<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>

Socialstyrelsens meddelandeblad nr 11/2002
Juli 2002

Mottagare:
Verksamhetschefer, ambulansöverläkare,
ansvariga inom ambulanssjukv ården

Svensk ambulanssjukv ård 2001

Bakgrund
Ambulanssjukv ården har under senare år förändrats s åväl i Sverige som internationellt. Fr ån att ha varit en ren transportorganisation har ambulanssjukv ården utvecklats till en kvalificerad sjukv årdsverksamhet. Möjligheten att snabbt f å hjälp vid akuta olycks- och sjukdomsfall har förbättrats genom att niv ån p å det medicinska omhändertagandet har höjts.

Allt fler medicinska behandlingsmetoder har införts i det dagliga arbetet. Kompetens och tillgänglighet är väsentliga begrepp för en väl fungerande ambulanssjukv ård. Patienternas medicinska behov m åste säkerställas och allmänhetens förväntningar och krav tillgodoses. Detta ställer krav b åde p å medicinsk kompetens och ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete.

Socialstyrelsen har årligen följt utvecklingen inom svensk ambulanssjukv ård genom en enkät till landsting/motsvarande (i fortsättningen benämnt landsting).

Syfte
Syftet med enkäten är att följa landstingens arbete med kompetenshöjning i verksamheten inför 1 oktober 2005 d å läkare inte längre f år ordinera och l åta icke legitimerad personal inom ambulanssjukv ården ta ut, iordningställa och administrera läkemedel enligt generella direktiv. Efter detta datum kommer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna r åd om läkemedelshantering i hälso- och sjukv ård, SOSFS 2001:17 (grundförfattning SOSFS 2000:1), att gälla fullt ut även för ambulanssjukv ården.

Sammanställningen av enkäterna presenteras i form av ett Meddelandeblad om svensk ambulanssjukv ård år 2001.

Underlaget till kartläggningen har utarbetats av byr ådirektör Louise Stensnäs och utredare Sylvia Myrsell.

Sammanställning av enkätsvar med kommentarer

Ambulanssjukv årdens förutsättning
1. V årdinrättningar
Den p åg ående utvecklingen med en centralisering av akutsjukv ården till större sjukhus innebär att den prehospitala v årdperioden för m ånga patienter blir längre p å grund av längre transportsträckor. Detta ställer höga krav p å ambulanssjukv årdens organisation, kompetens och utrustning. Det är viktigt att rätt bedömning görs p å hämtplatsen för att kunna transportera patienten till ett sjukhus med adekvata resurser.

Vilka möjligheter finns inom ambulanssjukv årdens upptagningsomr åde att omhänderta akut sjuka eller skadade patienter?

 

Antalet akutmottagningar och dygnet-runt-öppna v årdcentraler är i stort sett oförändrat jämfört med år 2000. I varje landstingsomr åde finns minst ett sjukhus med akutmottagning och tillg ång till omedelbar operation, röntgen och intensivv ård dygnet runt. I sex landsting finns dessutom sjukhus som har akutmottagning med möjlighet att omhänderta patienter med vissa akuta sjukdomstillst ånd, oftast av medicinsk karaktär, men som saknar intensivv ård. Antalet dygnet-runt-öppna v årdcentraler med möjlighet att bist å ambulanssjukv ården i akuta lägen finns i elva landsting. (Se tabell 1)

Bild av Tabell 1

2. Stationering
Stationering av ambulanspersonal vid eller i anslutning till sjukhus eller v årdcentral kan bidra till ökat samarbetet och ge större möjligheter till att ha gemensam utbildning och att utveckla gemensamma v årdprogram. Samtidigt ökar det möjligheterna för personalen att hospitera eller inneha kombinationstjänst.

Var är ambulanssjukv årdens personal stationerad?

De alternativ p å stationering som förekommer är sjukhus/v årdcentral, räddningstjänst eller annan plats. I de landsting där ambulanssjukv ården drivs i egen regi är den vanligaste stationering vid sjukhus eller v årdcentral. Ett undantag är Uppsala som har sin personal stationerad vid räddningstjänsten. I de landsting där annan plats uppgivits bedrivs ambulanssjukv ården oftast av privat entreprenör. I vissa landsting förekommer flera av alternativen beroende p å skillnader mellan sjukv årdsomr ådena.

Under år 2001 har inga stora förändringar skett vad beträffar stationering av personal. I de landsting där en förändring skett kan förklaringen vara att driftsformerna förändrats.

3. Medverkan av resurspersonal
 Ibland kräver ambulanssjukv ården kvalificerade medicinska insatser i form av t.ex. anestesiresurser eller hjälp fr ån primärv ården. Detta sker p å flera h åll i landet och p å vissa ställen kan högre medicinsk kompetens transporteras till hämtplats med helikopter eller akutbil.

Deltar personal fr ån akutsjukv ården och/eller primärv ården i ambulanssjukv ården vid primäruppdrag prio 1?

Fr ågan avser endast hjälp vid primäruppdrag, inte vid sekundärtransport fr ån en v årdinrättning till en annan.

 

Primärv årdens medverkan i ambulanssjukv ården vid primäruppdrag prio 1 har minskat sedan förra kartläggningen. En liten minskning ses även för akutsjukv årdens del. Det vanligaste svaret är att personal deltar ibland när speciella resurser krävs. Förändringen kan vara en effekt av att den medicinska kompetensen inom ambulanssjukv ården h åller p å att höjas. (Se tabell 2)

Bild av tabell 2

4. Medverkan av räddningstjänst
I Socialstyrelsens Meddelandeblad 6/01, Räddningstjänstens insatser vid ambulanslarm, rekommenderas landstingen att teckna avtal med respektive kommun där räddningstjänst medverkar vid ambulanslarm. Där p åpekas ocks å hur viktigt det är att landstingens direktiv till aktuell SOS-central anger vad som gäller vid utlarmningen. Det bör ske en årlig uppföljning och utvärdering av räddningstjänstens insatser vid ambulanslarm. Detta för att göra det möjligt att bedöma b åde kostnadseffektiviteten och andra effekter av att åtgärderna utförs.

"I väntan p å ambulans" (IVPA) innebär att räddningstjänsten medverkar med första hjälpeninsatser. Det förekommer även att räddningstjänsten medverkar med vissa sjukv årds åtgärder. De sjukv årdinsatser som kan komma ifr åga är behandling med syrgas och defibrillering efter delegering av läkare. En orsak till att räddningstjänsten larmas vid ambulansuppdrag kan vara att den beräknade vänteperioden för ambulansen blir längre än den tid som förutbestämts.

Med vilka insatser deltar räddningstjänsten?

 

Det skiljer mellan olika landsting vilka uppdrag räddningstjänsten larmas p å. I vissa landsting gäller det alla prio 1-larm inom aktuella kommuner och i vissa larmas räddningstjänsten endast vid misstanke om hjärtstopp och/eller om vänteperioden bedöms överstiga ett visst antal minuter. I tre landsting förekommer deltagande med IVPA av räddningstjänst, i fyra landsting med endast sjukv årds åtgärder och i tio landsting b åde med IVPA och sjukv årds åtgärder i en eller flera kommuner inom landstingsomr ådet. Sjukv årdsinsatserna best år vanligtvis av syrgasadministrering enligt personligt tillst ånd av läkare. Defibrillering med halvautomatisk defibrillator förekommer endast i ett par landsting. Tre landsting har inget avtal med kommunerna. Fem landsting har ingen årlig uppföljning av räddningstjänstens insatser. (Se tabell 3)

Bild av tabell 3

5. Medverkan med defibrillering
En ökad användning av halvautomatiska defibrillatorer med anlitande av personal utanför hälso- och sjukv ården förutsätter att patientsäkerheten tillgodoses. Användning av halvautomatisk defibrillator kräver personlig delegering av läkare. Se Socialstyrelsens Meddelandeblad 15/00, Utvidgat bruk av halvautomatiska defibrillatorer.

Förekommer medverkan med halvautomatisk defibrillator av personal utanför hälso- och sjukv ården? (Ej räddningstjänst)

Det är endast i ett par landsting där medverkan med halvautomatisk defibrillator förekommer. Inom Gotlands omr åde finns denna medverkan p å färjorna till och fr ån fastlandet och i Värmland finns halvautomatisk defibrillator i en polisbil. I Stockholm planeras för att införa ett system med halvautomatisk defibrillator i ett antal polisbilar.

Organisation
6. Driftformer
Av hälso- och sjukv årdslagen framg år det att landstinget är ansvarigt för att det inom landstinget finns en ändam ålsenlig organisation för att transportera patienter till och fr ån sjukhus och läkare. Transporten ska utföras med transportmedel som är särskilt inrättade för ändam ålet. Landstinget f år sluta avtal med n ågon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för.

Behovet av helikopter i verksamheten varierar kraftigt mellan landstingen. I fjällomr åden och skärg årdar är behovet naturligt större än övriga delar av landet. Likas å är avst åndet till akutsjukhus av stor vikt vid behov av helikoptertransport. Bemanningen i en ambulanshelikopter best år av en eller tv å piloter och sjukv årdspersonal med hög medicinsk kompetens, vanligtvis anestesisjuksköterska, ambulanssjukv årdare och i vissa fall läkare.

Det omedelbara ansvaret för driften av ambulanssjukv ården varierar mellan olika landsting och i vissa landsting även mellan sjukv årdsomr ådena. Driftformerna uppvisar inga stora förändringar sedan förra året. Elva landsting mot tio vid förra kartläggningen har ambulanssjukv ården helt i egen regi. I Gotlands kommun bedrivs ambulanssjukv ården av räddningstjänsten och i Östergötland ligger driften hos annan entreprenör. Övriga åtta landsting har en blandning av tv å eller tre alternativ. (Se tabell 4)

Bild av tabell 4

Finns helikopter i verksamheten?

Akutbilsverksamheten är i stort sett oförändrad jämfört med tidigare. Elva landsting har akutbil i verksamheten jämfört med 10 förra året. Den vanligaste bemanningen i akutbil är sjuksköterska med specialistutbildning i akutsjukv ård, vanligtvis anestesi, och ambulanssjukv årdare. Sju landsting har helikopter i egna verksamheten. Samtliga övriga landsting har möjlighet att rekvirera helikopter för ambulanstransport vid behov. (Se tabell 5)

Bild av tabell 5

Verksamhet
7. Kliniktillhörighet
Den prehospitala akutsjukv ården har idag en självklar roll som den första länken i akutsjukv ården. En medicinsk integrering med akutsjukv ården har skett i m ånga landsting. Den utvecklingen ger personalen möjlighet att arbeta efter enhetliga rutiner och behandlingsprogram, samt ökade möjligheter till kombinationstjänstgöring och hospitering vid andra avdelningar.

Är ambulanssjukv ården integrerad med akutsjukv ården?

I de landsting där ambulanssjukv ården helt eller delvis bedrivs i egen regi är den integrerad med akutsjukv ården i fjorton landsting. Tre landsting som driver verksamheten i egen regi har uppgett att man inte har n ågon integrering (Kalmar, Värmland och Västernorrland). I de landsting där ambulanssjukv ården bedrivs av entreprenör förekommer ingen integrering med akutsjukv ården.

8. Kompetensutveckling
Efter den 30 september 2005 finns inte längre möjligheten för ansvarig läkare att till icke legitimerad personal ge ordination p å läkemedel enligt generella direktiv. Inför den förändringen har m ånga av landstingen valt att utbilda ambulanssjukv årdare i egna verksamheten till sjuksköterskor. Detta tillsammans med extern rekrytering leder till att de flesta landsting kommer att kunna bedriva ambulanssjukv ård med möjlighet till läkemedelshantering prehospitalt även efter den 1 oktober 2005.

Läkemedelshanteringen är en del av den prehospitala akutsjukv ård som bedrivs inom ambulanssjukv ården. För att f å en ambulanssjukv ård med god kompetens inom alla omr åden är det viktigt att b åde sjuksköterskans och ambulanssjukv årdarens yrkesroll definieras och utvecklas. Kvalificerad ambulanssjukv ård bygger p å bra samarbete och laganda och det är viktigt att alla omr åden omfattas av god kvalitet.

Det är av betydelse att b åde sjuksköterskor och ambulanssjukv årdare har möjlighet att utveckla sig inom sitt yrkesomr åde. B åde kombinationstjänstgöring och hospitering kan ses som alternativ till att bibeh ålla och utveckla personalens kunskaper och kompetens.

Förekommer hospitering inom akutsjukv ård för ambulanspersonal?

I de landsting där ambulanssjukv ården är integrerad med akutsjukv ården är möjligheterna till kombinationstjänstgöring för sjuksköterskor stora. Endast tv å landsting, Blekinge och Norrbotten, har kombinationstjänster för ambulanssjukv årdare. I de landsting där verksamheten drivs av entreprenör förekommer inte kombinationstjänster. I Stockholm p åg år ett projekt med viss kombinationstjänstgöring ambulanssjukv ård/akutmottagning.

Möjlighet till hospitering finns i de flesta landsting som erbjuder kombinationstjänster. Möjligheten att hospitera är i stort lika för sjuksköterskor och ambulanssjukv årdare. Hospitering förekommer även i de landsting där ambulanssjukv ården bedrivs av entreprenör. Exempel p å avdelningar för hospitering är akutmottagning, hjärtavdelning, IVA, anestesi, förlossning och SOS Alarm AB.

Satsar landstinget p å att utbilda egna ambulanssjukv årdare till sjuksköterskor?

Landstingen har genom ett ambitiöst arbete strävat efter att genomföra en kompetenshöjning de senaste åren genom att utöka antalet sjuksköterskor i verksamheten. Fyra landsting har valt att inte satsa ekonomiskt p å utbildning av egna ambulanssjukv årdare. Tre av dessa landsting (Jönköping, Sörmland, Västmanland) har en relativt bra sjukskötersketäthet i sin verksamhet (45–50 procent). I Sk åne är knappt en fjärdedel av personalen (22 procent) legitimerade sjuksköterskor. (Se tabell 6)

Bild av tabell 6

Görs särskilda satsningar för att kompetensutveckla ambulanssjukv årdens yrkesroll?

I fyra landsting (Jämtland, Värmland, Västernorrland, Västmanland) förekommer ingen särskild satsning p å kompetensutveckling av ambulanssjukv årdarens yrkesroll. I övriga landsting görs särskilda satsningar inom bl.a. teknikomr ådet, kommunikation, förarutbildning och ledningsambulans.

9. M ål för verksamheten
I hälso- och sjukv årdslagen framg år att hälso- och sjukv ården ska vara organiserad s å att den tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av v ården samt främjar kostnadseffektivitet. För att uppn å detta m åste m ål finnas fastställda för verksamheten. Verksamhetschefen är ansvarig för att verksamhetsplaneringen sker p å ett s ådant sätt att övergripande m ål fastställs. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna r åd om kvalitetssystem i hälso- och sjukv ården framg år att all hälso- och sjukv ård ska omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten. All personal ska medverka och genom ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetsutvecklingsarbete svara för att verksamhetens angivna m ål kan uppn ås.

För att kunna göra uppföljning av kvaliteten i ambulanssjukv årdens arbete med patienterna är det viktigt att uppdragen dokumenteras. Detta gäller särskilt de uppdrag där sjukv årdande åtgärder har utförts, inklusive övervakning av vitala funktioner, eller när patientens tillst ånd har förändrats under v årdperioden.

Ambulanssjukv ården m åste, förutom att förmedla hälso- och sjukv ård av god kvalitet, även kunna n å den hjälpsökande/v årdbehövande s å fort som möjligt. Huvudmännen bör årligen fastställa ambitionsniv ån för ambulanssjukv ården genom att t.ex. ange rimlig vänteperiod för patienten vid 95 procent av prio 1-uppdragen.

Finns m ål fastställt för tid fr ån larm till hämtplats?

Samtliga landsting har övergripande m ål fastställda för verksamheten. Nitton landsting har m ål fastställt för tid fr ån larm till hämtplats. Det är i första hand vid prio 1-uppdrag som m ål har fastställts. Tiden varierar mellan 10–20 min. M ålet är att 80–90 procent av patienterna som ska n ås inom denna tid.

Tv å landsting, Västerbotten och Västmanland, har inte fastställt m ål för tid fr ån larm till hämtplats.

Hur har Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna r åd SOSFS 1996:24, Kvalitetssystem i hälso- och sjukv ård, använts i verksamheten?

Nitton landsting har uppgivit att man använder Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna r åd om kvalitetssystem som grund för kvalitetsutveckling och verksamhetsplanering. Som exempel nämns handböcker inom olika omr åden i verksamheten, dokumentation via ambulansjournalsystem med statistik och uppföljning, certifieringsarbete, kvalitetsavtal med leverantörer och kvalitetsarbete enligt QUL (qualitet–utveckling–ledarskap) och TQM (Total Quality Management).

Vilka fall dokumenteras med ambulansjournal?

Samtliga landsting dokumenterar sjuktransporter av prio 1-, 2- och 3-karaktär. Tolv landsting dokumenterar även uppdrag av annan typ.

Förekommer systemet med s å kallad "varannan-g ångs-körning" där sjuksköterska i ambulans och ambulanssjukv årdare strikt kör ambulansen respektive v årdar patienten varannan g ång?

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om läkemedelshantering i ambulanssjukv ården, SOSFS 1999:17, ska alltid den person i besättningen med högst medicinsk kompetens ansvara för de medicinska åtgärder som patientens tillst ånd och den medicinska säkerheten kräver.

Endast ett landsting, Västerbotten, har uppgivit att "varannan-g ångs-körning" förekommer i ett av sjukv årdsomr ådena. I övriga landsting förekommer det inte.

Har Socialstyrelsens riktlinjer Ambulanssjukv årdens termer och begreppsdefinitioner börjat implementeras i verksamheten?

Att ha fastställda definitioner och termer som berör hälso- och sjukv ården i larmfunktion och ambulanssjukv ård är nödvändigt för att kunna följa upp och utvärdera verksamheterna b åde p å lokal och nationell niv å. Ett antal definitioner, tidsbegrepp och termer som inte har varit klart definierade har tillsammans med ett antal nya begrepp fastställts som gällande terminologi i Riktlinjer, Ambulanssjukv årdens termer och begreppsdefinitioner (oktober 2001).

Fjorton landsting har under 2001 p åbörjat implementeringen av fastställda termer och begreppsdefinitioner. Övriga landsting uppger att implementeringen kommer att p åbörjas under 2002.

Personal inom ambulanssjukv ården

10. Antal och fördelning
Ange sammanlagda antalet tjänster i budget för sjuksköterskor och ambulanssjukv årdare.

Ange sammanlagda antalet anställda sjuksköterskor och ambulanssjukv årdare.

Nitton landsting uppger fler antal anställda än vad det finns tjänster i budget. En förklaring till detta kan vara att flera av landstingen har ambulanssjukv årdare som g år utbildning till sjuksköterska och att vikarierna är visstidsanställda.

Det sammanlagda antalet anställda sjuksköterskor och ambulanssjukv årdare (oavsett anställningsform) för år 2001 är 3 998. Detta är en minskning med 104 personer jämfört med förra kartläggningen. Antalet sjuksköterskor har ökat med 220 personer, varav 64 stycken har vidareutbildning/specialistutbildning i akutsjukv ård. Antalet undersköterskor med p åbyggnadsutbildning har ökat med 97 personer och undersköterskor utan p åbyggnadsutbildning har minskat med 23 personer. Antalet ambulanssjukv årdare med 20- och 7-veckors utbildning har minskat med 208 respektive 178 personer.

Sammantaget för hela landet har 42 procent av sjuksköterskorna vidareutbildning eller specialistutbildning i akutsjukv ård (intensivv ård, anestesi- eller ambulanssjukv ård). Av ambulanssjukv årdarna har 80 procent undersköterskeutbildning och av dessa har 75 procent p åbyggnadsutbildning i ambulanssjukv ård. Resterande 20 procent har 20- eller 7-veckors ambulanssjukv årdarutbildning eller annan utbildning.

Diagram 1 visar personalens utbildningsniv åer 1986–2001.

Diagram 1

I tabell 7 redovisas utbildningsniv åerna i procent för respektive landsting.

Bild av tabell 7

11. Anställningskrav
Vilken/vilka utbildningsniv åer accepteras vid nyanställningar?

I hälso- och sjukv årdslagen beskrivs kraven p å hälso- och sjukv ården. Där framg år det att där det bedrivs hälso- och sjukv ård ska det finnas den personal och den utrustning som behövs för att ge god v ård. Arbetes art ska avgöra vilken kompetens som behövs. V årdgivaren har ansvar för att det finns personal med s åväl formell som reell kompetens för de arbetsuppgifter som ska utföras.

Samtliga landsting accepterar sjuksköterskor med specialistexamen/vidareutbildning i akutsjukv ård. Nitton landsting accepterar sjuksköterskor utan specialistexamen/vidareutbildning, men med erfarenhet fr ån akutsjukv ård. Nio landsting anställer sjuksköterskor utan erfarenhet fr ån akutsjukv ård. Tv å landsting accepterar undersköterskor utan p åbyggnadsutbildning och ett av dessa även ambulanssjukv årdare med annan utbildning. (Se tabell 8)

Bild av tabell 8

12. Kompetensbehov
Fr ån och med den 1 oktober 2005 f år endast legitimerad personal inom ambulanssjukv ården hantera läkemedel enligt generella direktiv. Detta innebär givetvis att behovet av sjuksköterskor ökar inom ambulansverksamheten. Landstingen har de senaste åren bedrivit ett ambitiöst arbete med att utbilda och rekrytera sjuksköterskor till ambulanssjukv ården. Det arbetet p åg år fortlöpande i hela landet.

Hur m ånga legitimerad sjuksköterskor har tillkommit i ambulansverksamheten under år 2001?

Det har skett en 21-procentig ökning av antalet sjuksköterskor under 2001. I hela landet har under 2001 sammanlagt 233 sjuksköterskor tillkommit inom ambulanssjukv ården. Den 31 december 2001 var antalet sjuksköterskor 1 304 jämfört med 1 084 samma datum år 2000.

Andelen sjuksköterskor av ambulanssjukv årdens personal har under år 2001 ökat med 6 procent. Detta är en förbättring jämfört med förra kartläggningen d å ökningen var 2,4 procent.

Antalet sjuksköterskor som tillkommit i respektive landsting redovisas i tabell 9.

Bild av tabell 9

Hur m ånga legitimerad sjuksköterskor behövs ytterligare för att till den 1 oktober 2005 klara verksamhetens behov av kompetenshöjning?

Behovet av att anställa sjuksköterskor varierar kraftigt mellan landstingen. Tre landsting (Gotland, Uppsala, Västmanland) har uppgivit att det inte finns behov av att nyanställa sjuksköterskor. Flera av de landsting som har ett stort behov av sjuksköterskor har valt att l åta egna ambulanssjukv årdare g å sjuksköterskeutbildning med viss ekonomisk ersättning.

Det sammanlagda behovet av sjuksköterskor fram till 1 oktober 2005 är för hela landet 609. Största behovet om man ser till antalet har Sk åne, Stockholm och Västra Götaland. (Se tabell 9). Procentuellt har Jämtland, Gävleborg, Sk åne, Östergötland och Stockholm den lägsta andelen sjuksköterskor anställda. (Se diagram 2)

Diagram 2

Har under år 2001 ordinarie ambulanssjukv årdare sagts upp för att ersättas av legitimerad sjuksköterska?

Inget landsting har uppgivit att man under år 2001 sagt upp ordinarie ambulanssjukv årdare för att anställa legitimerad sjuksköterska.

Finns i ambulansverksamheten legitimerade sjuksköterskor anställda som ambulanssjukv årdare?

Jämfört med förra kartläggningen har 41 ambulanssjukv årdartjänster som var tillsatta med sjuksköterskor konverterats till sjukskötersketjänster. För år 2001 rapporteras sammanlagt sex sjuksköterskor vara anställda som ambulanssjukv årdare. Fem av dessa kommer att konverteras under 2002 och eventuellt även den sjätte tjänsten.

åtgärder och kostnader
Socialstyrelsens föreskrifter, Läkemedelshantering i ambulanssjukv ården SOSFS 1999:17, upphör att gälla den 1 oktober 2005. Efter detta datum gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna r åd om läkemedelshantering i hälso- och sjukv ård SOSFS 2001:17, fullt ut även för ambulanssjukv ården. Läkare f år d å inte längre ordinera och l åta icke legitimerad personal inom ambulanssjukv ården ta ut, iordningställa och administrera läkemedel med generella direktiv. Effekten av detta blir att det m åste finnas en legitimerad sjuksköterska i de ambulanser där man vill bedriva kvalificerad hälso- och sjukv ård och kunna administrera läkemedel.

Socialstyrelsen följer i denna kartläggning landstingens åtgärder för att höja kompetensen inom de ca 3 år som återst år.

Vilka åtgärder har vidtagits för att höja kompetensen i ambulanssjukv ården om behovet finns?

Följande exempel p å åtgärder har vidtagits i flera av landstingen:
  • Ekonomiskt stöd till egna ambulanssjukv årdare som utbildar sig till sjuksköterskor.
  • Köpta platser p å sjuksköterskeutbildningar
  • Uppdragsutbildningar.
  • Komplettering till behörighet för högskolestudier.
  • Konvertering av lediga ambulanssjukv årdartjänster.
  • Extern rekrytering.
  • Kombinationstjänster.
  • Krav p å en sjuksköterska i varje ambulans vid nya entreprenadavtal.
  • Marknadsföring av ambulanssjukv ården för att underlätta rekrytering.
  • Specialistutbildning av sjuksköterskor.

Vilken kostnad har dessa åtgärder inneburit för landstinget under 2001?

Se tabell 10.

Bild av tabell 10

Vilka åtgärder kommer att vidtas under 2002?

Samtliga landsting uppger att de kommer att fortsätta med redan vidtagna åtgärder. Dessa åtgärder har i m ånga landsting hittills gett ett gott resultat.

Vilken kostnad beräknas dessa åtgärder innebära för landstinget?

Se tabell 10.

Vilka planer och förslag finns för att klara av kompetenshöjningen före 1 oktober 2005?

Flera landsting uppger att de med en fortsättning av vidtagna åtgärder har gott hopp om att n å fram till m ålet med en sjuksköterska i varje ambulans till den 1 oktober 2005. Ett par landsting tror sig inte kunna n å ända fram till det m ålet p å samtliga ambulansstationer. åtta landsting har i dag 45–50 procent sjuksköterskor anställda och behovet av kompetenshöjning är inte längre lika aktuellt. När m ålet är n ått m åste verksamheterna hitta lösningar för att beh ålla sin kompetens och ha en bra nyrekrytering av s åväl sjuksköterskor som ambulanssjukv årdare.

Landstingen har under de senaste åren genomfört ett ambitiöst arbete med satsning p å kompetenshöjning inom verksamheten för att kunna bedriva en kvalificerad akutsjukv ård med möjlighet till läkemedelshantering. Enligt de planer och förslag som uppges i enkäten kommer detta arbete att fortsätta till m ålet är uppn ått.

Vilken totalkostnad räknar landstinget med för kompetenshöjningen?

Se tabell 10.

L ångsiktig kvalitetsutveckling
11. Utvecklings åtgärder
Ange kortfattat vilka utvecklingsplaner som finns för ambulanssjukv ården i landstinget inom de närmaste åren.

Landstingen har givit följande exempel p å utvecklingsplaner de närmaste åren:
  • Möjlighet att kunna bemanna varje ambulans med minst en sjuksköterska.
  • Översyn av avvikelsehantering och patientuppföljning.
  • Kompetensutveckla inom teknikomr ådet.
  • Kvalitetsutbildning för all personal.
  • Kvalitetssäkring av medicinsk och teknisk utrustning.
  • Utveckling av databaserad ambulansjournal för bättre dokumentation och uppföljning.
  • Intern fortbildning och kompetensförstärkning: t. ex. ledningsambulans, katastrofmedicin, kemolyckor, PHTLS (PreHospital Trauma Life Support), A-HLR(avancerad hjärt–lung-räddning), trafikutbildning, IT och kommunikation.
  • Ökat samarbete mellan landstingen vad gäller utbildning, behandlingsprinciper och bättre utnyttjande av resurser.
  • Satsning p å telemedicin med mobimed i varje ambulans.
  • Fortsatt arbete med implementering av SWEDE.
  • Ökad integrering med akutsjukv ården och möjlighet till kombinationstjänstgöring.
  • Utveckling av ambulanssjukv årdarrollen.
  • Satsning p å den psykosociala arbetsmiljön.
  • Utveckling av ambulansteamet och personalens olika roller.
  • Ökat samarbete mellan ambulans och primärv ård.
  • Starta forskningsprojekt inom kardiologi, trauma och hjärtstopp.
  • Utveckling av v årdprogram tillsammans med akutsjukv ården.

Information: Sylvia Myrsell, rel 08-555 532 26, e-post sylvia.myrsell@sos.se
Meddelandebladet i pdf-format (bäst för utskrift, 229 kB)

<<<<<<<<    Detta är arkivmaterial    >>>>>>>>
[Hem]  [Ledare]  [Nyheter]  [Reportage]  [Forskning]  [Artiklar]  [Insändare]  [Notisen]  [Redaktion]