Bakgrund
Ambulanssjukv ården har under de senaste åren befunnit sig i en stark utveckling b åde i Sverige och internationellt. Allt fler avancerade medicinska bedömnings-, undersöknings- och behandlingsmetoder har införts i det dagliga arbetet. Detta förh ållande ställer krav, s åväl p å den medicinska kompetensen med erfarenheter fr ån olika omr åden inom akutsjukv ården, som p å ett aktivt kvalitets- och utvecklingsarbete inom den egna ambulansverksamheten.

Ambulanssjukv ården st år ofta inför situationer som ställer höga krav p å dess företrädare. Den m åste bygga b åde p å förutsättningen att patientens medicinska behov säkerställs och att allmänhetens förväntningar och krav blir tillgodosedda. Kompetens och tillgänglighet är väsentliga begrepp för en optimalt fungerande ambulanssjukv ård.

Under senare år har en ökande integrering skett av ambulanssjukv ården i den övriga akutsjukv ården s åväl verksamhetsmässigt som organisatoriskt. Niv ån p å det medicinska omhändertagandet har höjts och möjligheten att snabbt f å hjälp vid akuta olycks- och sjukdomsfall har förbättrats.

Mot denna bakgrund gjorde Socialstyrelsen en utredning och genomförde 1995 och 1997 enkätundersökningar med syfte att f å en kartläggning av hur ambulanssjukv ården s åg ut och om det skedde n ågon kvalitetsutveckling. Detta arbete presenterades i form av ett meddelandeblad nr. 8/98, Svensk ambulanssjukv ård 1997.

I denna redovisning presenteras resultatet av en enkät som gäller svensk ambulanssjukv ård 1998 och som skickades ut till samtliga sjukv årdshuvudmän i början av februari 1999. Syftet med enkätundersökningen är att följa utvecklingen i landet och att årligen med ett meddelandeblad och i tabellform belysa ambulanssjukv årdens organisation, verksamhet, tillgänglighet, kompetens- och kvalitetsutveckling i de olika landstingen/motsvarande.

Underlaget till denna kartläggning har utarbetats av byr ådirektör Louise Stensnäs, Socialstyrelsen.

Sammanställningar av enkätsvar och kommentarer

Ambulanssjukv årdens förutsättningar
Den geografiska strukturen skiljer sig mellan olika delar av Sverige, vilket medför att förutsättningarna för ambulanssjukv ården varierar i olika landsändar. Detta gäller inte bara avst ånd utan ocks å att människor kan vara boende där de inte kan n ås med vägburna transporter. Variationen i klimatet ställer ytterligare krav p å s åväl organisationsformer som p å fordon. Befolkningens fördelning över landets yta är ocks å av stor betydelse för ambulanssjukv årdens utformning.

V årdinrättningar

Ange inom landstingsomr ådet befintliga sjukv årdsresurser med möjlighet att omhänderta sv årt sjuka eller skadade.

Sjukhus eller v årdcentraler med möjlighet att hjälpa till i akuta situationer finns oftast i städer och större tätorter. V årdcentralerna har dock begränsat öppeth ållande under jourtid. Avst ånden mellan människors boenden och arbetsplatser och mottagningar som kan vara ambulanssjukv ården behjälplig i akuta situationer har stora variationer över landet. Som exempel kan nämnas Jämtlands läns landsting som är ett stort geografiskt omr åde och har ett akutsjukhus och fyra v årdcentraler med dygnet runt öppet medan Stockholms läns landsting har sju akutmottagningar och ingen dygnet runt jouröppen v årdcentral.
(Se tabell 1)

Personalens stationering

Var är ambulanssjukv årdens personal stationerad?

Ambulanspersonalens stationering p å eller i närheten av sjukhus eller v årdcentral kan underlätta samarbetet och kan bidra till utveckling av t.ex. gemensamma v årdprogram och behandlingsmetoder.
(Se tabell 2)

Deltar personal fr ån akutsjukv ården respektive primärv ården i ambulanssjukv ården vid prio 1 larm?

Ibland kräver ambulanssjukv ården kvalificerade medicinska insatser exempelvis i form av anestesiresurser eller extra stöd fr ån primärv årdens personal. Detta sker p å de flesta h åll i landet och p å vissa platser kan högre medicinsk kompetens föras ut till insjuknande- eller olycksplatsen med helikopter eller akutbil.
(Se tabell 3)

Deltar kommunal räddningstjänst med insatser vid prio 1 larm?

En del landsting har kommit överens med en eller flera kommuner om att f å räddningstjänstens medverkan i väntan p å ambulans med första hjälpen insatser vid prio 1 larm. Socialstyrelsen har uppmanat landstingen att i samband med detta teckna avtal med respektive kommun. Vidare bör verksamheten årligen följas upp för att utvärdera effekterna av vad som åstadkommits med hjälp av räddningstjänsten insatser.
(Se tabell 3)

Ambulanssjukv årdens organisation
Organisationen av ambulanssjukv ården i Sverige avspeglar förutsättningarna s ådana de tar sig uttryck i de geografiska och befolkningsmässiga förh ållandena. Organisationsformen varierar därför mellan olika sjukv årdshuvudmän.

Driftformer

Driftformerna dvs. det omedelbara ansvaret för driften varierar mellan olika landsting och även mellan olika sjukv årdsomr åden inom samma andsting.

Hur bedrivs ambulanssjukv ården?

Används akutbilar? Hur är dessa bemannade?
(Se tabell 4)

Finns särskild organisation för sjuktransport utan förutsett v årdbehov? Hur bedrivs denna verksamhet?
(Se tabell 5)

Ambulanssjukv årdens verksamhet
Ambulanssjukv ården f år en allt mer självklar roll inom hälso- och sjukv ården och en medicinsk integrering i akutsjukv ården har skett i de flesta landsting. Ytterligare n ågra landsting har planer p å en integrering medan ett litet antal svarar att man inte har för avsikt att genomföra n ågon s ådant inom de närmaste åren.

Rotationstjänstgör ambulanspersonalen i akutsjukv ården?

Hospiterar ambulanspersonalen i akutsjukv ården?
(Se tabell 6)

M ål för uppföljning av verksamheten

I bestämmelserna om kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling i hälso- och sjukv årdslagen förtydligas v årdgivarens, verksamhetschefens och all hälso- och sjukv årdspersonals ansvar för att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras.

Ambulanssjukv ården m åste kunna förmedla en kvalificerad hälso- och sjukv ård och m åste ocks å kunna n å den v årdbehövande s å fort som möjligt Tillgängligheten bestäms av hur m ånga ambulanser som finns att tillg å och var dessa är placerade i förh ållande till den som söker hjälp. Dessa faktorer avgör hur snabbt patienten kan n ås. Av detta framg år att man m åste definiera en m ålsättning för ambulanssjukv ården som täcker in dessa b åda faktorer.

Finns övergripande m ål fastställda för verksamheten?

Finns m ål fastställt för tid fr ån larm till hämtplats?

Används Socialstyrelsens föreskrift och allmänna r åd om kvalitetssystem i verksamheten?
(Se tabell 7)

Ambulanssjukv årdens personal
Hälso- och sjukv årdslagen säger att det skall finnas den personal som behövs för att ge god v ård. Varje enhet skall vara bemannad med formellt kompetent personal i erforderlig omfattning. V årdgivaren m åste allts å se till att det finns personal med s åväl formell som reell kompetens som kan fullgöra de uppgifter som skall utföras. Det är arbetets art som avgör vilken kompetens som behövs. Det är Socialstyrelsens uppgift att följa upp, utöva tillsyn och utvärdera verksamheter inom hälso- och sjukv ården för att därigenom verka för att hela befolkningen f år en sjukv ård p å lika villkor och med hög kvalitet. Socialstyrelsens tillsyn skall främst syfta till att förebygga skador och eliminera risker för patienterna.

Fördelningen av antal personer i olika utbildningsniv åer
(Se tabell 8)

Kompetensutveckling och anställningsform

Ökning av antal Leg. sjuksköterskor sedan november1997
(Se tabell 9)

Finns i ambulansverksamheten legitimerade sjuksköterskor som är anställda som ambulanssjukv årdare/brandmän?

Tio landsting svarar att man har legitimerade sjuksköterskor anställda som ambulanssjukv årdare och av dessa kommer åtta att under 1999 konvertera tjänsterna till sjukskötersketjänster.
(Se tabell 9)

Kompetensförändring(i procent) i svensk ambulanssjukv ård mellan 1986 och 1998
(Se tabell 10)

Anställningskrav vid nyanställning (vilka utbildningsniv åer accepteras?)

Tv å landsting anställer endast vidareutbildade sjuksköterskor.
Ett landsting anställer endast legitimerade sjuksköterskor utan vidareutbildning.
Tolv landsting anställer b åda delarna.
Tv å landsting anställer vidareutbildade sjuksköterskor och undersköterska med p åbyggnadsutbildning för ambulanssjukv årdare.
Fem landsting anställer b åde sjuksköterskor med och utan vidareutbildning och undersköterskor med p åbyggnadsutbildning.
Ett landsting anställer bara legitimerade sjuksköterskor utan vidareutbildning och undersköterskor utan p åbyggnadsutbildning.
Ett landsting anställer legitimerade sjuksköterskor med och utan vidareutbildning och undersköterskor med och utan p åbyggnadsutbildning.

Har sedan 1997 n ågon ordinarie ambulanssjukv årdare sagts upp för att ersättas med legitimerad sjuksköterska?

Inget landsting har hittills rapporterat n ågon uppsägning av ordinarie ambulanssjukv årdare.

Hur m ånga leg. sjuksköterskor behövs för att möta Socialstyrelsens krav p å formell kompetens i de ambulanser där läkemedel skall hanteras?(beräknades p å 5 år)
(Se tabell 11)

Finns inom landstinget n ågra förslag eller planer p å lösningar för att klara behovet av en kompetenshöjning inom 5 år?

Som exempel p å landstingens planer för att klara behovet av kompetenshöjning kan nämnas följande förslag:

Rekrytera sjuksköterskor vid nyanställning. Utbilda befintlig personal (förslag distansutbildning). Integrera entreprenadstationer och nyanställa sjuksköterskor i samarbete med v årdcentraler. Lediga ambulanssjukv årdaretjänster konverteras. Pensioneringar av äldre ambulanssjukv årdare (>60 år). Akutbilar/differentiering. Ekonomisk stöttning av dem som utbildar sig till sjuksköterskor. Ordna uppdragsutbildning. Har år 2000 redan utbildat 55 ambulanssjukv årdare till sjuksköterskor. Ger med särskilda medel lönestöd under utbildningstiden till leg. sjuksköterska. Klarar det med naturlig avg ång och undersköterskor som utbildar sig till sjuksköterskor. P åbörjade 1998 utbildningen av 39 ambulanssjukv årdare till sjuksköterskor. Satsning p å specialistutbildning av sjuksköterskor till ambulanssjuksköterskor.

Vilken kostnad beräknar landstinget för kompetenshöjningen inom ambulanssjukv ården (beräknad p å 5 år)?
(Se tabell 11)

Görs satsningar för att kompetensutveckla ambulanssjukv årdarens egen yrkesroll och funktion?
I s å fall vilka?

M ånga landsting förekommer ambitiösa utvecklingsprogram för denna yrkesgrupp.

Som exempel kan nämnas följande satsningar:

Satsning p å ny yrkesroll – assisterande medicinsk funktion samt spetsfunktion p å den tekniska sidan. Utbildning till undersköterskekompetens.
årlig körutbildning. årlig farmakologiutbildning. VIPS utbildning. Utbildning i EKG- tolkning och trombolysbehandling. Utbildning i ny teknik(mobitex, GPS, EKG). AHLR, Barn HLR PHTLS. Ledningsambulansutbildning. CPAP. Katastrofutbildning. Breddutbildning i QUL. Utbildning i kemolyckor, hypotermi, bemötande av hot och v åld. Fördjupning och övning i diagnostik och behandling. Lagar och paragrafer. Övningar i samverkan med räddningstjänsten.

Ambulanssjukv årdens l ångsiktiga kvalitetsutveckling

Utvecklings åtgärder

Vilka är de förbättringar som avses ske inom ambulanssjukv ården i landstinget inom de närmaste åren?

Olika landsting har givit följande exempel p å förbättrings åtgärder inom ambulanssjukv ården de närmaste åren:

Ny MLA-funktion (akutmott.–ambulanssjukv.) med ett processansvar för länets akutsjukv ård.
Införande av 12-kanaligt EKG och trombolysbehandling. Datajournal. Nya behandlingsmetoder. Ambulanssjuksköterskor med prehospital specialistutbildning. Närmare knytning till akutklinik. Ökad sjuksköterskebemanning. Mobitex och GPS i alla ambulanser. Mobil övervakningsutrustning i vissa ambulanser. Datoriserad ambulansjournal fr ån SOS-Alarm till sjukhusjournalen. Stora satsningar p å hög medicinsk kompetens hos all personal inom akutsjukv ården. Utvecklig av ambulanserna för att helt motsvara behoven inom prehospital sjukv ård och att motsvara EU standardiseringskraven. Ökat kvalitetstänkande. Ökat miljötänkande vid val av fordon. Uppdelning av verksamheten i en akutdel och en transportdel. Strävan efter ytterligare resursoptimering i samarbetet med SOS-Alarm. Ambulanssjuksköterska i varje ambulans ger en lärande organisation. Rotationstjänstgöring mellan ambulanssjukv ård – sjukv årdsupplysning – akutmottagning. Satsning p å växeltjänstgöring och kombinationstjänster. Integrerad v årdkedja för stroke patienter.