Tack vare ekonomiskt bidrag fr ån Södra Civilomr ådet hade jag förm ånen att följa den konferens, som anordnats av Pan American Health Organization (PAHO), med ändam ålet att följa upp räddnings- och bist åndsarbetet i samband med orkanerna Georges och Mitch, som svepte fram över Västindien och Centralamerika under hösten 1998. Konferensen ägde rum i Santo Domingo 16 - 19 februari.

Orsaken för oss att följa upp s ådana insatser är uppenbar. Enligt gällande försvarsbeslut är insatser vid sv åra p åfrestningar p å samhället samt internationellt bist ånd prioriterade omr åden. Mot den bakgrunden finns det ocks å orsak att ytterligare förstärka och utveckla nätverkskontakter.

Visst är det fortfarande ibland sv årt att bedöma fr ån andras beskrivningar vad som är rak och uppriktig verklighet respektive vad som är förskönade omskrivningar eller rationaliseringar i efterhand. Men sammanfattningsvis upplevde jag en avsevärt större öppenhet och äkta vilja till förbättringar än vad som ibland tidigare varit vanligt vid denna typ av uppföljningar.

Bakgrund
Som Ni minns drog Georges fram över främst de Västindiska öarna och förorsakade betydande förödelse. Avsevärt större skador åstadkom emellertid Mitch som litet senare drog fram över Centralamerika och drabbade främst Honduras men även omgivande länder.

I Honduras omkom flera tusen människor och över 2 miljoner p åverkades av Mitchs framfart. Den materiella förödelsen blev närmast ofattbar. Förutom bostäder och andra byggnader förstördes bl a 170 broar, 70% av vägnätet p åverkades och 90% av bananskörden förstördes. Förlopp och sammanfattning av skador illustreras av bilder sist i denna rapport.

Den socioekonomiska strukturen bidrar starkt till att naturens raseri f år s å sv åra följder i dessa länder. Ett begränsat antal mycket stora jordägare medför att det stora flertalet i befolkningen finns p å begränsad del av ytan. Och knappast p å den goda jorden utan p å illa utsatta platser och i skröpliga bostäder. Och det är ju ingalunda bara vindstyrkan i orkaner, som ger förödelse och förluster utan ännu värre drabbar skyfall och översvämningar.

Flera tätbefolkade länder, med bekymmersam socioekonomisk situation, som drabbas i stort sett samtidigt och s å sv årt ställer naturligtvis det internationella katastrofbist åndssamhället p å extremt sv åra prov.

Flera bist åndsorgan inledde ocks å sina rapporter med urskuldande p åpekanden att denna omfattning p å olycka överskrider vad varje tänkbar katastrofplanering skulle kunna tänkas "klara av".

Det är nog i sig ett riktigt konstaterande - men det talar ocks å tydligt om för oss att de resurser, som st år till buds b åde för förvarning, för akuta hjälpinsatser och för uppbyggnadsarbete p å sikt m åste användas s å samordnat och effektivt som möjligt. Och bättre än hittills.

Klimatologerna som deltog i konferensen hävdar nämligen bestämt att även om dessa orkaner var de värsta p å över 200 år s å är de ingen eng ångsföreteelse. Motsvarande kommer att hända igen eftersom intensiteten är en följd av Växthuseffekten och skogsskövlingen bland annat.

Fram till i höst kan vi fortfarande hoppas att deras bedömning är ogrundad"¦"¦.

Ledning, samordning och komponenter i systemen
Var d å insats- och bist åndsarbetet tillräckligt effektivt och samordnat? Tveklöst gjordes ett mycket stort antal mycket goda insatser av stor betydelse för att minska mänskligt lidande och förluster. Men det förel åg ocks å betydande brister och fördröjningar i samordning och effektivitet. Det pinsamma för oss alla är att m ånga av dessa brister och fördröjningar är mycket väl kända sedan tidigare insatser vid andra katastrofer.

Det är verkligen en sv år uppgift att bygga upp bra system för s å ofantligt omfattande insatser, men den ökande viljan att utvärdera och att lära av felen talar förhoppningsvis för att systemen kan komma att bli bättre.

Framför allt tycks det ha brustit i de s å viktiga systemen för Needs Assessment och Damage Assessment. Olika organisationer arbetar med olika konstruerade system och man rapporterar nog upp åt i sin egen organisation, men samordningen och sammanställningen av uppgifter fr ån de olika organsiationerna fungerade inte tillräckligt bra. Och eftersom dessa rapporter sedan skall ligga till grund för att distribuera ut hjälpinsatserna kan dessa inte bli optimala. Inte p å l ånga när. Byr åkratisk fördröjning av resursdistribution förvärrar ytterligare.

"Alla" är väl nu överens om att det är mottagarlandets bedömningar av hjälpbehovet, som skall vara underlag för hjälpinsatserna. Uppenbarligen är det dock problem att omsätta detta i praktiken när centrala tjänstemän byts för frekvent, t ex pga politiska tillsättningar. Utbildning kan inte byggas p å efter hand, utan man m åste starta fr ån början varje g ång!

Ett annat problem, som uppenbarligen inte är betydelselöst, är att en del länder efter inträffade katastrofer, tar chansen att via bist ånd försöka lyfta landet till en högre niv å än före katastrofen"¦

Man behöver i naturkatastrofdrabbade länder ett permanent bemannat centralt nationellt ledningsorgan. Nationella och internationella hjälporgan (UN, WHO, OCHA, UNICEF, IFRC osv osv, flera med underorgan) arbetar d å, när det gäller den nationella styrningen, under det nationella ledningsorganet. Därmed f år man ocks å en organisation nationellt som tar emot och sammanställer rapporter om behov och resurser och kan ta det övergripande ansvaret för styrning av resurserna.

Samarbete och kontakter mellan "Governemental Organizations" och "Non Governemental Organizations" (NGO) förefaller i flera fall vara kontraproduktivt. Möjligen har detta förvärrats av att ett betydande antal NGO tillkommit under senaste tio årsperioden. Olika UN-organ uppger sig försöka medla och finna bättre samarbetsformer mellan dessa organisationer.

Kontakterna mellan de näraliggande drabbade länderna var sparsamma och bristfälliga enligt vad som rapporterades.

Det lokala ansvaret, p å "kommunniv å" betonades mycket starkt. P å m ånga ställen hade detta fungerat mycket bra, p å andra ställen sämre. Det finns i dessa tätt drabbade länder oks å en naturlig beredskap och tradition att efter bästa förm åga ta tag i och lösa lokala problem när de uppst år.

Att f å till st ånd en s ådan organisation ("eget" nationellt högsta ansvar, central/lokal ledningsfunktion), och f å accept för den, kommer naturligtvis att kräva mycket arbete och tid, men det förefaller vara en allmänt accepterad uppfattning att det är i denna riktning vi m åste g å.

Det framfördes ocks å kritik mot att man upplöser sina nationella katastrofledningsorgan, i den m ån separata s ådana, utöver "regeringen", existerar, n ågra veckor efter att katastrofen inträffat; dvs när det mest akuta räddningsarbetet är avslutat. Men d å återst år ju hela det viktiga återuppbyggnadsarbetet, och inte minst skadereducerande åtgärder som skall minska följderna "nästa g ång"!

"Early warning" är naturligtvis av stor betydelse för att reducera följderna vid kraftiga naturfenomen som orkaner. Det finns flera i dag relativt p ålitliga meteorologiska system, även om de ocks å har vissa brister. Anmärkningsvärt är emellertid att informationen uppenbarligen inte tränger ut i samhället. Ett viktigt omr åde där en förstärkt och förbättrad informationsorganisation behövs!

Sammanfattning av policyförändringar och brister i systemlösningar
Den preliminaära sammanfattningen av konferensens resultat fanns tillgängligt via PAHO:s hemsidor direkt efter konferensen! Slutrapporten publiceras dels där, dels ocks å i Prehospital and Disaster Medicine.

I den preliminära sammanfattningen konstaterade vi:

1. While vulnerability analyses are an integral part of good disaster management, the data are sketchy or nonexistent.
2. All sectors recognized that the overall coordination within countries and between countries and international agencies and between international agencies and with donors was not adequate.
3. Techniques for evaluating the effects of interventions are poorly developed and hence, the data available are poor with the result that assistance may be misdirected and inappropriate or detrimental assistance may be repeated.
4. Often the coordinating agencies within countries are subject to changes with politics and consequently it is difficult to achieve continuity in preparedness and mitigation. Often there is frequent transition of persons who have been trained, and hence, the training must be repeated rather than progressive.
5. Contingency plans to meet future emergencies often are inconsistent or non-existent.
6. The role of communities and civil society are not clearly defined and in many places require guidance and development.
7. International resources often arrive too late to be of assistance during the immediate post-event phase and communities and national organizations must rely on local and national resources during this period. International resources generally focus on the mid- and long-term problems and may be supported in part by donations and loans.
8. National and International policies and guidelines on disaster management often are too difficult to understand at the community and individual level.
9. Hurricanes George and Mitch interrupted ongoing efforts to sectoral decentralization disaster response systems. Such efforts involved the local civil society and seemed attractive to politicians and donor agencies.

PDM har en central roll i denna kunskapsspridning. PDM är officiellt organ för WADEM. PDM har under nuvarande chefsredaktören Marvin Birnbaum genomg ått en remarkabel utveckling, och h åller i dag hög kvalitet. Tidskriftens ekonomi är emellertid fortfarande en begränsande faktor. Jag vill därför, och naturligtvis för att bidra till att sprida PDM:s inneh åll, anmoda svenska myndigheter, individer och organisationer att prenumerara p å PDM. Jag förmedlar mycket gärna s ådana kontakter!

Övriga konferenserfarenheter

Internet och andra informationsbärare
PAHO är n ågot av en föreg ångare när det gäller användningen av Internet i operativt katastrofarbete. Internet används, med förv ånande hög driftssäkerhet och tillgänglighet, b åde för information och upplysning innan, under och efter katastrofarbetet och dessutom för operativa "system" i rapportering, analys och beslut mm under insatsen!

Att Inter/Intranet redan har f ått en s å central betydelse i katastrofarbetet, b åde planeringsmässigt och operativt, och även i u-länder, var jag inte medveten om.

Det är nog hög tid även i Sverige att alla landsting har förberedda internetsidor där lednings- beredskaps och informationsansvariga snabbt och fr ån valfri internetansluten dator kan lägga ut information och beslut. Utläggningen skall naturligtvis skyddas av password, s å att den hela tiden kan ha hög trovärdighet. Med hjälp av separata internetadresser och ev med password/motsv även för vissa läsare kan informationen separeras, dels till allmänheten, dels till personal.

Det har även tillkommit en mängd värdefull information och utbildning p å Internet. Följande noterades p å konferensen och kan rekommenderas:

Reliefweb samlar aktuell information om p åg ående eller genomförda insatser i regi av FN/OCHA: wwwnotes.reliefweb.int Bl a är kartorna i slutet av denna rapport hämtade fr ån Reliefweb!

Reuter Foundation är nyhetsbyr ån Reuters "idéella" del, som ställts till bist åndssamfundets förfogande. För att f å full tillg ång till materialet skall man registrera sig som medlem, vilket idéella organisationer f år gratis. N ågot för svenska organisationer att registrera och erbjuda medarbetarna? Man tillhandah åller nyheter och annat material: www.alertnet.org Vi har etablerat god kontakt med den redaktionella ledningen, och denna site kan bli ännu mer användbar i framtiden.

PAHO har mycket användbart förutom rapporterna fr ån denna konferens. Bl a pedagogiskt material: www.paho.org

SUMA är WHO/PAHO:s system främst för materialhantering och manualer inom samma omr åde. Kan hämtas gratis p å: www.disaster.info.desastres.net/SUMA/

Informationsorganisationen fick även i övrigt stor uppmärksamhet under konferensen. "Alla" inser den centrala betydelsen av intern och extern information vid sv åra samhällsp åfrestningar. Uppenbarligen hade man haft problem främst i kontakterna med massmedier. Man planerade nu utbildning i s ådana kontakter, b åde för chefstjänstemän och för journalister!

Hälsosektorn
Inom hälso- och sjukv årdssektorn synes man ha varit, efter omständigheterna, relativt väl förberedd p å m ånga platser avseende katastrofplanering. I varje fall framfördes planeringen där som positiv jämfört med flertalet övriga samhällssektorer.

Psykosociala aspekter
Dessa betonades upprepat och mycket starkt. Säkert finns det stora behov att närma s ådana insatser till "västerländsk standard" men med självklart hänsynstagande till lokal kultur mm.

Emergency Medical Care
Lokalt ansvar i akuta skedet är en nödvändighet. återigen betonades de tveksamma effekterna av tillkommande externa resurser, som ju anländer "för sent" för akuta insatser, men kan ha en viktig roll i återuppbyggnadsarbetet. Externa resurser m åste i s å fall vara självförsörjande rörande teknik och logistik. Tydligen hade man erfarit att välmenande externa resurser, till följd av brister i s ådana avseenden, "rasade in" och i stället blockerade de sparsamma lokala resurserna"¦

Dricksvatten och Hygien
Självklart i ett katastrofläge, där samhällets infrastruktur drabbats s å enormt och där färskvatten och avlopp i stor utsträckning blandats, åstadkom detta mycket stora problem. åter betonades vikten av att innan katastrofen inträffar genomföra vulnerabilitetsstudier - som grund för bedömningarna vid kommande katastrofsituationer.

Smittsamma sjukdomar
Flera smittsamma sjukdomar, inklusive parasitburna, förekommer endemiskt i de drabbade länderna. Trots detta finns inte n ågra stora problem officiellt rapporterade. Man betonade emellertid att rapporteringssystemen för smittsamma sjukdomar är av vital betydelse, men de fungerade inte fullt ut. Det är betydande diskrepanser mellan de centrala (officiella) rapporterna och rapporterna lokalt fr ån flyktinglägren.

Nutrition
Främst angavs problem att f å fram lämpliga nutritionsprogram för barn och gravida kvinnor!

Slutord
Denna rapport är självklart inte heltäckande. Flera sessioner p ågick parallellt under konferensen, och jag bevakade dem jag subjektivt ans åg mest intressanta och viktiga. S åledes saknas delar, som är mycket centrala i värderingar med helhetssyn. Speciellt har jag i stort sett helt avst ått fr ån att beskriva framtagning av ekonomiska medel, användning av dessa och övriga aspekter p å l ångsiktigt återuppbyggnadsarbete och l ångsiktiga åtgärder för att göra drabbade omr åden mer robusta (mitigation and preparedness).

Även de omr åde, som tagits med i denna rapport är kortfattat och översiktligt behandlade. Framställningen gör ej anspr åk p å exakt eller vetenskaplig framställning i n ågot avseende, utan speglar endast vad jag själv, kortfattat och mycket subjektivt, funnit anledning att förmedla.

å andra sidan finns riklig information att tillg å för dem som önskar f å en mer fullständig beskrivning. S ådan information återfinns i de olika bist åndsorganens rapporter samt, inte minst och lätt tillgängligt, p å de internetadresser, som anges tidigare i denna rapport.

Karl-Axel Wallman-C:son
Chefredaktör
Nordisk Prehospital AkutMedicin (PAM)