarens egen
yrkesroll och funktion?
I s å fall vilka?
| I m ånga
landsting förekommer ambitiösa utvecklingsprogram för denna
yrkesgrupp.
Som exempel kan nämnas följande
satsningar: |
Regionalt
samverkansprojekt mellan 5 landsting i samarbete med v årdgymnasiet (
Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Halland, Blekinge) p åg år. Satsning sker p å
en utvecklad yrkesroll enligt den s.k. Växjö modellen –
omv årdnadsplattform och teknikkoncept.
Utbildning till undersköterskekompetens. Erbjudande om 20-veckors
utbildning i ambulanssjukv ård. Arbetsledareutbildning. Diskussioner p åg år
om profilering av ambulanssjukv årdarens yrkesroll.
årlig körutbildning. Halkkörning. årlig farmakologiutbildning. VIPS
utbildning. Utbildning i EKG- tolkning och trombolysbehandling. Utbildning
i ny teknik(Mobitex, GPS, EKG). AHLR, Barn HLR , PHTLS.
Ledningsambulansutbildning. CPAP. Katastrofutbildning. Breddutbildning i
QUL. Utbildning i kemolyckor, hypotermi, bemötande av hot och v åld.
Fördjupning och övning i diagnostik och behandling. Social kompetens.
Lagar och paragrafer. Övningar i samverkan med räddningstjänsten.
Ambulanssjukv årdens l ångsiktiga kvalitetsutveckling
Vilka
utvecklings åtgärder kommer att vidtas inom ambulanssjukv ården de närmaste
åren?
| Landstingen/motsv. har givit följande exempel p å
utvecklings åtgärder inom ambulanssjukv ården de närmaste
åren: |
Datoriserad
ambulansjournaluppföljning. SWEDE. Kvalitetsutvecklingsprojekt "Kvalitet
ur patientens perspektiv". Primärv årdsprojekt. EKG och trombolys.
Differentierad organisation. Rotationstjänster för sjuksköterskor.
Fjärr-EKG. Resursoptimering i samarbete med SOS-Alarm AB. Förbättrad
arbetsmiljö med större sjukv årdshytt. Utveckling av
kvalitetssäkringssystem med mätbara variabler enligt "Balanced Score
Card". Integrering i akutsjukv ården. Akutbil. Akutteam. Satsning p å
telemedicin. Renodling av yrkesrollerna. Bättre uppföljning och tydligare
krav p å verksamheten. Arbete p åg år med utveckling av informationssystem.
Införande av statusrapportering via Mobitex och GPS-positionering.
Införande av nya arbetstidsformer. Revidera befintliga
behandlingsriktlinjer. Ledningsstrukturen under utredning och förändring.
Fortsatt integrering i sjukhusets v årdkedjetänkande, strokekedjan närmast
förest ående. Ökad IT användning. Individuella arbetstider. En kontinuerlig
process med m ånga komponenter, bl.a. samspel med SOS Alarm med mottot rätt
patient i rätt fordon. Samverkan/utbildning för katastrofinsatser
landsting–kommun–polis. Bättre fordon.
Tabeller
1–13 i pdf-format (27 kB)
Hela
Meddelandebladet i pdf (bättre vid utskrift, 51 kB)
Information: Louise
Stensnäs, Hälso- och sjukv årdsavdelningen, tel
08-08-555 530 19