<<<<<<<< Detta är arkivmaterial >>>>>>>> | ||||||||||||
|
KOMMENTAR: Ambulansforum har vid ett flertal tillfällen f ått fr ågan varför vi inte har publicerat ambulanspersonalens i Boden skrivelse till bland annat socialminister Margot Wallström. Faktum är att Ambulansforum känt till delar av skrivelsen, men inte f ått n ågon kopia p å skrivelsen i sin helhet. Därför har vi inte heller kunnat publicera den. Vi har nu blivit uppmärksammade p å att skrivelsen finns p å Internet och att den har en officiell karaktär och därför väljer vi att publicera den, om än n ågot försenat. Redaktionen
KOMPETENS FÖR FRAMTIDENS AMBULANSSJUKV åRDARE Är ambulanssjukv årdare ett utdöende släkte? De svenska ambulanssjukv årdarna har idag delegationer att utföra vissa v årdmoment som enligt normer och regler skall utföras av sjuksköterskor. Socialstyrelsen har aviserat att alla dessa delegationer kommer att dras in om sex år och att uppgifterna därefter endast f år utföras av personal med lägst kompetensen sjuksköterska. Vad kommer d å att hända med nuvarande ambulanspersonal? Om inte reglerna var skrivna som att endast sjuksköterskor f år administrera läkemedel hade den här debatten aldrig uppkommit. Tyvärr har det delvis kommit att bli en facklig tvist mellan v årdförbundet SHSTF (sjuksköterskefacket) och Kommunal (som organiserar de flesta ambulanssjukv årdarna). Vi är inte p å n ågot sätt emot utbildning och höjning av kompetensen men det m åste genomföras p å ett sätt s å att alla kan ges möjlighet att fortsätta i sitt yrke. Det är trots allt s å att om man har arbetat inom ambulansverksamheten i ett antal år s å m åste ju den erfarenhet man f ått betyda n ågot. Man m åste höja ribban för befintlig personal istället för att "sänka" en hel yrkesgrupp. Det behövs därför en längre överg ångsperiod om man kraftigt höjer kompetenskraven. I vissa landsting genomförs redan idag olika former av kompetenshöjande utbildning för befintlig personal. I m ånga fall har dessa kurser f ått Socialstyrelsens välsignelse. Kommer den här formen av kompetens att p åverka eventuella framtida krav? Vi vill att det i Sverige införs en särskild legitimation för ambulanssjukv årdare och en utbildning anpassad till legitimationskraven. Fr ågan diskuterades bl a p å den konferens som intresseorganisationerna SRAG och Flisa arrangerade i Jönköping 1997-11-19 — 21. I princip hela "Ambulanssverige" (fr ån ambulanssjukv årdare till tillsynsläkare) är för en s ådan utveckling av verksamheten. Tyvärr var det vissa fr ågor som föreläsarna medvetet "hoppade över". Socialstyrelsens förslag kan komma att drabba de som behöver hjälp, allts å tredje man, p å ett negativt sätt eftersom erfaren personal kan tvingas sluta. BAKGRUND Ambulanssjukv ården i Sverige har de senaste 15 åren genomg ått en omfattande kvalitetshöjning, b åde d å det gäller utbildning/kompetens och p å den materiella sidan. Det som tidigare var en ren transportresurs har idag blivit en adekvat hjälp till akutsjukv ården, en framskjuten v årdresurs som kan p åbörja behandling av patienten redan p å hämtplatsen (t ex patientens hem eller en olycksplats). Under en l ång period var utbildningskravet för ambulanspersonal en sju veckor l ång sjukv årdsutbildning kompletterad med viss körutbildning. Sedan slutet p å 80-talet krävs undersköterskekompetens kompletterad med en 20-veckors ambulansutbildning. Yrkesbenämningen har ocks å ändrats fr ån ambulansförare till ambulanssjukv årdare. Den högre kompetensen har ocks å inneburit att man kunnat ge ambulanssjukv årdarna skriftliga delegationer att ge olika slags läkemedel eller utföra särskilda moment (t ex defibrillering). Delegationerna, som regelbundet förnyas, ges av en särskilt utsedd tillsynsläkare. N ågra landsting har idag krav p å sjuksköterskekompetens för vissa tjänster inom ambulanssjukv ården. I n ågot fall har reglerna för delegationer dragits tillbaka och ändrats (stramats upp) av Socialstyrelsen efter det att delegationer givits ut. Det innebär att den person som genomfört godkända prov och har f ått delegation tappar den p g a en ny regel! Detta har genomförts utan att det inträffat n ågot enda fall där patienter åsamkats skada genom att ambulanspersonalen har utfört dessa delegationsuppgifter. Vad ligger bakom de besluten? Begreppet ambulanssjukv årdare saknas helt i Socialstyrelsens regelsystem. Riktlinjerna talar enbart om sjuksköterskor och läkare. ASPEKTER P å V åRT FÖRSLAG En egen yrkeskategori innebär tre saker:
Det krävs inte enbart en formell v årdkompetens för att arbeta i ambulanssjukv ården. Arbetet innebär förutom v ård även tunga lyft, b årbärning, bilkörning i stressade situationer, arbete i sv år eller farlig miljö, underh åll av utrustning och fordon samt mycket mera. Dessa uppgifter skall kunna utföras av alla i verksamheten, oavsett bakgrund. Det m åste vägas in d å ny personal anställs. Om de ambulanssjukv årdare som idag har den utbildning som krävs (undersköterska + 20 veckors ambulansutbildning) i framtiden tappar sina delegationer till förm ån för personer med sjuksköterskekompetens kommer ambulanssjukv ården att f å försämrad kvalitet i ett stort antal år. Detta gäller tills man har hunnit ikapp med kompletteringsutbildningen. Arbetsgivarna m åste ocks å ha r åd och tid att l åta befintlig personal komplettera sin kompetens. Man kan ju inte utbilda alla samtidigt. Man skall väl inte riskera att bli uppsagd om man arbetat i verksamheten i m ånga år? Varför skall vi behöva g å en l ång utbildning för att f å göra det vi redan idag arbetar med till vardags? KONSEKVENSER AV SOCIALSTYRELSENS FÖRSLAG Vi anser att Socialstyrelsen talar med kluven tunga. Man g år öppet ut med att man vill ha sjuksköterskor i ambulanserna men kräver undersköterskekompetens + 20 veckors ambulansutbildning. Är det s å att man medvetet lurar de som nu g år eller planerar att g å föreskriven utbildning s å att de inte kan f å jobb d å utbildningen är klar? Det är ingen vits att utbilda sig s å länge Socialstyrelsen inte "litar" p å oss. Om alla ambulanssjukv årdare för akuta insatser skall ha sjuksköterskekompetens om sex år tvingas m ånga sluta. Det finns inte en möjlighet att hinna utbilda alla i den befintliga organisationen och d å m åste man söka ny personal. Var finns den och, framförallt, vad betyder det för ambulansverksamheten att ta in s å m ånga oerfarna? Sjuksköterskeutbildningen är idag tre år (120 poäng) varav 60 poäng (fr o m hösten 1998) är omv årdnad. Utbildningen är i stort sett inte alls inriktad mot akutsjukv ård. Sjuksköterskor som skall arbeta inom ambulanssjukv ården m åste därför även, enligt v år mening, ha den 20-veckors ambulansutbildning som idag krävs för undersköterskor. I v åra storstadsomr åden kan man möjligen tänka sig en uppdelning mellan akuta ambulansuppdrag (prio 1 och 2) och sjuktransporter (prio 3), även om det innebär en tydlig ambitionssänkning. Det är dock fullständigt otänkbart att dela upp transporterna i "normalkommunerna" där alla ambulansresurser m åste vara utrustade/utbildade för att kunna utföra de akuta uppdragen. I annat fall sänks slagkraften väsentligt. I glesbygd kan tiden för transport till sjukhus bli l ång (i Norrbottens län kan körsträckan vara mer än 15 mil, enkel väg). Därför är det extra viktigt att det finns bra möjligheter till v ård under transporterna, även i de fall d å uppdraget prioriterats som en ren sjuktransport (prio 3).Det kan ju dessutom vara s å att patientens tillst ånd allvarligt förvärras under transporten och d å är det viktigt att man omedelbart kan vidta adekvata v ård åtgärder. Det är varken ekonomiskt eller tekniskt vettigt att vid varje larm komplettera ambulansens besättning med en tredje person (lägst sjuksköterska), bara för att kunna utföra det som idag är delegationsuppgifter. KOPPLINGAR TILL UTLANDET I ett stort antal länder är ambulanssjukv årdarna en egen och fullt accepterad yrkesk år med kompetenskrav som regleras i myndighetsföreskrifter. För närvarande skulle en svensk ambulanssjukv årdare kunna arbeta inom övriga EU-länder om man där godtar de delegationer han/hon har. En utländsk, legitimerad "paramedic" kan däremot inte komma och arbeta p å samma premisser i Sverige eftersom vi saknar en egen yrkeskategori i regelverken. En legitimerad ambulanssjukv årdare skall kunna arbeta i hela EU. Med vänliga hälsningar AMBULANSSJUKV åRDARNA I BODEN genom Anna Blomqvist Kurt Bergman Jim Öhman Magnus Carlsson Urban Rönnqvist Sändlista: Socialminister Margot Wallström Riksdagsman Lennart Klockare EU-parlamentet Per Rudin, SKAF Stockholm Bror G årdelöv, FLISA Samtliga ambulansstationer i Sverige Om ni har n ågra fr ågor eller funderingar kring skrivelsen, är ni varmt välkommen att ringa när som helst. Magnus Carlsson 070-6357165 , Jim Öman 070-6350796 , Kurt Bergman 010-6541289 , Urban Rönnqvist 0921-52619 , Anna Blomkqvist 070-6057015 eller till ambulansstationen 0921-67082 , 0921-62378 | ||||||||||||
<<<<<<<< Detta är arkivmaterial >>>>>>>> | ||||||||||||