|
Socialstyrelsens meddelandeblad nr 5/2001
Maj 2001
Mottagare:
Landsting/motsvarande
Verksamhetschefer inom ambulanssjukv ården
Ambulansöverläkare
Ansvariga läkare/förest åndare i ambulanssjukv ården
Svensk ambulanssjukv ård 2000
Bakgrund
Ambulanssjukv ården har under senare år utvecklats s åväl i Sverige som internationellt. Niv ån p å det medicinska omhändertagandet har höjts och möjligheten att snabbt f å hjälp vid akuta olycks- och sjukdomsfall har förbättrats. En ökad integrering av ambulanssjukv ård sker i övriga akutsjukv ård b åde verksamhetsmässigt och organisatoriskt.
Allt fler avancerade medicinska behandlingsmetoder har införts i det dagliga arbetet. Detta ställer krav, s åväl p å medicinsk kompetens, som p å ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete i ambulanssjukv ården.
Ambulanssjukv ården befinner sig ofta i situationer som ställer stora krav p å dess företrädare. En väl fungerande ambulanssjukv ård bygger p å förutsättningen att patientens medicinska behov säkerställs och att allmänhetens förväntningar och krav blir tillgodosedda. Kompetens och tillgänglighet är väsentliga begrepp.
Socialstyrelsen följer årligen genom en enkät till landstingen/motsv. hur svensk ambulanssjukv ård har utvecklats under det g ångna året. Även landstingens/motsv. övergripande utvecklingsplaner för ambulanssjukv ården redovisas.
Sammanställningen av enkäterna presenteras nu i form av ett meddelandeblad om svensk ambulanssjukv ård år 2000.
Underlaget till kartläggningen har utarbetats av byr ådirektör Louise Stensnäs, Socialstyrelsen.
Sammanställningar av enkätsvar och kommentarer
Ambulanssjukv årdens förutsättningar
Organisationen av ambulanssjukv ården varierar i olika delar av landet, mycket beroende p å befolkningens fördelning över landets yta och de geografiska variationerna. Detta gäller inte bara avst ånd utan ocks å att människor bor där de inte n ås av vägburna transporter. Även variationer i klimatet ställer krav s åväl p å organisationsformer som p å fordon.
V årdinrättningar
Sjukhus eller v årdcentraler med möjlighet att hjälpa till i akuta situationer finns oftast i städer och större tätorter. V årdcentralerna har dock begränsat öppeth ållande under jourtid. Avst ånden mellan människors boenden och arbetsplatser och sjukv årdsmottagningar som kan vara ambulanssjukv ården behjälplig i akuta situationer varierar över landet.
Som exempel kan nämnas Jämtlands läns landsting som är ett stort geografiskt omr åde och har ett akutsjukhus och fyra v årdcentraler med dygnet runt öppet, medan Stockholms läns landsting har sju akutmottagningar och ingen dygnet runt öppen v årdcentral.
| Under 2000 har en minskning av antalet akutmottagningar skett i landet. En viss minskning av antalet dygnet runt öppna VC kan ocks å noteras. Denna p åg ående förändring för med sig att antalet ambulanstransporter ökar och transporttiderna förlängs. Detta ställer i sin tur ökande krav p å ambulansberedskapen och p å ambulanspersonalens medicinska kompetens. |
Ange inom landstingsomr ådet befintliga sjukv årdsresurser med möjlighet att omhänderta sv årt sjuka eller skadade.
(Se tabell 1)
Personalens stationering
Ambulanspersonalens stationering p å eller i närheten av sjukhus eller v årdcentral kan underlätta samarbetet och kan bidra till utveckling av t.ex. gemensamma v årdprogram och behandlingsmetoder. Samtidigt underlättar det möjligheter för ambulanspersonal att hospitera eller inneha rotationstjänst.
| Det märks under 2000 en ökning av stationering av ambulanspersonalen p å sjukhus och v årdcentraler och en minskning av placering p å räddningstjänsten. |
Var är ambulanssjukv årdens personal stationerad?
(Se tabell 2)
Akutsjukv årdens medverkan
Ibland kräver ambulanssjukv ården kvalificerade medicinska insatser exempelvis i form av anestesiresurser eller extra stöd fr ån primärv årdens personal. Detta sker p å de flesta h åll i landet och p å vissa platser kan högre medicinsk kompetens föras ut till insjuknande- eller olycksplatsen med helikopter eller akutbil.
| Akutsjukv årdens delaktighet vid behov i ambulanssjukv ården har minskat n ågot sedan 1999. Även fr ån primärv årdens h åll minskar deltagandet alltmer. Detta skulle delvis kunna vara en effekt av att den medicinska kompetensen i ambulanserna h åller p å att höjas. |
Deltar personal fr ån akutsjukv ården respektive primärv ården i ambulanssjukv ården vid
primo 1 larm?
(Se tabell 3)
Räddningstjänstens medverkan
De flesta landsting har kommit överens med en eller flera kommuner om att räddningstjänstens medverkar med första hjälpen insatser medan man väntar p å ambulans (s.k. IVPA) vid akuta sjukdomsfall (prio1 larm). Orsak till att även skicka räddningstjänsten kan vara att den beräknade väntetiden p å ambulans blir längre än en viss i förväg bestämd tid. P å n ågra h åll testas IVPA som ett projekt som skall utvärderas. I vissa kommuner förekommer det endast vid akut sjukdom p å allmän plats eller endast vid hjärtstoppslarm. Vissa landsting understryker att det endast förekommer i n ågra f å kommuner och i liten omfattning.
I Socialstyrelsens Meddelandeblad Nr 2/98 rekommenderas landstingen att, när överenskommelse om räddningstjänstens medverkan med IVPA görs, avtal tecknas med respektive kommun. Socialstyrelsen framh åller ocks å vikten av att landstingen årligen följer och utvärderar räddningstjänstens insatser s å att det är möjligt att bedöma b åde effekterna av dessa och kostnadseffektiviteten i att åtgärderna utförs.
| Det förekommer deltagande med första hjälpen insatser av räddningstjänsten vid akuta sjukdomsfall, s.k. IVPA (i väntan p å ambulans), i samma landsting som tidigare år. Av dessa är det fyra landsting som inte har tecknat avtal och tre som inte gör n ågon årlig uppföljning av de utförda insatserna jämfört med fem respektive sex förra g ången. |
Deltar kommunal räddningstjänst med första hjälpen åtgärder vid prio 1 sjukv årdslarm?
(Se tabell 3)
Ambulanssjukv årdens organisation
Organisationen av ambulanssjukv ården i Sverige avspeglar förutsättningarna s ådana de tar sig uttryck i de geografiska och befolkningsmässiga förh ållandena. Organisationsformen varierar därför mellan olika sjukv årdshuvudmän.
Driftformer
Driftformerna d.v.s. det omedelbara ansvaret för driften varierar mellan olika landsting och även mellan olika sjukv årdsomr åden inom samma landsting.
| Driftformerna uppvisar inga förändringar vid jämförelse med 1999. Tio landsting har ambulanssjukv ården helt i egen regi, ett landsting/motsv. har den helt räddningstjänstbaserad, ett landsting har den helt placerad hos annan entreprenör och övriga har en blandning av tv å eller tre alternativ. |
Hur bedrivs ambulanssjukv ården?
Används akutbilar? Hur är dessa bemannade?
(Se tabell 4)
| De flesta landsting har en separat sjuktransportorganisation som drivs dels i egen regi och dels av entreprenör. Bilden är i stort sett den samma som året dessförinnan. |
Finns särskild organisation för sjuktransport utan förutsett v årdbehov?
Hur bedrivs denna verksamhet?
(Se tabell 5)
Ambulanssjukv årdens verksamhet
Ambulanssjukv ården f år en allt mer självklar roll inom hälso- och sjukv ården och en medicinsk integrering i akutsjukv ården har skett i m ånga landsting. Detta är av stor betydelse dels för att personalen kan arbeta efter enhetliga rutiner och behandlingsprogram, dels för att ambulanspersonalen p å ett naturligt och smidigt sätt kan f å möjlighet att upprätth ålla och utveckla sina medicinska kunskaper genom hospitering och rotationstjänstgöring i akutsjukv ården.
| Det är sju landsting som redovisar att man inte har ambulanssjukv ården medicinskt integrerad i akutsjukv ården och dessa har inte för närvarande n ågra planer p å att göra detta.
Det har skett en liten ökning av förekomsten av rotationstjänstgöring sedan 1999. I detta är det endast sjuksköterskorna som deltar. I de sju landsting där ambulanssjukv ården inte är integrerad i akutsjukv ården förekommer inte denna form av tjänstgöring. Kombinationstjänster för sjuksköterskor p å akutklinik och i ambulanssjukv ård finns och planering för fler är p å g ång. Ambulanspersonal hospiterar i akutsjukv ård i alla landsting utom tre. Ett landsting har upphört med hospitering sedan förra året. |
Rotationstjänstgör ambulanspersonalen i akutsjukv ården?
Hospiterar ambulanspersonalen i akutsjukv ården?
(Se tabell 6)
M ål för uppföljning av verksamheten
I bestämmelserna om kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i hälso- och sjukv årdslagen förtydligas v årdgivarens, verksamhetschefens och all hälso- och sjukv årdspersonals ansvar för att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.
Ambulanssjukv ården m åste kunna förmedla en kvalificerad hälso- och sjukv ård och m åste ocks å kunna n å den v årdbehövande s å fort som möjligt. Tillgängligheten bestäms av hur m ånga ambulanser som finns att tillg å och var dessa är placerade i förh ållande till den som söker hjälp. Dessa faktorer avgör hur snabbt patienten kan n ås. Av detta framg år att man m åste definiera en m ålsättning för ambulanssjukv ården som täcker in dessa b åda faktorer.
| Alla landsting s å när som ett, har övergripande m ål för verksamheten. Detta är tv å mindre än förra året.
Det är fortfarande tre landsting som inte har fastställda m ål för tiden fr ån larm till hämtplats. Ett landsting har arbete p å g ång. Förra året var det tv å landsting som hade arbete p å g ång.
Tv å landsting har inte n ågot kvalitetssystem enligt Socialstyrelsens föreskrift och allmänna r åd, ett har det delvis och ett har arbete p å g ång. Förra året hade alla kvalitetssystem enligt SoS föreskrift s å när som ett landsting som hade det delvis. |
Finns övergripande m ål fastställda för verksamheten?
Finns m ål fastställt för tid fr ån larm till hämtplats?
Används Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna r åd om kvalitetssystem i verksamheten?
(Se tabell 7)
Ambulanssjukv årdens personal
I hälso- och sjukv årdslagen anges att det skall finnas den personal som behövs för att ge god v ård. Arbetets art skall avgöra vilken kompetens som behövs. Varje enhet skall vara bemannad med formellt kompetent personal i erforderlig omfattning. V årdgivaren har ansvar för att det finns personal med s åväl formell som reell kompetens som kan fullgöra de uppgifter som skall utföras.
Det är Socialstyrelsens uppgift att följa upp, utöva tillsyn och utvärdera verksamheter inom hälso-och sjukv ården för att därigenom verka för att hela befolkningen f år en sjukv ård p å lika villkor och med hög kvalitet. Socialstyrelsens tillsyn skall främst syfta till att förebygga skador och eliminera risker för patienterna.
Det är av stort intresse att följa kompetensutvecklingen i ambulanssjukv ården bland annat med anledning av att Socialstyrelsens föreskrift om läkemedelshantering i ambulanssjukv ården kommer att upphävas den 1 oktober 2005. Detta för med sig att ambulanssjukv årdare d å inte längre f år möjlighet att, med samma generella direktiv som legitimerad sjuksköterska har, administrera läkemedel till patienter. Landstingen m åste till detta datum ha legitimerade sjuksköterskor i de ambulanser där man vill kunna bedriva kvalificerad hälso- och sjukv ård. M ånga landsting satsar p å att utbilda ett antal av sina ambulanssjukv årdare till sjuksköterskor. Man köper uppdragsutbildningar och stödjer med utbildningsbidrag av varierande storlek för att underlätta för studenterna att klara den ekonomiska belastningen. För närvarande är det omkring 375 ambulanssjukv årdare som deltar i sjuksköterskeutbildningar över hela landet.
| I jämförelse med siffror fr ån 31 december 1999 har antalet sjuksköterskor med specialistexamen ökat med 66 personer och antalet sjuksköterskor utan specialistexamen med 86 personer. Antalet undersköterskor med p åbyggnadsutbildning har ökat med 94 personer och undersköterskor utan p åbyggnadsutbildning har minskat med 153 personer. Antalet 20 veckors och 7 veckors utbildade ambulanssjukv årdare har ökat med 48 personer respektive 12 personer. Den totala ökningen av sjuksköterskor är 152 personer och den totala minskningen av ambulanssjukv årdare är 3 personer. Den totala ökningen personal i svensk ambulanssjukv ård under 2000 är 149 personer. |
Fördelningen av antal personer i olika utbildningsniv åer
(Se tabell 8)
| De procentuella förändringarna är marginella sedan december 1999. Leg. sjuksköterskor har ökat med 2.4 %. Största minskningen, 4,1%, visar undersköterskor utan p åbyggnadsutbildning. |
Kompetensförändring (i procent) i svensk ambulanssjukv ård mellan 1986 och 2000
(Se tabell 9)
Kompetensutveckling och anställningsform
| Det är 11 landsting som har uppgivit en ökning av antalet legitimerade sjuksköterskor som inte stämmer med den faktiska ökningen, vid jämförelse med siffrorna för antalet sjuksköterskor fr ån december 1999. |
Ökning av antal leg. sjuksköterskor sedan januari 1999
(Se tabell 10)
| Det är tre landsting som svarar att man har legitimerade sjuksköterskor anställda som ambulanssjukv årdare och av dessa kommer tv å landsting att under 2001 konvertera tjänsterna till sjukskötersketjänster. Det tredje landstinget konverterar om den anställda själv vill. |
Finns i ambulansverksamheten legitimerade sjuksköterskor som är anställda som ambulanssjukv årdare?
(Se tabell 10)
| Alla landsting anställer sjuksköterskor med specialistexamen utom ett som har ändrat sig sedan 1999. Tv å landsting/motsv. anställer endast sjuksköterskor med specialistexamen medan resten vill ha b åda utbildningsniv åerna.
Sju landsting anställer undersköterskor med p åbyggnadsutbildning. Ett landsting/motsv. anställer personal med annan utbildning. |
Anställningskrav vid nyanställning (vilka utbildningsniv åer accepteras?)
(Se tabell 11)
| Inget landsting har hittills rapporterat n ågon uppsägning av ordinarie ambulanssjukv årdare. |
Har sedan 1999 n ågon ordinarie ambulanssjukv årdare sagts upp för att ersättas av legitimerad sjuksköterska?
| Vid jämförelse med de uppgifter som lämnades i förra enkätomg ången noteras att 12 landsting har minskade behov av sjuksköterskor medan tv å har samma läge som förra året och sju landsting har redovisat ökade behov av sjuksköterskor.
Det totala redovisade behovet av leg. sjuksköterskor inom ca. fem år är 720 jämfört med 872 förra året. |
Hur m ånga leg. sjuksköterskor behövs för att den 1 oktober 2005 ha formell kompetens i de ambulanser där läkemedel hanteras?
(Se tabell 12)
åtgärder och kostnader
Finns inom landstinget n ågra förslag eller planer p å lösningar för att klara behovet av en kompetenshöjning inom fem år?
Som exempel p å landstingens planer för att klara behovet av leg. sjuksköterskor inom ambulanssjukv ården ges följande förslag:
- Nyanställer specialistkompetenta sjuksköterskor vid naturlig avg ång.
- Rekrytera sjuksköterskor vid nyanställning.
- Lediga ambulanssjukv årdaretjänster konverteras.
- Stora pensionsavg ångar löser nyrekryteringen till stora delar.
- Krav i avtal med entreprenörer att i första hand anställa sjuksköterskor.
- Ordna uppdragsutbildning.
- Utbilda delar av befintlig ambulanssjukv årdarepersonal till leg sjuksköterskor.
- Avtal om uppdragsutbildning av ambulanssjukv årdare till sjuksköterska med ett visst antal platser i fem år.
- Eget initiativ av unga ambulanssjukv årdare att g å sjuksköterskeutbildning.
- 75–80 % av grundlönen till dem som utbildar sig till sjuksköterskor.
- Via studiebidrag stimulera till utbildning till leg. sjuksköterska.
- Utbildning till högskolebehörighet ordnas.
|
| Den redovisade totalkostnaden för kompetenshöjande åtgärder, har blivit lägre för fyra av de landsting som i december 1999 uppgav en beräknad totalkostnad. För ett landsting rör det sig om drygt 23 miljoner mindre medan för de övriga tre summan hamnar p å ca. 6–7 miljoner. Tre landsting har uppgivit ökade kostnader p å 1, 2.2 och 14 miljoner. |
Vilken kostnad beräknar landstinget för kompetenshöjande åtgärder inom ambulanssjukv ården för år 2000 och år 2001 och p å ca fem år?
(Se tabell 13)
Görs satsningar för att kompetensutveckla ambulanssjukv årdarens egen yrkesroll och funktion?
I s å fall vilka?
I de flesta landsting förekommer ambitiösa utvecklingsprogram för denna yrkesgrupp. Som exempel kan nämnas följande satsningar:
- Förtydligande av riktlinjer och arbetssätt.
- Projektarbete i rapport "Ambulansteamets framtida yrkesroller".
- Regionalt samverkansprojekt mellan 5 landsting ( Kronoberg, Jönköping, Kalmar, Halland, Blekinge) p åg år. Satsning sker p å en förändrad yrkesroll för ambulanssjukv årdarna – utveckla den tekniska kompetensen och framtagande av kompletterande utbildning. Utbildningen startar hösten 2001.
- Ambulanssjukv årarna skall successivt kompetensutvecklas med m ålsättningen att år 2005 skall alla ha undersköterskekompetens och speciell befattningsutbildning.
- P åg ående diskussioner kring yrkesrollen med olika profileringar inom ambulansteamet.
- Enligt regionalt m åldokument görs satsningar för att kompetensutveckla ambulanssjukv årdarna.
- Projekt p åg år om yrkesrollen.
- Kartläggning och utformning av den framtida yrkesrollen med anpassad internutbildning i enlighet med gällande v ård- och behandlingsprinciper.
- I ett specifikt 32-punktsprogram med start 1999 ing år avsnitt som direkt berör fr ågan.
- Diskussioner p åg år.
|
Ambulanssjukv årdens l ångsiktiga kvalitetsutveckling
Vilka utvecklings åtgärder kommer att vidtas inom ambulanssjukv ården de närmaste åren?
Landstingen/motsv. har givit följande exempel p å utvecklings åtgärder inom ambulanssjukv ården de närmaste åren:
- Fortsatt utveckling av ambulanssjukv årdens datajournaler.
- Implementering av Swede.
- Primärv årdsprojekt.
- Planer p å samverkansprojekt mellan ambulanssjukv ården och akutmottagningarna för utbildning av sjuksköterskor för att möjliggöra kombinationstjänstgöring.
- N å m ålet med en sjuksköterska i varje akutambulans.
- Kvalitetssäkringssystem och kompetenskontroll skall utvecklas.
- Optimalt resursutnyttjande vad gäller tillgänglighet och kompetens.
- Utveckla rotationstjänstgöring.
- I samverkan med kardiologer medverka i ASSENT 3 plusstudie, avseende prehospital trombolys.
- Modern databas för dokumentering och uppföljning.
- Ambulanssjukv ården = en del av akutsjukv ården, akutklinik med akutmottagning + ambulans, kombinationstjänster för sjuksköterskor, akutteam, gemensam akutjournal.
- Medicinsk och teknisk utveckling.
- Förstärkningsbil bemannad med specialistsjuksköterska.
- Prehospital trombolys kommer ig ång under 2001 p å alla stationer.
- Strukturförändring avseende ambulansstationer p å entreprenad.
- Förbättrad telekommunikation omfattande fler parametrar än EKG, BT, Puls, SO2.
- Förbättra möjligheter till integrering av ambulansjournalen i sjukhusjournalen.
- Vidareutbildad sjuksköterska i varje akutambulans.
- Uppdelning av akut- och transportambulanser.
- Bättre uppföljning och tydligare krav.
- Kompetenshöjning av all personal.
- Utbildning i omv årdnadsdokumentation.
- Utveckling av behandlingsmetoder.
- Deltagande i forskningsprojekt.
- Utveckling av koncept med intensivv årdsambulanser.
- Vidareutveckling av ambulansöverläkarens och utbildningssjuksköterskans roller som initiativtagare av utvecklingsarbetet.
- Ledarskapsutbildning.
- Fortsatt utbyggnad av kombinationstjänstgöring.
- Fortsatt utbyggnad mot 100% sjuksköterskor i ambulanssjukv ården.
- Stimulera alla sjuksköterskor att skaffa sig specialistsjuksköterskeexamen.
- ECO – Driving.
- Medicinsk fortbildning delvis tillsammans med kardiolog-, ortopedklinik m.fl.
- Förbättrat samarbete med SOS-Alarm inom regionen.
- Organisatoriskt skilja och ev. använda annan entreprenör för sjuktransporter som inte kräver medicinsk eller omv årdnadsmässig kompetens.
- Anpassa fordonsparken till rymligare ambulanser med bättre v årdutrymmen.
- Ett mycket omfattande EU projekt som berör de flesta omr åden inom ambulanssjukv ården har nyligen startat.
- Gemensam länsorganisation för hela ambulanssjukv ården.
|
Information: Gunilla Hulth-Backlund, e-post gunilla.hulth-backlund@sos.se
Meddelandebladet i pdf-format (bäst för utskrift), 74 kB
|